Bita

18 juli, 2008

Molly bet mig jättehårt i bröstvårtan för någon timme sedan. Det gör fortfarande ont. Det dunkade/värkte i hela bröstet, men nu svider det bara lite. Ajajaj! Tur att de övre tänderna inte kommit förrän nu.

Häromdagen bestämde sig jag och T för att åka till köpcentret i Gamlestaden (vi ville till Zookompaniet). Vi tog en spårvagn till Gamlestadens hållplats och där var det fullt med folk. Tydligen gick inte spårvagnarna till Angered utan alla hade samlats där. Vi mötte t o m en kompis som bor i Hammarkullen där. Vår buss kom och folk slängde sig på och blev riktigt irriterade när bussen bara gick till Hjällbo och inte ända till Angered (bussföraren fick ropa ut det i högtalarna och en massa folk steg av). Jag tycker att det är illa att de inte sätter in extrabussar eller något. När vi varit på Zookompaniet tänkte vi åka hem igen. Men jag hade sett fel i tidtabellen så det var en halvtimma till bussen gick tillbaka. Så vi bestämde oss för att ta bussen som gick åt andra hållet och byta i Hjällbo. Några sekunder efter att vi gått på bussen så fastnar bussen i en bilkö. Det är alltså stopp på vägen pga en krock. Bussföraren bestämmer sig för att vända om och åka motorvägen direkt till Hjällbo. Alltså kör bussen tillbaka till Gamlestaden, där vi skulle vilja gå av och kör sedan vidare till Hjällbo. Där byter vi till en försenad spårvagn som sedan meddelar att det är något fel på spårvagnen och därmed kommer den ta omvägen förbi vår hemhållplats för att byta vagn vid Svingeln. Okej, lite tur i oturen för oss, för vi kom direkt hem utan ytterligare byte, men synd om de stackare som blev tvungna att vara med på vagnbytet.

Okej, det var i alla fall inte Gothia Cupspelarnas fel (årligt fotbollsturnering för ungdomar från hela världen). Det fick jag påpeka för T. Man är himla less på dem när de dräller runt i stan och tar upp all plats på spårvagnarna och bussarna. Det är en jobbig vecka varje år. Ja, jag är missunsam. Jag har ont i bröstet.

Molly bet mig för övrigt i andra bröstet alldeles nyss.

Aj.


Samsovning

16 juli, 2008

Det brukar bli stor debatt på Familjeliv.se varje gång diskussionen kring samsovning/sova i egen säng i föräldrarnas sovrum/sova i egen säng i eget sovrum kommer igång. (Då gäller det givetvis bebisar och små barn under typ 5 år.)

Själv skulle jag inte kunna tänka mig att låta Molly ligga alldeles ensam i en egen säng på nätterna, speciellt inte i ett annat rum. Jag tror att barn behöver tanka trygghet och närhet och att natten är ett bra tillfälle för det. Barnen behöver inte skrika när de vaknar utan det räcker med att gny eller röra vid föräldern så vaknar h*n (förhoppningsvis!). Molly har nästan aldrig gråtit/skrikit på natten (förrutom extrema fall när hon t ex haft ont i magen), utan hon gnydde tills hon kunde röra sig/rulla och nu väcker hon mig genom att i sömnen veva med armarna och då är det dags för att amma. Jag slipper gå ur sängen, jag slipper lyfta upp Molly för att amma, Molly vaknar knappt och alla är pigga och glada på dagarna.

Jag förstår själv inte varför folk skulle vilja byta bort dessa fördelar (när man ammar åtminstone), men det är klart att alla får göra vad de tycker känns bäst. Min egen riktlinje är att vi ska sova tillsammans så länge som alla vill och alla kan sova. Om det skulle komma en tid då det inte fungerar att sova tillsammans längre, då får Molly flytta till egen säng. Men jag hoppas att det dröjer några år tills dess.

Vår plan är att fixa en riktig familjesäng sen när nästa barn kommer. Vi ska ställa en enkelsäng intill vår dubbelsäng och fixa så att det inte blir något obekvämt glapp emellan. När vi flyttar till hus ska vi ha ett sovrum och ett barnrum utan säng är det tänkt. Det blir nog bra tror jag. Sedan när Molly är 3, 4, 5, 6-7 år eller när det nu blir, då får hon en egen säng. Men det ska vara för att det antligen inte funkar att sova tillsammans längre eller för att hon vill ha egen säng. Sedan skulle Molly och framtida syskon kunna sova i samma rum. Jag sov med mina syskon fram till jag blev runt 7 år och det tyckte jag var väldigt tryggt och skönt.

Här kommer några “trevliga” inlägg från senaste sova-tråden på familjeliv.se:

“Vad är det för skillnad på att ligga i spjälsäng i mammans och pappans sovrum mot att ligga i spjälsäng i eget rum? /…/.I vårt fall så var det omöjligt att ha spjälsängen kvar i vårt rum eftersom våra hundar törnade in i den varje gång de skulle hoppa upp och ner i vår säng. Och att stänga ut hundarna från vårt sovrum var inget alternativ då de alltid har fått sova i vår säng och var 7 och 5 år gamla när bebisen kom. Hade jag stängt ute dem så hade de dessutom suttit utanför dörren och pipit hela natten.”

Svar: “Så charmigt. Ni låter era hundar sova med er, men inte er bebis. Ja mycket ska man läsa innan ögonen trillar ur.”

“Familjesäng är ju det nya nu! Då ska iofs ALLA barnen och pärona dela säng! Hm… Jag vet inte jag…”

Hmm… Nja… Nya och nya? Familjesäng är ju det som gällt i nästan alla tider och fortfarande i många av världens länder (mycket pga att familjen kanske bara har ett “rum”). För att hålla värmen och pga platsbrist delade man filtar på stenålderstiden, på medeltiden och under 1800-talets bondesamhälle i Sverige. Inte lade man spädbarnen och småbarnen i en egen grotta…

Sova tillsammans är jättemysigt och tryggt tycker jag! Inte ska man väl förvägra sin bebis det som man själv vill göra, nämligen att sova med någon annan (sin partner).


11 juli

11 juli, 2008

Jag vaknar för 5-6e gången sedan jag somnade vid halv elva (somnade sent) och känner mig utvilad. Jag väcker en Molly som gärna sovit lite till, men nej, det får hon inte göra, för då kommer hon vända på dygnet igen. Upp på toa och Molly får sitta på pottan och bajsa en stund. Hämtar badbaljan och tappar upp lite vatten medan Molly skramlar med grejerna som ligger i leksakslådan bredvid pottan. Molly får bada och plaska i baljan som står i duschkabinen medan jag duschar och sedan klär vi på oss. Medan Molly leker lite kollar jag det viktigaste på nätet, dvs. nya meddelanden på plantswap (akvarieväxtsida), familjeliv.se och sjalbarn.se. Idag blir det en kort stund för jag är vrålhungrig. Går ut och gör gröt i micron medan Molly river hemmet som vanligt. Stoppar ner Molly i barnmatstolen och lyckas dammsuga halva hallen, badrummet och lite i köket (dvs. det jag inte hann igår kväll exkl. sovrummet samt lite till i köket som redan blivit smutsigt). Tar lugna tag i köket eftersom Molly är rädd för dammsugaren. Men hon lyckas behålla lugnet. Värmer lite gröt till Molly och plockar fram en burk med katrinplommonpuré. Idag ska vi göra ett försök med skedmatning igen. Vem vet, det kanske har släppt?

Efter att Molly ätit upp (5-6 teskedar blev det), jag läst dagens samt halva gårdagens tidning och ätit upp min gröt så kan vi äntligen pusta ut. Nu är morgondagens bestyr över och klockan är 12.00. Jag konstaterar högt att nu är det dags för nästa moment, dagens städning. Jag sätter igång med diskmaskinen medan Molly rumlar runt på golvet och leker. Hon hittar batteriluckan till vår digitala ute- och innetermometer som hon glatt kryper runt med i näven. När jag röjt undan frukosten verkar Molly trött så jag går och ammar henne i familjespjälsängen. Hon somnar och jag får upp hoppet om att hinna fixa vattenbyte på akvarierna medan hon sover. Jag sätter på hög musik (Nine Inch Nails), stänger till dörren nästan helt och börjar med akvariet i hallen för säkerhets skull (hon brukar vakna av ljuden från vattenbytet). Men lagom tills att jag nästan är klar med första akvariet (15 minuter?) hör jag ett gnäll och hittar Molly ståendes i sängen, hängandes mot spjälorna. Molly går på pottan och sitter och bajsar en stund medan jag hinner klar med första och halva andra akvariet. Yes! Sedan upptäcker jag varför hon så snällt sitter kvar där, hon river nämligen på toapappret. Suck. Medan jag fyller upp vatten i det andra akvariet så får Molly sitta och leka med tangentbordet framför TVn (till mediastationen) samt en fjärrkontroll som jag mutar henne med (som hon egentligen inte ska få leka med, men är det muta så är det). Jag hinner precis klart innan hon tagit sig bort till akvariet igen. Jag är ändå glad att hon inte hann fram till hinkarna med vatten, för det blev väldigt blött förra gången hon bestämde sig för att plaska med vattnet.

Eftersom Molly verkar vara på gott humör så vågar jag mig på att fixa även med det största akvariet. Molly kryper runt på golvet i köket och pillar på vågen, leksaker och en handduk. Hon hittar en kexbit som hon petar i sig och hon kryper runt med sin batterilucka i handen. Samtidigt hinner jag fylla på vatten, linda fast mossa på några rötter och rensa bland växterna i akvariet. Sedan kommer katten in och vill ha mat och inom några sekunder står Molly och krafsar i kattmatskålen. Jag blir lite irriterad över att jag inte tänkte på det och tvättar Mollys händer medan jag och tar med mig vattenkannan och henne ut ur köket så att katten får äta i fred. När jag vattnat alla blommorna utom två i köket (måste komma ihåg dem sen!) så bestämmer jag mig för att skriva en blogg om hur morgonen har gått till (morgon och morgon…nu är klockan kvart över två). Samtidigt sitter Molly vid Fredriks dator och river i bokhyllan. Hon lyckas välta ner en hylla med en cd-spindel som jag får rädda. Efter en amningspaus som avslutas av att Molly ivrigt ställer sig upp och ska rota runt på hyllan bakom sängen (som numera nästan är helt tom!) så sitter hon nu och slår på tangentbordet framför TVn igen. Jag ser inte fram emot att gå in och börja röja i sovrummet eftersom det ligger kläder över hela golvet. Hur lyckas vi? Funderar på om det behövs köras någon tvätt idag? Det blir ju nästan en om dagen, men inte alltid. Måste även rensa upp det sista från akvariestöket i köket. Nu fick jag precis gå och ta ifrån Molly en fjärrkontroll som hon använde för att dunka i tangentbordet.

Nu sitter Molly och drar i en sladd som hon hittade vid datahörnan vid mediastationen. Det är nog dags att gå hemifrån tror jag. Molly har myror i benen och vill hitta på något skoj.

Så här kan en vanlig för- och eftermiddag se ut för mig.

Ja, alldeles nu så hittar jag Molly med en färgpenna i handen som hon redan rittat sig på benet med och en liten dutt på mattan. Nu står hon och hänger mot mina ben. Det är dags att lämna datorn.


19 februari 2007

10 juli, 2008

Ett underbart besked.

Efter fyra månaders teststickor med bara ett streck skedde detta under. Jag blir alldeles tårögd av lycka när jag tänker på det. 19 februari 2007 var en underbar dag. Då fick jag veta att Molly låg i min mage.


Det här med namngivning igen

9 juli, 2008

Med anledning av mitt tidigare inläggning om dop, namngivningsceremonier och hur man får sitt namn (http://hippiemamman.wordpress.com/2008/05/22/det-har-med-namngivningsfest/) så har jag nu fått svar på varför det ofta är så stor fokus på barnets namn på dessa fester. Tydligen var det så förr i tiden att namnet var hemligt fram tills dopet för att barnet inte skulle bli skvalleraktigt (vad menas med det?) (http://www.trollhattebygden.se/1-2005.html). Man undrar ju hur de lyckades hålla detta hemligt? Men det var ju så att de döpte barnen mycket tidigare och väntade inte 2-6 månader som är vanligt nuförtiden. På så sätt var det ju spännande att gå på dop och få höra vad barnet ska heta. Jag kan tänka mig att det är därför som dopet fortfarande sammankopplas så starkt med namngivning även fast det helt och hållet är en ceremoni där barnet upptas i kyrkans församling. Detta missförstånd har ju också präglat det borgerliga alternativet namnfest.

Men jag tycker inte att det är något fel att ha namnfest och fokusera på namn vid dop. Det lustiga i sammanhanget är bara just det att vissa tror att barnet inte får något namn om man inte har en sådan fest. Eller att man har sådana fester för att fira just namnet. Det står fel i tidningar och i (bland annat) Mollys första år-album: “Hur jag fick mitt namn” (fyll i info om dopet). Men namngivning sköter ju Skatteverket.

Nu förstår jag varför detta missförstånd har uppstått.

Ordningen är återigen återställd.

:-)


Kopiera du med

8 juli, 2008

Nämn något som gjorde dig glad igår:
Att jag träffade en massa nya människor på sjalträffen i Slottskogen

Vad gjorde du kl 08 imorse?
Sov, eller ammade kanske?

Vad gjorde du för 15 min sedan?
Jag läste blogg (och därmellan var jag och ammade)

Det sista du sa högt?
Mmm

Det senaste någon sa till dig:
Så det var ju konstigt!

Vad ha du druckit idag?
Vatten

Vad var det senaste du åt?

Mackor med bonjourost

Vad var det senaste du köpte?
Naturgodis till bion samt kuvert

Vad är det för färg på din ytterdörr?

Pinsamt…ehhh… mörkrött trä???

Vad är det för väder hos dig nu?
Vet inte, det är mörkt ute

Godaste glassmaken?
Citron eller lakrits

Tror du på kärlek vid första ögonkastet?
Jodå, jag har upplevt något liknande själv nämligen. Det kändes verkligen som att blixten slog ner när jag träffade min man!

Sover du tungt?
Nej, verkligen inte. Alltid redo att amma dottern!

Drömmer du mardrömmar?
Japp.

Trivs du med ditt jobb?
Jag har inget jobb. Men ja, jag trivs med att vara föräldraledig.

Favoritklädsel?
Hmmm… Shorts och tight t-shirt kanske? Jag har nog inga favvokläder!

Favoritlåt just nu?
Klassikern “What is love” med Haddaway går ofta hemma hos mig.

Vad ser du om du tittar till höger?
Ett akvarium och resten av vardagsrummet

Vad gör dig glad just nu? 
När jag får umgås med vuxna!!! (föräldraledig sedan 9 månader)

Vad ska du göra härnäst?
Gå och lägga mig!

Höger el vänsterhänt?
Höger

Humör just nu?
Liite stressad men glad.

Favoritgodis?
Sötlakritsrullar kanske?

Kläder just nu?
Underkläder (ska ju gå och lägga mig)

Sommarplaner?
Vara mammaledig, hitta på roliga saker och 5-dagarstripp till Stockholm

Hur många kuddar sover du med?
en ergonomisk ikeakudde

Spelar du ngt instrument?

Piano, gitarr och bas. Kan även spela lite trummor, men jag har inga trummor. Inget piano heller iofs…

Morgon eller nattmänniska?
Kvällsmänniska.

Vad är viktigast för dig?
Min familj

Är du kittlig?
Japp

Snarkar du?

Japp

Stjärntecken?

Tvillingarna

Äckligaste insekten?
Blodigel tänkte jag säga..hehe! Nä, jag menar fästing! Larver är inte så roliga heller.

Stökigt el välstädat?

Välstädat

Längtar du mest efter just nu?

Egentid!!!!! (jag vill scrappa och sy!)


Nästan 9 månader

8 juli, 2008

Jaha, nu har Mollan typ varit utanför magen lika länge som i magen. Hon kom till runt den 29 januari 2007 när jag hade ägglossning och föddes 10 oktober = 8,5 månader ungefär. Ja, faktiskt lite längre utanför magen då.

Nu är det dags för en avstämning. När det gäller utvecklingen så ser det ut så här:

Grovmotorik

Mollan sitter utan stöd sedan flera månader, kan sätta sig upp från liggande och är allmänt akrobatisk. Hon klättrar över hinder, kryper, ställer sig upp mot möbler och går längs med dem. Hon går fort och ganska stadigt om man håller henne i båda händerna. Hon kan stå själv 5-6 sekunder om hon inte själv är medveten om att hon står (då blir hon rädd och ramlar).

Finmotorik

Hennes pincettgrepp är nästan helt utvecklat, men hon har fortfarande svårt att plocka upp mycket små saker. Hon klappar händerna, ibland bara när man säger “kan du klappa händerna?”, kan “give me five” och vinkar, ofta när man vinkar åt henne. Hon slår saker mot varandra och är duktig på att plocka upp saker.

Språk

Till skillnad mot många jämnåriga och yngre så säger hon inga ord alls om man inte räknar bababbababa. När hon ser ett annat barn eller djur så utbrister hon “ÖH!”. Hon grymtar, hostar och stönar fram det mesta av det hon vill ha sagt. Bababba är den enda tvåstaviga jollringen hon kör med än så länge, så vi väntar ivrigt på mamma och pappa.

Hygien

Molly sitter på pottan (eller hålls över toalett/buskar när vi inte är hemma) och trivs med det. Dock kommer det fortfarande ofta i blöjan. För tillfället meddelar hon sällan när det är dags, det var bättre med det innan. Men vi fortsätter att sätta henne på pottan regelbundet och hon kissar och/eller bajsar nästan varenda gång. Vi har stor förhoppning om att hon ska vara blöjfri dagtid runt 1,5 års ålder eller tidigare.

Äta

Fram tills för två veckor sedan så ammade hon i princip till 95%, men nu har det nog gått ner till 75%. Hon tycker nu att det är kul med mat och vill gärna smaka på allt möjligt. Hon äter gärna ärtor utan skal, majs utan skal, kex, olika fruktbitar, yoghurt med mera. Purékonsistens fungerar inte och därmed skedmatar vi henne ytterst sällan. Gröt och välling går bort, men det kanske är lika bra. Jag tycker själv att det känns bättre att amma än att ge välling och jag är öppen för att fortsätta mysamma/kvällsamma (”vällingamma”) efter ettårsdagen eller när hon äter mat alla andra mål. När det gäller mattider så finns det inga som helst rutiner. Molly visar tydligt när hon är hungrig och då blir det amning eller mat, ofta både och. Hon ammar allt från 3 gånger i timmen till var tredje timme.

Sova

Kvällsugglan Molly lägger sig med oss runt 22-23 på kvällen och sover till 9-10-tiden. Detta passar oss föräldrar bra eftersom Fredrik (som ofta kommer hem runt 18.00) gärna vill umgås lite med Molly innan hon lägger sig. På dagarna sover hon väldigt oregelbundet. Det kan vara allt från 30 minuter till 2 timmar och oftast sker det över två tillfällen på dagen. Tider har jag dock ingen aning om. Det varierar från dag till dag. Molly är för övrigt en väldigt oregelbunden flicka, så det är tur att hon fått oss till föräldrar och inte några rutinberoende föräldrar.

Personlighet

Molly visar allt mer vem hon är. Molly är en utåtriktad flicka som älskar djur och barn. Till personligheten är hon extrovert och hon är troligen ett barn som man kommer att behöva hejda framför att heja på. Hon har ingen respekt för höjder och kryper gärna fram till stora hundar med mera. Om jag får lov att gissa utifrån vad jag känner på mig (och även kände när hon låg i magen) så kommer Molly att bli en rätt tuff tjej (inte flicka) som vet vad hon vill och gärna gör det utan att bry sig om vad andra tänker. Samtidigt tror jag att Molly är vis och medveten.


Nuclear war

7 juli, 2008

Vad gjorde vi nu i helgen?

I lördags var vi i stan för att gå på klädrean. Vi hälsade på systern på caféet där hon jobbade och hittade även hennes sambo i baren. Mollan är en riktig barpingla här (med supersnygga Babylegs benvärmare i färgen marzipan.). Sedan drog vi vidare och letade kläder. Jag köpte ett par snygga jeans på rean.

Mollan testade även på att vara riktig babychick i pappas brillor.

På Åhléns blev det lite hungrigt och då kom ringsjalen väl till pass. Det är väldigt praktiskt att kunna gå och amma samtidigt!

Efter att vi varit och fikat på syrrans fik igen så bestämde sig Mollan för att hon ville köra barnvagnen.

På kvällen hade vi spelkväll med Fs syskon och Mollan sov faktiskt halva tiden. Det är mycket ovanligt!! Under Railroad Tycoon kunde jag inte koncentrera mig så bra eftersom Mollan krävde mycket uppmärksamhet och ville amma hela tiden. Men Nuclear War var himla kul. Det går ut på att man ska bomba sönder varandras land. Jag var Argentina och det blev sönderbombat näst efter Midgård. Sedan stred Skandien (Skandia som vi kallade det) och Narnia tills sista lilla befolkningen försvann upp i rök (jag kommer inte ihåg vem som vann).

På söndagen åkte vi hem till E och H och deras barn som är 3,5 år och nästan 15 månader. Molly tyckte att det var toppenkul att krypa runt på den öppna ytan i vardagsrummet (de har slängt ut soffan nyligen och har inget soffbord framme). Sedan plockade de fram en hel back med duplo och det var ju stor succé!

Mellanmålskexen gick ner bra faktiskt! Molly har en helt annan aptit nu. Vi lyckades få i henne en 5 cm lång bananbit också. Wow! Jag är riktigt imponerad av hur bra det går helt plötsligt. (men skedmatning kan vi fortfarande glömma)

Bobbycaren var också himla rolig. Vi har ingen än, men planerar att låta Molly önska sig en sån i ettårspresent. Dock har vi inte särskilt mycket plats här hemma. Det är nog faktiskt nästan aldrig mer än typ 1,5 kvadratmeter till närmsta vägg/möbel här hemma. Vi bor på 56kvm och har mycket möbler.

Sedan avslutade vi med lite Nintendo Wii. Det var himla kul faktiskt. Spelade Mario Kart och Wii Sports. Man fick nästan lite träningsvärk i armen. ;-)

En bra helg!


Slottskogen full av sjalgalningar

7 juli, 2008

Jag bestämde mig för en vecka sedan att det var dags att träffa lite fler föräldrar i Göteborg och då gärna folk som har lite liknande inställning som jag till föräldraskap (jag är liksom ingen lattemamma utan snarare en hippiemamma). Sjalbarn.se är det rätta stället för det så jag lade upp ett förslag på sjalträff. Idag begav jag och Molly oss iväg med fullmatad dramatenväska. Molly underhöll halva spårvagnen på väg dit med glada tillrop och vinkningar. Väl där gick jag runt och letade ett tag men hittade inga med sjalar/selar. Sen träffade jag på en familj och snabbt slöt sig några till dit varav bland annat E med sina två barn. Sedan träffade vi en mer sjalträffsvan familj som pekade var de brukade träffas i Slottskogen och se där, där var en hel drös med sjalfamiljer.

Vi hade picknick och provade sjalar och selar. Det var nog runt 30 pers där gissar jag. Lite svårt att avgöra med alla barn i olika storlekar, men det var så många att man inte hann hälsa på alla. Det var väldigt blandade åldrar på både föräldrar (cirka 25-40 år) och barnen var mellan 2 veckor och 8 år… Det verkade inte vara någon som var lika gammal som Molly (men jag kan absolut ha missat det), men det fanns några som var ett halvår äldre. Sedan fick man ju spana på små gossenyfödda (då menar jag gosse som gosig) också. Åh! Tänk att Molly var så liten för nästan 9 månader sedan.

Vi hängde upp alla sjalar och selar på en lång lina, så kunde man gå fram och känna och prova. Det var en himla smart idé tyckte jag. Det var flera stycken som provade min Manduca (första svarta selen från höger) och en som jag såg prova min ringsjal (den som ser rosa ut (fast den är orange-rosa-gul-lila) och nästan hänger i mitten). Mollan kryper längst till vänster i bild.

Tyvärr drog sig folk hemåt redan efter en timme och fyrtio minuter, så det var synd att det blev så kort, men det berodde på regnvarning. Förhoppningsvis blir det lite längre nästa gång.

Efteråt gick jag och E med barn runt och kikade på djuren. Regnet kom precis när jag steg av spårvagnen hemma, så det var tur. :-)

En riktigt trevlig dag!


Plockmat till bebisar

5 juli, 2008

Alla bebisar vill inte äta puréer men alternativet plockmat eller baby led weaning som det också kallas verkar vara ganska okänt bland dagens föräldrar. Det finns en stor rädsla för att barnet ska sätta i halsen, men det behöver inte alls vara något större problem (se nedan). Om man tänker på hur folk gjorde förr i tiden så var det väl knappast så att stenåldersmamman eller medeltidspappan plockade fram stavmixern så fort det var dags att mata bebisen, utan antagligen tog man väl en bit mat och tuggade/klämde lite lätt på den så att den blev mjuk och stoppade i munnen eller handen på bebisen. Det är precis så som jag gör med min dotter nu. Hon gillar inte puré, men små mjuka bitar av till exempel majs, melon, päron, ärta, macka, kex och broccoli går ner utan problem.

Vill du lära dig mer om plockmat så tipsar jag om dessa två artiklar: http://se.babycenter.com/baby/startingsolids/babyledweaning/

http://www.tribalbaby.org/babyLedEating.html

Här är ett utklipp ur den första artikeln:
“Sedan sextiotalet har den rekommenderade åldern för introduktion av fast föda ökat från tre till fyra och nu till sex månaders ålder, men sättet vi gör det på är fortfarande anpassat till tremånadersbebisar; grötar eller puréer av en frukt eller grönsak i taget och senare mer puréade ingredienser och slutligen, efter flera månader, mosad mat.

I enlighet med Världshälsoorganisationens rekommendationer ger man nu rådet att introducera fast föda till barn vid omkring sex månaders ålder. Efter sex månader har de flesta barn stark nacke och rygg och kan sitta upp med stöd. Koordinationen mellan hand och öga har blivit såpass bra att de kan sträcka sig efter och gripa tag i mat som de håller fast med knuten hand.

Vid sex månaders ålder rekommenderas i första hand mosad mat som kompletteras med plockmat när barnet är redo. En del föräldrar känner att deras barn är redo för plockmat redan vid sex månader.”

Utan plockmat hade jag fortfarande haft en liten matvägrare här hemma. Hon äter sig aldrig mätt på mat, men numera äter hon och är glad. Det är ett stort framsteg.