Jipppieee! Jobb, jobb, jobb!

Nu har jag precis varit på möte med VDn för Finansföretaget där jag jobbar strötimmar just nu samt VDn för eventföretaget som vill ha en webbplats och Ti som är min projektledare för Finansföretagets webbplats (som jag gjorde i våras).

De vill ha en webbplats för det nystartade eventföretaget så snart som möjligt. I första skedet ska vi göra en mycket enkel webbplats med lite grundläggande information, kontaktuppgifter osv. När den ligger ute påbörjas arbetet med den riktiga, stora webbplatsen.

Det blir en stor webbplats! Jag visste inte riktigt vad de ville ha innan och trodde bara jag skulle göra en liten, men nu när jag hör hur de pratar så inser jag att de behöver en ordentlig webbplats! De har stora planer för det företaget.

Härligt!!!

Så det var den arbetslösheten! En dag! (måndags)

Sen vet man ju aldrig hur länge detta jobb varar, men jag får köra på, så märker vi det. Förra gången jag skulle göra webbplats gissade jag på 2-3 månader på halvtid, men det visade sig vara ett gediget jobb och det hela resulterade ju i en webbplats med ca 50 (nästan) unika sidor.  Så då tog det 5 månader på halvtid och ytterligare många timmar efteråt (jag är fortfarande inte klar med alla förbättringar!).

Sedan ska jag även göra förbättringar på webbplatsen för en golfklubb här i Göteborgstrakten. Jag kommer att fortsätta vara anställd hos Finansföretaget, men genom dem gör jag webbplatser åt eventföretaget och golfklubben. Det kan nog dyka upp fler uppdrag efterhand också tror jag. Finansföretaget har ett stort kontaktnät och många affärspartners som drar nytta av varandra.

Så jag kör igång i morgon tänker jag. Ska meddela förskolan att Molly ska gå längre dagar. Tänkte jobba ungefär 80% så får F jobba 100% (så går vi upp och delar lika sen när jag har fast jobb och inte måste snegla på arbetsmarknaden och söka jobb vid sidan av längre).

De ska beställa en ny dator åt mig och jag kan få sitta på kontoret om jag vill. Just nu bygger de om, så min rumskompis jobbar hemma, så det kommer jag också göra. Om en månad flyttar eventföretaget och min rumskompis till nya lokaler någon kilometer längre bort, så jag antar att jag flyttar med då om det finns plats för mig där? Annars sitter jag kvar. Men jag kan ju alltid jobba hemifrån nu också när inte Molly är hemma med F på dagarna.

Nu är den ekonomiska krisen över för ett litet tag iaf. Det känns väldigt bra! Men som sagt så vet man ju aldrig hur länge jag får jobba, men varje dag är ju lite mer erfarenhet och lön till hushållskassan, så jag tar vad jag får och är glad.

Fick dessutom höra att en tjej som har en byggfirma behöver hjälp med logo och ev. ny webbplats, så henne ska jag snacka med nån dag. Kontakten skedde genom frisören (spindeln i nätet som jag skrev om igår)!

Det rullar…rullar…rullar!

Jag har jobb igen! Jippie!

Molly drömmer mardrömmar

Molly vaknar och gråter på nätterna. Undra vad hon drömmer om? Att någon är dum på förskolan? Att hon blir tvingad att ligga på madrassen när det är vila? Att mamma aldrig kommer och hämtar? Jag vet inte, men det jag vet är att många barn drömmer mycket mardrömmar på nätterna i samband med förskolestart. Det blir många intryck för hjärnan att sortera och bearbeta och då får man göra det även på natten. Därför tycker jag att det är bra att Molly fick vänjas in långsamt till förskolan. Idag går hon mellan 8.45-16.15 och det blir längsta dagen hittills. De dagar jag söker jobb på kommer hon gå mellan 9-14 (25h per vecka) och om jag får ett lite mer rutinartat jobb så funderar jag på om jag ska jobba 80% (vi väntar nog med att dela lika på arbetstiden (87,5% var) tills jag har ett ”riktigt” jobb). Då får Molly gå samma tider som idag, dvs. 7,5h. Det blir nästan en hel arbetsdag för henne, men bara 6h arbetstid för mig. Men det är ju för att min lunch inte är inräknad i min arbetstid och sen ska man ju hämta också. Så det kan ju bli riktigt långa dagar på förskolan för de som jobbar heltid, har lunch och restid. Jag tror att många föräldrar flexar för att barnen ska slippa gå så långa dagar. Men då får ju knappt föräldrarna ses något heller… Det finns liksom ingen riktigt bra lösning förutom den att gå ner i arbetstid då. Vilket inte alla kan göra på ett smidigt sätt. Gah! Men alla får ju hitta en lösning som fungerar. De flesta barn sover ju ändå någon timme och den tiden kan man ju nästan räkna bort. Fast Molly sover inte. Om hon sover bara en kvart på dagen så tar det två timmar extra att lägga henne på kvällen… Så hon får bara vila nu, inte somna.

Molly har blivit väldigt mammig. Hon vill gosa mycket och sitta med handen innanför min tröja. Men det får hon göra. Det klart att det blir en enorm förändring i hennes liv att börja på förskolan. Hon är ju där nästan jämt tror jag hon tycker. Dagarna är ju så långa när man är så liten. Det känns nog som en evighet. Det är tur att hon tycker att det är kul. När jag frågar om förskolan blir hon glad och hon nickar alltid när jag frågar om vi ska gå dit. Men hon saknar mig tydligen på dagarna. Gråter lite och så. Men det är ju helt normalt. Det ska vara lite så ibland, annars har man dålig anknytning tydligen.

Om man ska se till ursprungskulturer så tror jag att det är mycket så som det ser ut och har sett ut genom tiderna. Barnen umgås med med varandra när de blir några år och övervaknas av några vuxna (medan övriga kvinnor och män sköter om klanens/familjens/samhällets göromål). Det som är annorlunda tror jag är att om barnet blir mammasugen kan det numera inte bara springa tillbaka in i grottan/hyddan/huset till mamma eftersom mamman befinner sig på en helt annan plats. Förskolor på större arbetsplatser hade kanske varit en bra grej? Då kan man träffa sina barn på luncher och raster, om man själv och barnet vill. Då slipper man ju även problemet med att behöva hämta och lämna någon helt annanstans geografiskt sett (alltså på förskolan).

Arvegods

Molly har:

Pappas panna/ögonbryn

Mammas bulliga näsa (nederdelen)

Pappas fötter

Pappas händer

Mammas öron

Pappas ögonfärg

Mammas kinder

Mammas och pappas superbleka hudfärg

Helt eget hår och hårfärg (pappa har tjockt guldrött hår, mamma har spikrakt råttbrunt/cendréfärgat hår)

Molly är överhuvudtaget väldigt lik sin pappa, men öronen är i varje fall från mig, det kan alla se. Pappa har nämligen helt rundade öron, medan jag och Molly har sådana där skrynkliga varianter.

Det är läskigt när man tittar på Mollys händer och fötter, de är verkligen som små minikopior av några andra händer och fötter som jag tycker mycket om.

Sedan får vi se vems fräknar hon kommer att ärva. Pappan har ju röda fräknar över hela kroppen förutom i ansiktet. Jag har bruna fräknar främst i ansiktet, men även på kroppen. Kommer Molly få röda eller bruna fräknar? (fräknar blir det nog eftersom hon har sjukt ljus hy precis som vi och om vi inte isolerar henne från solljus så kommer nog fräknar att dyka upp som ett brev på posten)

Någon annan som Molly är lik är min morfar. De har samma minspel! Det är lite udda ändå eftersom morfar är en av åtta gammelmor/farföräldrar. Men ibland vandrar ju utseenden ner i släkten sådär.

Det är roligt att vara lik.