Stryka i kalendern till förmån för återhämtning

I morgon är det oktober och jag har så mycket inbokat att det knyter sig i magen. Eftersom det är svårt att flytta på barnens födelsedagar och arbetsträningen så har jag helt enkelt fått boka om alla hälsobesök. Får åka till frisören, tandläkaren och gynekologen i november istället. Bvc får Fredrik ta och sjukgymnastbesöket prioriterar jag.

Nu har jag grejat så att jag bara har en extragrej och ett kalas jag bör vara med per vecka. Men jag ska komma ihåg att även kalasen är frivilliga, oavsett vad släkten tänker. Det enda som händer för andra är att jag inte är med, för min del kan det bespara mig flera dagar till veckors sängliggande. 

Och från och med nu är det tänkt att jag ska orka med att jobba några timmar i veckan. Känns ganska overkligt nu när jag är sängliggande för tredje dagen i rad (har bara vilat + gjort ett jourstäd denna vecka). Suck.

Men jag ska jobba med acceptansen. Jag kommer att bli trött av att börja arbetsträna. Det kommer att bli mycket intryck på spårvagnsresorna, bland allt folk och alla ljud och rörelser. Men jag hoppas också att jag ska få en välbehövlig kick av att få komma tillbaka. En känsla av att jag blivit lite friskare. Att jag är på väg. (För det var inte jobbet som brände ut mig, jag trivdes bra där.)

Så jag stryker i kalendern och gör plats för återhämtning. Det får bli så.

Det utmattade livet

Vilar två dagar före förskolejouren (som skulle innebära jour i barngrupp 14.30-16.45 och sedan två timmars städning tillsammans med Fredrik) och sen slipper jag barngruppsjouren pga få barn, men städar och blir helt knäckt. 

Vilar två dagar (and counting) efter förskolejouren och inser att hela veckan har gått åt till att ha jour en eftermiddag. 

Ps. Nästa gång har vi lejt bort städet och har vi tur slipper vi barngruppsjouren för tredje gången i rad. Hoppas på sjukdomsutbrott så många barn är hemma…😉 (Nästa gång igen kanske F får städa själv. Det är stressande att vara hemma själv med barnen, men inte lika utmattande som att städa förskolan. Känns mindre surt också.)

Bra och dåliga nyheter

Bra saker

• Det är min släkts julafton i år! Ska bli kul att fira med dem och skönt att slippa fira först hos svärfar och sen svärmormor samma dag (träffar dem hellre olika dagar). Pappa (och A?) kommer ner från Luleå och syrrans familj åker inte till Hälsingland. (Gissar att Ms föräldrar kommer hit istället.)
• Mamma har fått nytt jobb på sin skärgårdsö, så nu slipper hon pendla till stan. Glad för hennes skull!
• I morgon är det sovmorgon! (Det har jag iofs tre gånger i veckan men det är gött ändå.)
• Spelkväll både denna och förra lördagen!
• Jag lyckades KonMarie-rensa avdelningen papper idag. Slängde enorma mängder papper i form av betalda räkningar, gamla försäkringspapper, jättegamla jobbpapper, kvitton, instruktionsböcker och recept som vi aldrig använder. Har bara anteckningsböckerna kvar som jag tar i morgon. Har verkligen våndats för papperskategorin eftersom just den är sååå tråkig. Är med i en svensk KonMariegrupp på Facebook och en specifik grupp som rensar en kategori per vecka. (Nr 3: papper denna vecka). Jag har dock redan rensat rumsvis i sovrummet och köket parallellt. Så här ser kategorierna ut:
• Fick min nya mobil igår. Denna Samsung Galaxy S5 börjar bli väldigt seg. Fredrik ska få den och använda som utvecklarmobil. Den är inte systemuppdaterad på ett tag vilket gör den perfekt som testtelefon (vid apputveckling). Den nya är en S7a och jag har grejat med alla widgets och bakgrunder så att den ska se likadan ut. Jag är inte mycket för förändring. (Men den gamla började ge upp.)

Åsså några mindre bra saker

• Det finns för fanken inga bra mobilskal som går att beställa till Sverige från en trovärdig webbshop. Ville först ha ett supersnyggt armorskal från Speck, men fick ge upp och välja ett grått tough armor heavy military undestroyable-nåt-skal från Spigen. Det finns i Sverige…men är slut överallt! Jag blir galen! Jag vågar knappt hålla i telefonen för jag är så rädd för att tappa den. Min S5a har ett sånt där ultrasuperduperarmorfodral från Spigen och jag tappar den in golvet nästan dagligen. Inte en repa/skada. Så jag kommer helt enkelt få låta S7an ligga kvar på hyllan tills vidare. Blä! (Men får inget nanosimkort förrän på måndag ändå.)
• Vi har en vattenskada vid fönstret i vardagsrummet. Det rann in vatten runt karmen igår och idag. Fredrik har brutit upp listerna runt och haft plastmorfadern på besök. Vi är inte riktigt på det klara med vad som ska göras än. Om det räcker med att täta eller om allt trä ska bytas ut?Hu! Tur att vi har ett buffertkonto för sånt här, men trist att lägga pengar på osynliga renoveringar. Fönstret är för övrigt två meter brett och säkerligen svindyrt att byta.
• Sommaren är definitivt slut (efter sensommarvärmen i september) och det är snart oktober. Nu väntar fem månaders mörker.😦

Praktisk kunskap

Idag berättade Stella att de på förskolan haft något, som enligt mina hörselnedsatta öron, lät som ”körskola” men det var tydligen massageskola [”maschösskola”].

Det visade sig vara något som kan glädja hela familjen. 

Jag hade lite ont i kroppen på eftermiddagen, så jag bad Stella demonstrera sina nya kunskaper. Hon började visa hur regnet droppade, hur det blev moln, hur en plaskade i vattenpölarna och hur solen steg upp på min rygg. Så himla gött! Alldeles lagom hårt (dvs jättemjukt) för mig som ömhudad. 

Sen frågade jag om hon ville göra som den där varianten när massörerna trampar runt på ens rygg. Stella hade inga problem med det. Men trots att hon bara väger omkring 25 kg (?) så gjorde det rejält ont. Men bra för ryggen antar jag. 

Way to go förskolepedagoger!

Ps. Förra året hade de yogalektion varje måndag. Stella är grym på yoga. Det är kul att de hittar på så mycket bra på förskolan. (De har även retorik var tredje onsdag.)

Chilisar alltså…

Det är sjukt att en äter såna när de gör så vansinnigt ont att få på andra ställen. (Men jag antar att det är tillagningen som gör det.)

Nu har jag testat chili i ögat och chili på torra fingertoppar. 

Chili i ögat var ingen höjdare. Det sved så att jag inte kunde titta utan bara sitta och kvida i typ tjugo minuter. 

Idag skar jag upp en hemodlad chili till soppan och tydligen gillade inte mina torra fingerspetsar det för de brände som eld i två timmar! 

Jag kan därmed rapportera resultat för ett antal (egenpåkomna) huskurer för att lindra smärtan:

• Stoppa fingrarna i ett glas med iskallt vatten – funkar en stund men till slut kändes det som att fingrarna ”löstes upp” och att vätskan gjorde det värre.
• Isklamp – skönt en stund
• Lök (funkar ju mot bistick sägs det. Suger ut giftet) – ingen effekt
• Mjölk – ingen effekt
• Lindrande salva – skönt typ två minuter
• After sun – ingen effekt
• Groblad (ja, jag var så desperat att jag gick ut och letade i gräsmattan! Groblad är bra mot stick och brännässlor) – ingen effekt alls
• Vifta med fingrarna för att svalka – ingen effekt
• Försöka tänka på något annat och hålla mig sysselsatt – viss effekt

Efter två timmar gick det över. Då hade jag suttit med fingrarna i ett glas med vatten/isklamp i cirka 1 timme och 20 min och med övriga huskurer fram tills det var någon kvart kvar som jag bara genomled. 

Fy fasiken. 

Nästa gång blir det handskar.

Ps. Givetvis tvättade jag händerna noggrant efter chiliskärandet, jag har ju som sagt testat det där med chili i ögat, men händerna ”tog åt sig” ändå.

Sista heltidssjukskrivna veckan

Om en vecka börjar jag arbetsträna. Jag har inte jobbat sen januari-februari 2015 när jag gjorde några tretimmarspass efter sex veckors heltidssjukskrivning i november-december. Men jag fattade ganska snart att sex veckor inte skulle räcka. Och inte blev det bättre efter Kanarieöarnaresan i slutet av januari. Tänkte att jag kanske behövde tre månader hemma. Haha.

Men nu ska jag tillbaka igen. Jag ska ta det väldigt lugnt. Men samtidigt oroar det mig att mitt övriga liv kan vara hektiskt nog för mig som stresskänslig och lättutmattad. Oktober är fullt av besök hos sjukgymnast/frisören/läkaren/tandläkaren och en himla massa kalas för barnen.

Sen har vi föräldrakooperativet som tar sin beskärda del av tiden. På onsdag ska jag t ex gå in i barngrupp mellan 14.30-16.45 och därefter städa förskolan tillsammans med F. (Denna höst måste vi ha jour i barngrupp eftersom så många barn är kvar efter 16, så har vi inte haft det sedan 2013-2014.) (Vi köper städ bara hälften av jourerna eftersom det blir dyrare när vi inte kan dra av för rut annat än hemma.) Men nu är det bara nio månader kvar tills Stella slutar för att börja i förskoleklass.

Jaja. 

Men jag får göra mitt bästa för att vänja mig. Jag har haft ganska mycket energi den senaste månaden, men nu får jag vara beredd på att lägga den energin på jobbet. Måste sänka mina förväntningar på vad jag orkar med i övrigt. 

Men en vecka har jag kvar och den ska jag försöka ta tillvara på. Sova ordentligt och stressa av. Det blev lite för mycket den här helgen. I fredags KonMarie-rensade jag bland kläder, böcker och hobbyprylar i tron om att lördagen skulle bli lugn.

Men på lördagen skulle Stella på barnkalas, vi åkte till tippen och sen var det inte bara svägerskan som kom på häng utan även P och svåger A och det tar mycket mer energi från mig. Men vi hade en jätterolig spelkväll med RockBand och Singstarkareoke, så jag bestämde mig för att gå all in i och istället skita i Bokmässan dagen efter. 

På söndagen stressade jag tyvärr hela dagen för att komma ikapp med hushållet och andra viktiga deadlinegrejer. (Och idag är jag helt slut!)

Men denna vecka känns lugn bortsett från jour-onsdagen.

Vardagslogistiken

Avstämning är A och O… (Fredrik har sovmorgon.) (Obs bild)