Vad gör jag hela dagarna egentligen?

27 april, 2017

Jag har funderat mycket på vart tiden tar vägen. Varför hinner jag bara jobba 1,5-2 timmar per dag?

Nördigt excelfreak som jag är började jag kartlägga dagarna i tidtagningsprogrammet Toggl (som jag använder när jag jobbar). Jag loggade tiderna för varje aktivitet och uppskattade min sömn utifrån hur långt jag kom i ljudboken (som jag lyssnar på när jag ska somna).

Nu har jag klockat mina aktiviteter i fem arbetsdagar och det känns som att det kan ge ett bra snittvärde för hur mina vardagar ser ut.

sängen

Som vi ser på bilden ovan ligger jag i sängen lite mer än hälften av mina 24 timmar. Jag sover i snitt 9 timmar, vilar omkring 2,5 timmar och försöker somna/somna om drygt 1 timme per dygn. Cirka 12-13 timmar i sängen mot normala 6-8,5 för vuxna (inkl. insomning).

När vi tittar på mina basbehov som förutom sömn och vila innebär hygien och äta så ligger det på nästan 15 timmar tillsammans. Då har jag cirka 9 timmar kvar till sånt jag kan styra över själv.

basbehov

Om vi sedan slår ihop det med sånt jag måste göra för att få ihop vardagen, t ex hushållsarbete, ta hand om barnen, kvällsrutiner, nattning, hämta/lämna osv. så hamnar vi på ca 74% eller 17 timmar per dygn (drog bort lite för leka med barnen, eftersom det inte är nödvändigt).

nödvändigt

Sist men inte minst har vi den sista kvarten. Alltså sånt jag själv kan bestämma över. Här hamnar socialt umgänge (främst med Fredrik), blogga, läsa, träna, dataspel/TV osv. (Har ägnat ganska mycket tid åt dataspel denna vecka pga att det är ett särskilt event i Overwatch så att man kan vinna skins till sina figurer. Spelar normalt sett inte varje dag, så socialt-tårtbiten skulle kunna vara lite större.)

…ja, men se där! Där ligger ju en grön Jobba-tårtbit om 9% också. Den som i normala fall hade upptagit ungefär en tredjedel av tårtan.

Men som deltidssjukskriven i utmattningssyndrom så kan jag inte ta av någon annan än den tid jag har tillgänglig, sedan allt nödvändigt är gjort (så är det för alla). Och om era tårtbitar med nödvändigheter kanske utgör drygt halva tårtan (sömn+äta, natta ev. barn, laga mat osv.) så hinner ni gott och väl arbeta 6-9 timmar per dag. Men det kan inte jag.

Jag har funderat på om jag har några tidstjuvar som jag skulle kunna skära bort, men det enda jag anser överflödigt är somna om-tiden, så familjen har fått börja fokusera på att inte väcka mig så mycket när de går upp på morgonen.

Jag surfar ju aldrig på icke-vilotid så där går det inte att skära. Och i övrigt är jag effektiv/rationell när det gäller att äta, göra i ordning mig, laga mat osv. Inget där tar onödigt lång tid. 

Jag skulle ju kunna jobba lite mer på kvällen efter åtta eller halv tio om jag nattar, men jag tycker nog ändå att jag borde ha rätt till en 2-3 timmars fritid per dag till att umgås med Fredrik och få göra roliga saker. Annars förstår jag inte hur jag ska kunna bli frisk. Hade snarare blivit deprimerad. (Har levt så under andra perioder i mitt liv, t ex när Stella var liten och jag och Fredrik fick 10-30 minuters barnfri tid varje kväll efter att barnen somnat och före jag skulle lägga mig för att orka gå upp. URK!) (Jag gör bara saker från sista kvarten (exkl. jobba) på kvällstid efter sju.)

Så nä.

Det är väl vilan och sovandet som måste ner om jag ska få tid att jobba mer. Dvs. det där som utmattningssyndromet styr helt. Jag kan alltså inte rationalisera bort min sjukdom utan måste invänta friskare tider.

Dammit!

Ps. Men nu vet jag iaf att jag verkligen gör så gott jag kan. 


Mollys nya rum

24 april, 2017

Mollys rum är färdigt bortsett från att vi ska fixa lite med tavlor. 

Fram tills för två veckor sen såg det ut så här:

Mängder med prylar och leksaker (här var det ganska rensat…).

(Bortsett från att hon haft en dator på bordet sen några månader.)

I den stora övervåningsrokarden bytte sovrummet och Stellas rum plats och då fick vi plats med alla leksaker i Stellas rum så att Mollys kunde bli ett renodlat tweenierum/tonårsrum (hon fyller 10 år i höst och leker fortfarande mycket, men måste ju inte ha allt i sitt rum).

Fredrik fick en egen säng under loftsängen (vi sover två och två så att vi inte stör varandra), vi bytte expediten mot en billyhylla och bytte matta. Dagtid blir Fs säng som en soffa. 

Jag röjde ut allt småjox eller lade det i en krimskramslåda i bokhyllan. Rensade bland tavlorna och ska byta ut lite mer.

Rummet är cirka 8 kvm och ligger i norrläge. 

Ska se till att köpa de sista förvaringsmöblerna till Stellas rum också så att jag kan visa det.


Höj- och sänkbart för datorn

21 april, 2017

Okej, nu har jag gjort min första investering till frilansandet/företagandet. (Företagsinköp för intjänade pengar.) Har köpt ett litet höj- och sänkbart bord som ställs ovanpå vanliga bord (FreeDesk).

Det var ett rejält stort paket att bära hem en kilometer från postombudet… Tur att Molly mötte upp på slutet och hjälpte mig! (Träningsvärk!)

Och visst var bordet stort! Hade ju kontrollmätt men ändå sett något annat framför mig. Men det blir nog bra. 

Jag ska dels ha den till min speldator i källaren och dels till när jag jobbar med laptopen. 

Klämde mig dock rejält när jag skulle försöka höja/sänka bordet med skärmen på. Och routern fastnade i benkonstruktionen… uhh… (Funkar ungefär som en strykbräda.) Men sen fick jag till det. 

Ska bli skönt att bli av med kartongerna och brädan som jag använt hittills. (Barnen vill sitta ner och jag vill stå om jag inte är utmattad.)

Före:

Efter: uppfällt

Nerfällt: 

Har även ställt den på längden eftersom jag vill ha ett djupt bord så att jag slipper läsglasögonen när jag ska spela. Gillar inte att sitta för nära. 

Får väl recensera den när jag provat den ett tag. ^^

Ps. Kunde inte köpa ett vanligt höj- och sänkbart eftersom jag och F delar på ett två meter långt bord och han vill sitta ner. (Får ej plats med två skrivbord.) Och sen vill jag kunna ha det i andra rum när jag jobbar på laptopen också. Detta var dessutom mycket billigare.


Det blev inte bra

15 april, 2017

Efter tre ansträngande veckor och tre dagars försök till vila åkte jag på påskfirande igår. Efter ca 1,5h fick jag lägga mig och efter ytterligare en stund fick jag ge upp och åka hem. Sov sedan 2,5 utmattade timmar och vaknade inte förrän sju på kvällen. 

Idag skulle jag ha åkt på påskfirande nummer två men efter tolv utmattade timmar i sängen kunde jag knappt lyfta armarna eller sitta upp. Lyckades duscha och äta frukost men sen fick jag återgå till sängen. 

Så här har vi dagens utsikt.

Känns ledsamt och bittert att det blev så här. Var ovanligt pepp den här påskhelgen men nu lär jag bli sängbunden flera dagar.

Det är illa när jag får beställa upp yoghurt till sängen för att jag inte klarar att gå upp och än värre när jag måste be om ett sugrör för att jag inte ens orkar sitta upp och äta med sked.

Fick t o m be barnen prata lägre för jag fick ont i öronen när de pratade med helt normal samtalston bredvid mig. Så de började prata superlågt. (Älskade barn!)

Jag har verkligen tagit ut mig dessa veckor. Har overrajdat massa gånger senaste veckan för att bli klar med barnens rum.

Men å andra sidan. Det är ju så här jag måste göra för att testa var gränserna går. Mitt handlingsutrymme ändras hela tiden i takt med att jag tillfrisknar resp. gör för mycket. Förhoppningsvis lär jag mig något samtidigt. (Men jag känner mig ju samtidigt dum som inte satte stopp i tid.)

Så vad ska jag då göra denna påskafton?

Jag har just lyssnat klart på bok tre i Lövbergaserien om en familj på 1600-talet. Läsvärd! Är glad över att det blir en bok 4 och ev 5 också. (Googlat) Får fortsätta med nån annan ljudbok. 

Sedan blir det surf på mobilen, titta på molnen och mobilspel. Youtubeklipp kanske? 

Sova blir det säkert också. 

Hoppas att jag kommer på benen ikväll och att jag åtminstone orkar röra mig i morgon. Så jobbigt att knappt ens orka gå på toa eller hämta mat. 

Jag hatar utmattningssyndrom.


Mycket mycket

13 april, 2017

Har haft två tunga veckor med stress och press. Många utomstående grejer som varit svåra att kontrollera. I påskhelgen kommer sånt som gör mig än mer pressad, nämligen aktiviteter som inte går att boka om. 

I år vill jag följa med på de två påskfirandena, men jag vet inte om det går. Har tagit ut mig dessa veckor. 

Idag vaknade jag redan vid nio och gick stolt upp och meddelade maken. Men redan efter frukosten behövde jag vila och sen stensov jag i tre timmar till! (Inte pga sömnig utan pga utmattning.)

Har lyckats jobba 45 minuter idag, men försöker ta det lugnt. Att vila för att kunna följa med till svärfar i morgon går först. Om det nu går alls. Vi får se.

Läser mina gamla blogginlägg om utmattning och ser att jag gjort stora framsteg. Men jag brottas med samma problem, om än på en annan nivå. 

Det finns så många olika saker som pressar/stressar mig och det är svårt att göra något åt vissa av dem. Stressande:

  • Aktiviteter som inte går att omboka
  • För mycket på att göra-listan
  • Deadlines
  • Saker som hänger i luften (lämna besked, lappar som ska tillbaka, saker som ska kommas ihåg och stämmas av)
  • Konflikter inom familjen
  • Passa tider
  • Oro för framtiden (bli utan uppdrag, skilsmässa, någon närstående dör, inte bli frisk osv
  • Saker som behöver göras klart pga oreda hemma eller dylikt (renoveringar, städning m.m.)
  • Telefonsamtal (tar otroligt mycket energi)
  • Sista minuten-lösningar
  • Familjemedlemmar som inte kan planera/hushålla med tiden/blir jättearga när de inte får som de vill pga att tiden inte räcker till
  • Kommunikation (mail, sms, meddelanden på nätet, och telefonsamtal som jag nämnde)

Finns säkert massa mer. 

Men livet har samtidigt förändrats mycket sen jag blev sjuk hösten 2013. 

  • Barnen har blivit mer självgående (från 2 resp 6 år till 5,5 resp 9,5 år!).
  • Vi har lärt oss kommunicera och samarbeta bättre i familjen (säger bara låg-affektivt bemötande!).
  • Jag mår bättre psykiskt efter terapisamtalen.
  • Jag har lärt mig att känna igen min kropps signaler och har lärt mig prioritera, stressa ner osv.
  • Fredrik slutade på sitt förra jobb med ständiga jobbresor och startade eget med några kollegor (lyckligare och med kortare restid.)
  • Jag blev uppsagd och har börjat frilansa hemifrån och mår bättre som introvert + att jag slipper pendla.
  • Vi har börjat köpa städhjälp och hemkörning av mat. Har välfungerande rutiner för läxor och hushållssysslor. Att få ihop vardagsrutinerna är inte längre en kamp.
  • När F slutade resa i jobbet så innebär det färre obligatoriska bortakvällar så att han kan prioritera umgänge och träning istället när han väl ska vara hemifrån. 

Och om knappt tre månader är de fyra föräldrakooperativa förskoleåren över. Ska bli så skönt att slippa sitta i styrelsen, ha jourstäd, städdagar och annat. (Kommer ju sakna det roliga, men i det stora hela kommer vi att få massa mer fritid.)

Så det händer ju helt klart bra grejer. Min förhoppning är ju att utmattningen ska ge mig den där sparken i baken att skapa mitt drömliv utifrån mina och familjens förutsättningar. Att jag inte ska fastna i det stressiga hamsterhjulet. 

(Men jag vill inte påstå att jag är tacksam för utmattningen på något sätt. Den är som ett litet helvete som jag önskar att jag hade sluppit, även om jag inser att det var oundviklig i mitt fall. Men om jag nu ändå ska gå igenom detta så tänker jag iaf dra nytta av erfarenheterna.)


När man är undantaget

12 april, 2017

Molly har haft sin två år äldre faster här hela dagen idag pga påsklov. När hon åkte hem blev M lite gnällig. Vi försökte hitta olika orsaker och provade sen med den grej som hjälper de flesta av oss i familjen: ”du kanske behöver vara själv lite?” (Med tanken att få slappna av och gå ner i varv.) Molly 9 år svarar:

”Nä, för jag är inte introvert!”

Ps. ^^ Härligt med medvetna barn som snappar upp de här sakerna. Vad bra jag hade mått av att få lära mig om introversion redan som barn. Det hade sparat mig en massa lidande. (Var runt 29-30 när jag fick lära mig mer om det.) Molly tillhör ju undantaget i vår familj.


Nya sovrummet

12 april, 2017

Nu är nya sovrummet i tillräcklig ordning för några bilder. Det saknas tavlor på en av väggarna samt något att ha i hyllan, men det kommer.

Jag trivs fantastiskt bra här. Rummet har en underbar energi. Fin utsikt har jag också (även om trädgården är rätt stökig för tillfället pga Stella).

Panoramabilder pga 5 kvm litet rum. Sängen är 160 cm bred och här sover jag och Stella (som är 5,5 år men jag hoppas på fler härliga samsovningsår). Fönster i söderläge. Mysig lila matta från Mollys rum. Gardinerna hänger kvar från Stellas rum, men jag gillar dem.

Mobil med tranor som jag gjort av bokblad (obs. från en trasig Mästaren och Margarita-bok).

Bilder på Stellas nya rum och Mollys nya möblemang kommer när vi är klara med dem.


%d bloggare gillar detta: