Duplo

9 mars, 2008
Vi fick med oss lite duplo hem från Mollys farmor. Bilarna blev genast succé.
Jag hämtade mitt och syrrornas gamla duplo från 80-talet. Mollan blev överförtjust.

Dessutom sitter hon idag för första gången med rak rygg på golvet. Wow! Min lilla flicka blir stor! Vad härligt att hon kan sitta på golvet och leka. Stolt!


They grow up so fast

9 mars, 2008
När Molly föddes fick hon ett gäng kläder av folk som besökte henne på sjukhuset. Vissa av kläderna tänkte man att ”Oj! Dessa kommer hon inte kunna ha förän hon är typ ett år!” Men så var det inte. Hon växer snabbare än vad man tror. Nu vid 5 månaders ålder sitter mormors stickade tröja och byxor alldeles perfekt. Den är verkligen en sån nostaligigrej för mig. När min yngsta lillasyrra var liten hade hon en nästan likadan stickad dress i gult. Hon var så gullig i den.
Tummen upp för dressen!

Vi har ett alldeles delikat problem. Vart ska vi resa i sommar på semester? För första gången någonsin får Fredrik betald semester och vi vill resa. Men vart åker man med en 9-månaders bebis? Restiden får inte bli för lång och barnvagnen ska helst med utan att bli alldeles krossad på rullbanden. Så hur ska man göra? Vart ska man åka? Får fundera på det här och lova mig själv att inte bli arg, för det är som sagt ett alldeles härligt litet lyxproblem och inget annat. 😉


Barnskötsel

9 mars, 2008

Ja, det finns så mycket att anmärka på. Läser på ett internetforum om jobbiga kommentarer man får från anhöriga angående ens bebis. Det är verkligen slående att alla verkar få höra samma grejer. Här är några exempel:

– Plocka inte alltid upp henne när hon skriker, hon blir bortskämd.
*fem minuter senare*
– Ska du inte plocka upp henne! (när hon skriker) Stackars liten!
(men jag plockar alltid upp, små bebisar kan inte bli bortskämda!)

– Hon behöver rensa lungorna lite.
(från vadå? Hur ofta behöver 3-åringar eller 45-åringar för den delen rensa lungorna???)

– Grattis! Nu kommer hon att sova i er säng tills hon är 17 år!
(hur ofta sover tonåringar i föräldrarnas säng?)

– Har hon pojkkläder på sig?
(står det ”boy” på dem? Nä, blått, svart mm är inte automatiskt pojkkläder. (Molly har inte ens typiska pojkkläder på sig, utan får anmärkningar så fort kläderna inte är i pastellfärger eller rosa/lila))

– Nu är det tänder på gång! *när barnet gnäller lite*
(det finns andra anledningar till att barnet gnäller) (den här kommentaren är inte så störig, det är väl mer ironiskt att folk alltid tror att det är tänder på gång)

– Har hon så lite kläder på dig? Blir hon inte kall?
(nej, barn är faktiskt varmare av sig än vuxna och hemma hos oss är det som i tropikerna. Dessutom kollar jag hur varm hon är och justerar allt eftersom)

Det finns mycket mer. Alla de här kommentarerna får inte jag, men det verkar vara vanliga.

Men det var väl samma sak som när man var gravid. Man fick höra att man var en tjockis, att man inte fick äta så mycket godsaker (jag åt inte mycket!), att man var för stor/liten (för liten i mitt fall), att man väntade en dvärg/tvillingar, om man trodde att det var flicka/pojke, om det var tvillingar, om man var nervös inför förlossningen osv. osv. Man blev lite less på samma visa om och om igen. Men det är väl så det är med nyfikna/oroade bekanta antar jag.


%d bloggare gillar detta: