Snart söker jag igen

31 oktober, 2009

Så, nu är det bestämt. Om en månad är jag arbetssökande igen. Då har jag fått jobba ca 3 månader på eventföretaget varav 1,5 månad på 75% och 1,5 månad på 87,5%.

Men jag har ett till projekt på gång. Jag har ingen aning om vad det är för omfattning på projeketet, men de ”vill göra om sin webbplats lite” (vilket kan betyda ungefär vad som helst). Så vi får se vad det blir. Möte inbokat på tisdag. Jag ska åka själv nu. Tidigare skulle jag åkt dit med folk från min nuvarande arbetsplats, men nu är det bestämt att de inte ska stå som arbetsgivare utan att jag får ta på mig detta på egen hand. Så antingen får jag frilansa, ta på faktura eller bli anställd hos det nya företaget. Fy, det blir lite nervöst sådär. Men det ordnar sig. Har ju varit på några sådana möten tidigare.

Så i december får jag börja med det nya projeketet om det blir något då. Har ingen aning om hur lång tid det tar. Men man kan ju hoppas på några veckor i alla fall.

Fy, det är alltid en kramp i magen det här med om ifall man får någon lön nästa månad. Har ju gått på olika projekt- och vid behov-anställningar/konsultjobb sedan februari i år (alltså sen efter föräldraledigheten och högskolestudierna). Jag vill verkligen ha ett fast jobb! Det hade varit så tryggt.

Det är tur att så många i min omgivning har företag som behöver göra om sina webbplatser. Annars hade det varit mycket skralt i kassan, för ett fast jobb inom kommunikation/webb/grafisk design/webbredaktör osv. är mycket svårt att få utan många års erfarenhet. Men nu har jag en bra början till en portfolio i alla fall. Jag har gjort 4 företagswebbplatser och ett antal visitkort, logotyper, skrivit en del texter och grejat. Har flera bra referenser också. Håller på att lära mig flash.

Snart är det min tur att få komma in i trygghetens land.

Annonser

Singstar med Kråkan

30 oktober, 2009

Trots att F är vrålförkyld så satte vi oss igår i soffan och körde igång med ett Singstarrace (första tillsammans sen vi fick spelet i onsdags eftersom han var borta på kvällen). Jag kan ju säga att det lät lite som en kråka som har ont. Jätteont. Men han var så söt. Flera gånger frågade jag om vi skulle lägga ner, men nejdå, han ville sjunga. Fast när vi kom till låten ”I don’t feel like dancing” (Youtube) med Scissor Sisters, då fick jag ta båda mikrofonerna och sjunga allt själv.

I morse frågade han om det hördes att han var hes och jag sa att jag hörde det, men att man nog inte hörde det.

F ska nämligen på jätteviktigt säljmöte idag med jobbet. Jag frågade om det var så bra att sjunga Singstar i en timme kvällen innan, men äsch tyckte han.

Singstar är så roligt!

PS. Nu har jag inspirerat min rumskamrat till kollega att köpa ett PS3 till sin pojkvän i 40-årspresent! Vilken bra present va? Tror de flesta (åtminstone killar) skulle bli överlyckliga över det. Hon älskar också Singstar och hoppas på roliga spelkvällar framöver. 🙂

 


Ni småbarnsföräldrar

29 oktober, 2009

Har ni också duplogubbar i tvättkorgen? Jag hittar mängder med duplogubbar i tvättkorgen och det är inte jag som lägger dem där…


Onsdag 28 oktober

28 oktober, 2009

Molly somnade redan under bokläsningen (det blev väldigt tyst efter en stund och hon slutade peka och säga ”val” och ”sälaj” när vi läste Stora boken om Valar) och då var det inte mycket mer att göra. Hon sover fortfarande i sin säng i sitt rum, men nu när jag lägger mig tänker jag lyfta över henne till familjesängen, för jag tänker då inte springa över halva lägenheten om (nej, jag menar när) hon vaknar i natt.

F är på nån tapasrestaurang med sina polare från Chalmerstiden. De kallar sig för ”Alphateam”. Ja visst är det corny, men det är väl bra för sammanhållningen att t o m ha ett namn på sitt kompisgäng. 🙂 De sitter säkert och snackar om sina jobb, om mobiltelefoner, programmering och annat nördigt.

Själv har jag ägnat kvällen åt att städa, scrappa och spela Singstar. Jo, och att sitta och bevaka en auktion som jag haft högsta bud på sedan i morse…men tre minuter innan kommer en j*vel och bjuder över. Sen bjuder jag över, sen bjuder han över och sen blev spelet plötsligt alldeles för dyrt. Morrande stänger jag av webbläsaren och går ut och surar en stund. Jaja, det kommer fler spel. (Guitar Hero Metallica) Faktum är att om två dagar går en ny auktion ut för samma spel. Hmmmmmm…

Sen så är jag vrålförkyld också. Andra förkylningen på kort tid här. Vi är sjuka jämt nuförtiden. Jo, sen har jag urinvägsinfektion också. För andra gången på fem veckor. Yayyyy… eller nåt…

Nu är det dags att gå och ”nanna tudden” som min mamma alltid sa. Men i natt blir vi nog bara två i sängen tror jag. En viss mister får nog lov att sova på soffan efter utekvällen. (man ska inte samsova om man druckit)


Fördelen med att jobba hemifrån ibland

28 oktober, 2009

Om man äter sin lunch framför datorn (när man jobbar) så kan man ägna hela lunchhalvtimmen åt att spela Singstar! 😀

Ps. Singstar 1 är numera mitt! Kom i brevlådan idag!

Ps2. Numera sitter jag oftast på kontoret, men just nu är jag 1. vrålförkyld och 2. i behov av Adobe Flash och InDesign och det har jag bara på hemmadatorn.

 


Hudkontakt för trygghetens skull

27 oktober, 2009

Jag läste just ett mycket intressant inlägg av hjärnforskaren Nils Bergman. Han skriver om den mycket viktiga hudkontakten med nyfödda barn och vilken roll amningen spelar för anknytningen. Här är ett kort utdrag:

”Det nyfödda barnet är ur biologisk synpunkt ganska omoget, men denna biologiska omogenhet betyder inte att det nyfödda barnet saknar kompetens. Barnet kan mycket väl bestämma om det är i fara eller i trygghet. Och det är inte komplicerat. Det är mammans närvaro som är det avgörande. Utan mamman är barnet i livsfara, och barnet larmar omedelbart om detta, genom att gråta. Men om gråtandet inte gör att mamma plockar upp barnet, då måste faran för mamman vara stor också … ”annars skulle hon alldeles säkert plocka upp mig”, det vet barnet. Det kan vara något rovdjur i närheten, och då är det inte särskilt smart att gråta. Bättre att hålla helt knäpp-tyst, ligga still, inte röra sig alls. I förhistorien kanske det handlade om att mamman hade klättrat ett träd i närheten, och gömt barnet under ett snår, där det är tryggt så länge det ligger tyst och stilla. Detta är ett kompetent beteende. Men ”tryggheten” på detta sätt kostar, höga halter av stresshormoner under långa tidsperioder orsakar förändringar in hjärnans banor. Hjärnan förväntar sig att den värld den har fötts till har mer fiender och hot, än familj och vänner. ”Var vaksam, se till dig själv, bry dig inte om andra” blir hjärnans budskap.” (Nils Bergman) (min fetmarkering)

Som många läkare, antropologer och psykologer redan konstaterat så betyder kroppskontakt och omedelbar respons på spädbarnets signaler otroligt mycket för barnet – både för trygghetens skull, men även för hjärnans utveckling samt stresståligheten.

Låt inte spädbarnen ligga och skrika ensamma i sängen! Lämna inte barnet vaket i barnvagnen/sängen/på golvet/babysittern hela dagarna (men stundtals är ju okej). Låt spädbarnet få vara där det mår bäst av att vara – i din famn. Använd sjal eller ergonomisk sele så får du mycket gjort ändå.


Ibland längtar man tillbaks en stund

26 oktober, 2009

Åh, jag saknar att amma!

Precis så här kan det vara:

”Medan jag skriver detta liggammar jag min yngsta dotter till sömns i dubbelsängen. Vi har det riktigt mysigt tillsammans, hon ligger och klunkar och klappar mig då och då förstrött på bröstet. Jag skriver några meningar, pausar en stund, rufsar henne i håret och hon kluckar förtjust eller puttar bort min hand, allt efter hur andan faller på. Ibland utväxlar vi en blick mitt i en av mina rader, och fnissar en stund. Snart kommer hennes andetag att bli jämna, sugandet övergår i snuttning och till slut kommer bröstvårtan att långsamt glida ur mungipan och hon sover, allt medan jag arbetar vidare.”

Läs Tina Wimans härliga beskrivning av amning om multitasking. (det blev jag också expert på)

🙂


%d bloggare gillar detta: