Femminutersmetoden skadar ditt barns anknytning för livet

Jag har just tittat på TV-programmet Solsidan som bland annat handlade om en stackars bebis vars föräldrar förtvivlat försökte få den lilla kraken att bli självständig alldeles för tidigt. Barnet skulle sova i egen säng i eget rum och SHN-buffning samt en kort snutt av femminutersmetoden utövades. Varför inte bara krama på bebisen? Hålla nära? Sova tillsammans så som vi gjort sedan urminnes tider? Låta barnet få känna föräldrarnas doft, få lyssna till andetag och hjärtslag. Varför ska barnet ligga i ett helt annat rum som är alldeles tyst, mörkt och kallt utan någon annan möjlighet att påkalla uppmärksamhet än att skrika och gråta förtvivlat. Och vad gör vissa föräldrar när den övergivna bebisen skriker? Jo, de ignorerar barnet i fem långa minuter. Sen när föräldrarna äntligen kommer till undsättning så är det bara för ett kort ögonblick, för sen så går de…igen! Bebisen som äntligen blivit räddad blir återigen övergiven.

Självklart fungerar metoden för många. Det är för att barn inte är dumma i huvudet. De gör allt för att vara sina föräldrar till lags i slutändan. Om föräldrarna hatar skrikiga bebisar så kommer de att få en bebis som slutar skrika. Barnet ger upp. Barnet förlorar sin tilltro till föräldrarna. ”Om jag är tyst så kanske jag åtminstone får en kram eller två ibland”. Barnet anpassar sig till situationen och blir bekväm för föräldrarna. Tada! Men till vilket pris?

Barnet får troligtvis en otrygg eller ambivalent anknytning och får problem med att skapa och behålla en kärleksrelation. Barnet kommer att ha svårt för närhet och svårt för att binda sig. Relationen mellan förälder och barn är otroligt lik den mellan kärlekspartners. De mönster som fanns i barndomen kommer igen i vuxenlivets kärleksrelationer. Därför har man som förälder en otroligt viktig uppgift i hur man bemöter sina barns behov av närhet, trygghet och bekräftelse.

Jag blir så förtvivlad när jag tänker på alla stackars bebisar som får utstå femminutersmetoden och andra skrikmetoder. Så många bebisar blir förvägrade det som måste vara ett av våra allra mest grundläggande behov – trygghet. En möjlighet att få somna tryggt. På Maslows behovstrappa står trygghet/familj som nummer två efter mat/vatten/tak över huvudet. Därefter kommer vänskap, kärlek, självförverkande osv.

Föräldrar som systematiskt utövar femminutersmetoden och liknande ignoreringsmetoder knäcker sina barns tillit. Jag brukar inte vara hård när jag pratar om föräldraskap, men med femminutersmetoden och andra skrikmetoder har jag nolltolerans. Det är inte okej på något vis och det beror på att all litteratur och forskning visar på att dålig anknytning skadar människor för livet.

Själv är jag uppvuxen med en trygg anknytning till mina föräldrar och det är jag djupt tacksam för. Jag fick mina behov av trygghet och närhet uppfyllda (även fast jag sov i vagga/spjälsäng). Idag lever jag med samma man sen 8 år tillbaka och vi mår jättebra ihop. Just nu läser jag den ypperliga boken ”Relationskoden” av Eva Rusz. Hon tar upp sex viktiga punkter för att kunna leva i en bra relation. Jag rekommenderar den varmt även fast jag bara är på punkt tre än så länge. Punkt två handlar om anknytning och den viktiga roll som föräldrar spelar i deras barns liv. Den tar upp ungefär det som jag tidigare berättat i inlägget ”dålig anknytning skadar ditt barn för livet”.

Advertisements

3 kommentarer till Femminutersmetoden skadar ditt barns anknytning för livet

  1. Pernilla skriver:

    Jag tittade också på ”Solsidan” och höll på att gå i bitar av irritation för att de pratade om och använde de där metoderna. usch och fy!

    Gilla

  2. Malin skriver:

    Dumheter! 5-minuters funkar inte på alla barn och föräldrar – det är så sant.
    Men om föräldrar sättet tydliga regler och gränser vilket barn både behöver och mår bra av istället för vilset hattande fram och tillbaka så far inget barn skada av 5-minutersmetoden om det inte är sjukt. Barnet lär sig lita på sig självt och jag har inte träffat ngt barn som mår dåligt av denna metod däremot självständiga barn med självkänsla och som kan somna själv utan att föräldrarna underminerar deras självkänsla. Vi hade en dotter som vaknade hysterisk på natten och väckte hela familjen trots närheten till föräldrarna och närheten hjälpte inte. Först när de använde sig av 5-minutersmetoden blev barnet harmoniskt!!

    Gilla

  3. hippiemamman skriver:

    Där håller jag inte alls med. Bebisar är inte självständiga och ska inte behöva bli det. Att hjälpa ett barn att somna är självklart, men att överge barnet gråtandes i ett ensamt mörkt rum är inte det. En bebis hjärtskärande skrik och gråt är ett rop på hjälp och om man metodiskt ignorerar det så riskerar barnet att få allvarliga problem med anknytningen.

    Visst, det funkar gör det ju för de flesta – men till vilket pris? (många säger att de inte märker av något och visst – problemen brukar ju inte dyka upp förrän i vuxen ålder och då är det redan försent!)

    Mycket kan jag acceptera, men jag kommer aldrig att respektera 5-minutersmetoden och liknande som okej uppfostringsmetoder.

    Gilla

%d bloggare gillar detta: