Mororeflexen och bärande

1 juli, 2010

M.K.B. skriver mycket intresseväckande om mororeflexen och bärande. Varför är barnen lugnare i kroppen och mer harmoniska i sinnet i de ursprungliga kulturerna? Jag har också funderat på varför bebisar viftar med sina armar och ibland ser ut att skaka och darra. Kanske behöver de en annan kropp att ta ut sin energi genom? Läs!


Båtmaffian

1 juli, 2010

Vad alla snackar båtar på jobbet. Alla verkar ha båt och älskar att segla.

Själv tycker jag att det snabbt blir tråkigt på havet. 2h räcker gott och inte för ofta. Det kan vara mysigt att åka iväg en stund sådär, kanske fiska lite, gå iland på nån ö, men som sagt, jag blir snabbt uttråkad när jag är på havet. Känner mig lite instängd på båten, det går vågor, jag mår illa, ingen fin utsikt (bara hav, hav, hav) och så kan jag inte komma ifrån båten heller förrän man har kommit i land. En fyra veckors seglats som min ena projektledare ska göra i sommar låter som en mardröm! (för mig! (jag förstår att andra tycker att det är härligt))

Vi hade faktiskt en optimistjolle för några år sedan. Jag var typ 17 år och hade nån romantisk dröm om att bli en seglartjej med saltstänk i håret, trekvartsbyxor och seglarskor. Jag satt i trädgården på försommarkvällarna och slipade på båten för att till sist måla om den. Sen tog pappa med oss till Barnsjön där vi tog en liten tur med minibåten. Men ganska snabbt insåg jag att detta var inte för mig. Det var tråkigt, jobbigt och omständligt. Det räckte med en tur. Sen var min dröm om segling över.

Och den har inte kommit tillbaka trots massa båtbabbel på lunchrasterna.

PS. Inget ont menat till er som älskar båtar och segling! Det är jättekul att ni har en hobby. Jag ville bara ge min egna syn på saken. 🙂


Prestigefulla människor

1 juli, 2010

På mitt jobb jobbar nördar. Datanördar. Generellt sett är datanördar underbara människor, snälla, lugna och goa. Ofta lite blyga, men oftast öppna och människovänliga.

Men det finns en typ på mitt jobb som jag har lite svårt för. Det är de prestigefulla människorna. De som tror att de är lite coolare och lite bättre än andra. De som inte riktigt ”ser” alla andra. De slänger sig med sina uttryck och tycker att de är ”asballa”. De umgås bara med varandra och låtsas inte om några andra. De tycker att de är lite viktigare och är lite lagom snorkiga. De skyller gärna ifrån sig på andra och har inte lärt sig det här med ödmjukhet

Som tur är behöver jag inte jobba så ofta med dessa människor eftersom de allra flesta i teamet är underbara, öppna och goa människor som bara ler som små solar. (eller nåt). De är hjälpsamma, omtänksamma och accepterande för olikheter och udda personligheter (vi har många såna på jobbet!). Jag älskar dessa underbara typer av människor som är öppna och inte så fördomsfulla. Eftersom jag själv är lite egen av mig och kör mitt eget race så är jag i behov av accepterande människor för att inte bli sedd som ”konstig”. (Men på mitt jobb är de flesta lite udda så här passar jag jättebra in!).

Prestigelös är ju ett ord som ofta dyker upp i platsannonser och nu när jag jobbat här i ett halvår så förstår jag plötsligt varför.


Den långsammaste veckan

1 juli, 2010

Detta måste vara den långsammaste veckan i mannaminne. Det är bara torsdag. Det är nästan två arbetsdagar kvar innan jag får semester.

Inte blir det bättre av att jag inte har apmycket att göra. För jag har inte så mycket att göra alls. Sen är det tråkiga sysslor också. Och då går ju tiden extra långsamt. Men vilka uppgifter är roliga såhär när semestern hägrar? Dessa uppgifter hade säkert känns mycket mer lockande om det varit en månad kvar till semestern.

I vanliga fall går veckorna jättefort, men denna veckan har redan känts som tre veckor!! Och det är som sagt bara torsdag morgon. Jag ska vara kvar till 17 idag och till 14.40 imorgon.

Men sen är det slut. Imorgon är sista dagen jag behöver hämta och lämna på förskolan som ligger uppför helvetesbacken. Ska bli riktigt skönt! Kommer att sakna pedagog I samt några av ungarna, men i övrigt, skönt att slippa skjutsa dit!

Nog för att Mollys nya förskola ligger åt helt fel håll, men det är åtminstone bara 5 minuters cykeltur åt fel håll och den ligger uppför en måttlig backe istället för en helvetesbacke. Jag kan ju tillägga att berget där nuvarande förskolan ligger (ja, jag säger berget!!) har utsikt över hela Göteborg. Det är toppen som sticker upp om man tittar österut från centrala stan. Det ska bli skönt att slippa komma helt genomsvett när man ska lämna och hämta. Borde skaffat moppe för länge sen. Nä..

En lämning, en hämtning kvar. That’s it!

Sen är det semester i en hel månad! 😀

PS. Detta är min första riktiga betalda semester någonsin! Jag har varit ledig åtminstone en månad varje år men jag har alltid fått snåla och leva på sparade pengar/CSN/dålig föräldrapenning för att klara det tidigare. I år får jag en normal lön i juli och det känns jättegött! Nu har vi alltså råd att göra något roligt och inte bara vara hemma och vara fattiga. Yay! Känns extra roligt då!


%d bloggare gillar detta: