Nu har jag varit täppt i näsan och pyttepytteförkyld (samt magsjuk och svag några dagar) i 1,5 vecka och det märks i kroppen att jag inte får den motion jag behöver. Jag känner mig stel och trött.
Men jag gör vad jag kan för att få till lågintensiv rörelse som inte belastar muskler och luftvägar i onödan (så att jag kan tillfriskna snabbare och inte riskera att skada hjärtat), nu när jag är på jobbet och snart ska börja jobba heltid.
Jag tar en extra promenad uppför trapporna till våning två några gånger per arbetsdag och går på toaletten däruppe, jag går ut i köket och läser tidningen några minuter/hämtar vatten, jag försöker ta en promenad på lunchen och hoppar ibland av två hållplatser tidigare på vägen hem och går en extra kilometer.
Tidigare idag gick jag in i ett tomt rum och sträckte ut hela kroppen under två minuter. Det är främst överkroppen som är stel. Det blir inte mycket variation på rörelserna där när jag sitter/står vid datorn. Men det känns skönt att böja mig, vrida på kroppen, veva med armarna osv.
Dessutom försöker jag stå upp minst två timmar varje dag framför datorn. Vissa dagar lyckas jag nästan stå tre timmar. Det är segt att stå upp, men jag vänjer mig sakta men säkert. Innan föräldraledigheten försökte jag stå 2×20 minuter. Nu står jag alltså 2×1 timme. Och mer kommer det nog att bli. Målet vore kanske att stå upp halva dagen, fyra timmar. Det hade varit bra. Då vet jag ju att jag får bra variation under dagen.
Under föräldraledigheten var det aldrig några problem, då skiftade jag ställning ofta. Gick, satt, stod, hukade mig, bar, lyfte, kånkade på ryggen osv. Men att sitta framför datorn är ju ingen hit egentligen. Skönt att vi har höj- och sänkbara skrivbord.
Men jag längtar tills jag kommer igång med träningen igen. November var ju en supermånad utan sjukdagar, men nu i december är jag tillbaka igen i sjuksvängen. Som vanligt år 2012. Och snart är det jul och ännu mer smask och ingen motion. Sköna soffor att sitta i och inte mycket pulkaåkning för mig (jag fryser så förbenat).
Men den 7 januari öppnar Sats tio minuters promenad hemifrån. Då kommer jag att vara där! Tjohoo! Äntligen ett gym på hemmaplan. Och både svägerskan och F funderar på gymkort. Hoppas att de slår till och hoppas att Stella börjar tycka att MiniSats är kul snart. Då har jag gym både nära jobbet och hemmet. Perfekt!