Downshifting – shoppa, rensa, städa

27 februari, 2013

Här kommer återigen ett inlägg med tankar från boken Lev Enklare av Giséla Linde. Denna gången handlar det om röran i hemmet som ofta kommer utav att vi shoppar för mycket.

Kanske känner vi att våra saker är förknippade med vår identitet: vår familj, våra minnen, vår stil, kanske vår status. Och inte kan man väl göra sig av med gåvor som man fått? Jo då, det kan man visst det. För kärleken och tryggheten sitter inte i sakerna, och inte ger ägande oss kontroll över det komplexa och oförutsägbara livet heller. Och hur ofta behåller vi inte saker mer på grund av skuldkänslor än för att de  verkligen gör oss glada?

Alltför ofta är vi rädda helt enkelt. Rädda för känslor som kan dyka upp när vi sorterar, rädda att kasta fel saker, rädda för att möta oss själva utan sakerna som skydd.

Men de överflödiga sakerna påverkar oss på flera olika sätt. Den stagnerande energin runt prylhögarna gör oss trötta bara vi tittar på dem. Undra på att vi inte orkar ta itu med dem. Ett överbelamrat hem blockerar energiflödet både i rummen och i din kropp.

Är det väldigt stökigt är det lätt att tappa självrespekten, och kanske påverkas också våra relationer av att vi är oorganiserade, grälar om vem som ska städa eller skäms för att bjuda hem folk. Samtidigt blir det förstås jobbigare att städa.

Röran gör oss också förvirrade och glömska, vi tappar fokus på vad vi håller på med och vart vi är på väg, vi skjuter upp saker och traskar på i gamla ljulspår.

När jag var liten hade jag ett väldigt kontrollbehov som jag utövade genom att kontrollera mina saker. Jag var lite utav en hoarder, en samlare. Jag vägrade slänga saker och hade rummet fullt. Mina föräldrar byggde bokhyllor som gick längs med väggarna i hela rummet så att jag skulle få plats med allt. Mitt skrivbord var väldigt prydligt med många små saker som låg på sin speciella plats och så såg det ut även på hyllorna. Jag hade med mig massor av saker när jag flyttade hemifrån.

Men till slut, jag tror att det var när jag läste boken Rensa i röran med Feng Shui insåg jag att jag inte kunde hålla fast i sakerna för att kontrollera känslorna och mitt instabila liv. Jag tyckte att det var minnen från vänner som kommit och gått, från barndomen osv. Men jag insåg att det låg mycket skuld och för mycket känslor bakom alla saker. Jag slutade samla på saker, slängde/skänkte/gav bort och till slut började jag avstå julklappar/födelsedagspresenter förutom saker som jag verkligen hade användning för (mest kläder och sånt som slits). Jag gjorde mig av med säckvis med saker varje gång jag flyttade och numera rensar vi källaren minst en gång om året och skänker/slänger allt som inte kommer till användning. Vi har sparat några kartonger med väl valda minnessaker från barndomen. Men det är allt. Och dessa saker ska vara positiva.

Jag vill inte bli en sån som känner mig tvingad att spara på saker från framtida dödsbon ur släkten. Som ska förvalta alla dessa gamla saker. Några saker som betyder mycket för mig kan jag ju spara, men gamla möbler och klenoder – nej tack. Det får inte bli något som stagnerar mitt energiflöde. Dessutom passar det verkligen inte in i min ganska avskalade moderna inredning.

Jag har gått från den ena ytterligheten till den andra och numera kan jag konstatera att fastän det kanske var ångestframkallande från början så rensar jag nu med glädje. Och det allra mesta går att skaffa fram igen. Om en är osäker på något så kan en alltid lägga det en påse märkt med ett datum och om en inte tänkt på det eller redan hämtat det efter ett år så är det fritt att göra sig av med det.

Jag känner mig lite allergisk när jag kommer hem till personer som har överbelamrade hem och garderober/vindar/garage/hyllplan. Jag tror att de flesta skulle må bra av att rensa ut. För det rensar sinnet samtidigt.

Att ha det för perfekt hemma visar däremot inte alls på att man är perfekt inuti – snarare att man har ett stort kontrollbehov. Att tvåmgsmässigt gå igång på minsta dammkorn eller fläck kan vara ett sätt att slippa ta itu med sina liv och sina känslor.

Detta tycker jag också är sorgligt. Jag läste om en kvinna som städade inuti köksskåpen varje vecka. Hon verkade besatt av (den nästan obefintliga) smutsen. Det är skillnad på skit och skit och det är viktigt att prioritera tycker jag. Både för det psykiska och det fysiska. (och givetvis måste en sänka kraven som småbarnsfamilj, annars finns det ju aldrig tid över till annat)

Lite lagom röra är sympatiskt och dynamiskt: här lever det människor och de får leka, leva, umgås, vila och ägna sig åt sånt som de tycker är roligt, ha gäster. Här pågår själva livet. Det gäller att skilja på röra och röra. Röra som rör sig i takt med de människor som vistas i den ger hemtrevnad och värme: stickningen, en uppslagen bok, em bärbar dator, dagens tidning…/../ Men tidningstravar som växer och växer, kläder övergivna på varje stolsrygg, tomflaskor på rad på köksgolvet och en kasse med en trasig hushållsassistent som stått bakom halldörren i tre månader – här blinkar vardagslamporna. Träna dig i att använda din kropp som mätare för bra och dåligt röra. Vad gör dig trött, ger dig skuldkänslor, stör ditt öga och tynger dig?

Och alla dessa saker som egentligen är onödiga. Vore det inte bra om vi kunde bojkotta slit och slängkulturen. Skippa den extra tröjan även om den var på rea. Den som är av dålig kvalitet och snart kommer att gå sönder. Välj bort prylar av taskigt hantverk, billiga skor som snabbt slits ut, plastpryttlar från Taiwan och ytterligare en prydnadsskål när du redan har 14 stycken i skåpet.

Saker är inte till för att slitas och slängas. Det är de för värdefulla för. Om inte, är de inte värda att ha./…/ Låt oss avkräva de saker vi har omkring oss ett värde. Bara det som verkligen är något värt kommer över min tröskel och får stanna.

En bra nog-människa har det lättare. Hon letar tills hon hittar det som uppfyller hennes kriterer och när hon hittar det slutar hon leta och är nöjd. Allt är faktiskt inte så viktigt, och allt är inte värt all möda i världen.

Detta försöker jag bli bättre på. Förr kunde jag vandra runt i affärer över hela stan för att hitta det absolut bästa och mest prisvärda. Nu när jag inte längre lever på 15 000kr/mån för två personer så har jag råd att välja något som är gott nog i prisväg. Något som uppfyller kriterierna, men inte är top notch till bästa pris. Alla dessa timmar jag spenderat på Prisjakt med jämförelser, googlesökningar och gå-och-klämma-i-affären. Nej, nu blir det in-ut-tut-slut. Klart. Har inte tid för annat. Jag vill faktiskt inte shoppa bort min fritid. Så jag nöjer mig. Det känns bra.

Annonser

Funktionalitet från stenåldern

27 februari, 2013

Det går inte att ladda upp och publicera mer än en bild i taget på filservern som min kund vill att vi använder till alla Bilföretagets bilder.

Det finns 10 bilmodeller som alla ska ha 15 interiör- och exteriörbilder vardera. Dessa ska alla finnas i tre format, thumbnail, vanligt och wallpaper. Detta ger alltså 15+15 x 3 x 10 = 900 bilder.

Varje bild kräver fyra klick för att laddas upp. 900×4 = 3600 klick.

Varje bild kräver 7 klick för att sättas i först pending och sen published. 900×7 = 6300 klick.

6300 + 3600 klick = 9900 klick. Alltså nästan tio tusen klick.

Det är inte konstigt att jag får lite ont i handen och inte orkar mer än max nån timme i taget. Får syssla med lite andra saker emellan.

Och detta var alltså bara galleribilderna. Sedan har vi även ett gäng andra bilder.

Och nämnde jag att detta var dummy-bilderna som behövs för att webbredaktörerna ska kunna se hur bilderna ska ligga medan de editerar sina sidor?

De riktiga bilderna ska ju också laddas upp och publiceras sedan när de kommer.

Då blir det 9900 klick till.

Jag ställde nyss hastigheten på musen så att jag inte behöver röra armen lika mycket. Men detta påminner ärligt talat om Taylorismens fabriker där alla ska göra samma moment om och om igen. Tur att jag gör andra saker också. 😉

Men det hade ju varit uppskattat med åtminstone multiple upload-funktion. Har tjatat på supporten ett antal gånger nu. Blä.


Inte konsumera

27 februari, 2013

Som ett steg i min downshifting så försöker jag att inte konsumera om det inte är nödvändigt (både för miljöns, tidsaspektens och ekonomins skull). Förr gick jag ofta i affärer även om jag inte handlade, men det skapar ändå något slags begär efter saker. Så nu kör jag stenhårt. Går inte in i en affär utan ett tydligt mål att jag ska köpa en viss sak som jag saknat när jag inte varit i affären. Inga spontanköp alls alltså. Det måste finnas ett riktigt behov.

Men behov kan ju skapas. Särskilt när en hela tiden tar del av tips/inspiration/reklam. Därför har jag nu fasat ut nästan allt sånt också.

  • Jag undviker bloggar som tipsar om olika saker som en kan få begär efter (inspirationsbloggar).
  • Jag står emot idén att ”åka och handla nånstans” när vi t ex har tråkigt på helgerna (får den där idén varenda helg, men det blir NEJ på den) (undrar hur många som egentligen aktivt ska köpa speciella saker bland alla som hänger i köpcentrum på helger?)
  • Läser inga magasin längre eftersom det mest är reklam och inspiration till konsumtion i dem ändå (Family Living, Föräldrar & Barn och sånt jag ibland läste förr, det är ju inte så i alla magasin så klart).
  • Jag går som sagt inte ens in i affärer och tittar helst inte i skyltfönster heller.
  • Undviker att titta på reklam (går ju rätt bra när jag surfar med AdBlock i Chrome samt mest tittar på nedladdade tv-program och SVT, men det går ju inte att undvika helt).

Och tänk vad mycket tid och pengar jag sparar. Och miljön också. Bra för miljön.

Dessa prylar som tar så mycket tid och energi i sökande, inköp, fraktande, användande, förvarande och kasserande.

Mer om konsumtionsfällan:
Gör upp med konsumtionssamhället
Hållbar konsumtion
Om konsumtionsfällan
Stå emot spontanshopping


Mobilfri kväll

27 februari, 2013

Igår glömde jag min mobil på jobbet. Hade lagt min plånka i innerfickan pga ficktjuvsrisk på bokrean och trodde därmed att jag hade mobilen med mig men nej.

Var först lite bitter för att jag inte fick fixa med mina drakar i DragonVale och försökte komma på en klurig lösning på att logga in via Fs mobil, men nej.

Men sen sänkte sig ett lugn inom mig och det kändes rätt skönt.

Jag kollade inte till drakarna fyra gånger, inte Facebook två gånger, inte Instagram fyra gånger, jag skickade inte upp tre foton till Instagram (så ni fick vara utan bland annat badande barn och mina bokfynd på bokrean) och jag hade ingen egen väckarklocka. Jag surfade inte innan jag lade mig.

Men det var nog rätt bra.

Jag satte mig vid datorn på min egentid och det var allt (40 min igår). Jag sitter sällan där på vardagarna pga mobilen, men igår passade jag på att skriva en bokrecension samt ett blogginlägg när jag ändå satt där och hade kollat Facebook och mailen lite snabbt.

För det är ju det. Det går ganska snabbt att kolla de där grejerna. Men istället så kollar jag dem mest hela tiden. Lite onödigt. Jag tycker ju att det är roligt, men det blir ju lite hattigt. Det stör koncentrationen. Det stör när jag umgås med mina barn (men jag försöker ha mobilfri tid den timmen jag hänger med dem efter middagen varje kväll). Mobilen är ju jättebra mot tristess, men ibland är det bra att ha tråkigt.

Hann läsa tidningen ordentligt igår efter att jag tagit en lång fotosession med barnen när de badade. Sitta på dasslocket och läsa tidningen liksom, medan jag hade koll på att barnen inte drunknade och slog varandra för mycket (men de slogs ganska mycket ändå). (det går för övrigt utmärkt att ha en 110cm+ 5-åring och en ~85cm+ 1-åring i en 60-litersbadbalja. Det behövs uppenbarligen inget badkar och det är ju rätt ekonomiskt att inte fylla upp ett helt badkar utan bara en balja.)

Ska nog införa mobilfria tider på kvällarna nu. Drakarna behöver ju inte passas fyra gånger, det räcker ju med två t ex. Jag behöver definitivt inte kolla Instagram precis innan jag somnar. Bara onödigt med ”blått ljus” som stör insomnandet (Molly får ju inte kolla på skärmar/TV en timme innan nattning).

Det enklaste för mig är väl att helt enkelt lägga mobilen i ett annat rum så att jag inte orkar gå och hämta den hela tiden. Ibland är det de enklaste lösningarna som är de bästa.

 


%d bloggare gillar detta: