Dag 30: Kom ihåg

30 november, 2014

Ska jag säga något smart och tänkvärt här? Det är inte min starka sida just nu när jag bara tänker på utmattningssyndromet. Detta är även sista dagen för novemberutmaningen. Och jag har ingen fantasi alls. Tänker att det lätt blir klyschigt.

Men kom ihåg att ha reflex.

Så. Klart.

 

Annonser

Dag 29: Det var onekligen väldigt roligt när…

29 november, 2014

IMG_0004 (11)

…Molly bara kunde åla bakåt…

 


Dag 28: Hepp! Det här tycker jag alla bör läsa

28 november, 2014

Jag har ingen fantasi och ork idag till att komma på något bra, pga har legat i utmattad i sängen/sovit utom två timmar idag fram till 15 då jag var illa tvungen att gå och hämta på förskolan och skolan.

Så det jag vill att alla ska läsa är:

Bli inte utmattad/utbränd. Ingen kommer att tacka dig om du blir det. (vilket ni säkert hört förut)

PS. Och tyvärr så tillhör det ju sjukdomsbilden att ha svårt för att bromsa, att inte vilja se sanningen i vitögat och att inte lyssna på kroppen, så håll dessutom utkik bland dina anhöriga och samtala med de som verkar ligga i riskzonen.


Jaja, det var roligt så länge det varade

28 november, 2014

Fick ett ryck och gjorde om på hobbyhyllan vid bordet där jag hänger min lediga tid numera. Målar- och sygrejerna fick flytta och så kunde jag packa upp Warhammergrejerna som legat i en skokartong på bordet.

image

Sen kom jag till det som jag hade tänkt göra…

image

…men precis när jag plockat fram allt kom den där bekanta tyngdkänslan i bröstet, händerna och hela kroppen (utmattning). Dags att lägga sig igen… (suck) (och jag måste hinna äta något innan jag klappar ihop).

Ps. Har bara varit vaken två timmar och jag har tagit det extremt lugnt, men kroppen är överbelastad just nu. 😦

Ps. Men det får stå kvar till ett annat tillfälle. Är glad att jag äntligen har en plats för mina hobbys iaf.


Dag 27: Ibland skulle jag vilja…

27 november, 2014
  • leva i generationsboende (typ bo vägg i vägg och dela på mycket av ansvaret och sysslorna, men ändå ha en egen lya).
  • downshifta ännu mer, hoppa av konsumtionståget helt och försöka hitta ett alternativt sätt att leva. Men jag vet inte riktigt hur.
  • gå i ide (mest hela tiden på vinterhalvåret).
  • sluta med massmedier helt (men det skulle bli lite tråkigt, har redan rensat jättemycket sedan 10 år tillbaka).
  • bo utomlands på vinterhalvåret (ej förenligt med skola m.m.).

(och sen finns det en massa saker jag vill mest jämt och ständigt, men ovanstående funderar jag på ibland).


Krasch bom bang

27 november, 2014

Nu har jag kraschat igen.

När jag inte orkade köra barnvagnen ända fram till förskolan på morgonen trots att jag tog den lättare vägen dit, då kändes det som att det var nog. Stella fick gå ur och när jag lämnat henne så gick jag hem igen. Det är inte bra när jag är så utmattad redan innan 8.00 på morgonen, det var jag inte ens när det var som värst i våras. (detta har dessutom hänt mig flera gånger de senaste veckorna)

Kroppen har givit mig nya symptom som jag inte riktigt känner igen. Jag har fått stråk av kraftigt illamående som går över på en minut, magen och tarmarna har kajkat ur och refluxen har nått oanade nivåer och gör mig kraftigt allmänpåverkad vissa dagar.

Samtidigt har min hjärna gjort sitt bästa för att låtsas som ingenting. Det har känts lite skönt att vara så effektiv och orka hålla igång. Att jag varit stressad på jobbet har känts rätt eftersom jag ”gör något viktigt”. När chefen frågar hur jag mår så har jag inte riktigt kunnat svara. 

Den senaste veckan har yrseln kommit tillbaka, jag har blivit utmattad vid otippade tillfällen på dygnet och jag har haft svårt att somna på kvällen trots att jag varit jättetrött. Mina kontrollbeteenden har blivit ännu starkare och jag har funnit att jag blivit ”städmanisk” som jag blev väldigt ofta fram tills för några månader sedan.

Att jag sedan har två barn i urjobbiga utvecklingsperioder gör ju inte situationen bättre. Den ena ”kan själv”, vill bestämma allt och får vansinnesutbrott medan den andra får fasansfulla tonårsaktiga utbrott och kallar mig hemska saker samtidigt som hon slår mig och vräker runt saker i hemmet för att förstöra. Det är inte lätt att vara mamma till dessa barn nu sedan några månader tillbaka. (Jag skrev häromdagen att Molly verkar vara ur sin 6-7-årsutvecklingsfas, men det var bara en tillfällig paus tydligen.)

Så idag har jag sjukskrivit mig hela dagen. En karensdag. Det händer inte ofta. De senaste tre gångerna jag minns var när jag var magsjuk. Jag får sällan feber och bangar inte jobbet för förkylningar, så det är i princip magsjukor som hindrar mig från att jobba. Inte ens när jag var som sämst i utmattningssyndromet så sket jag i att jobba en hel dag, jag har alltid jobbat deltid i sådana fall.

Men jag vill inte bli ännu sämre, så nu gör jag ett försök med att vara heltidssjukskriven några dagar för att komma ner i tempo. Jag vill få bort känslan av tidspress och att jag är jagad. Jag vill inte behöva skynda mig för att ”hinna sova” mina två timmar per dag. Under oktober månad gick det jättebra att jobba 56%, men efter höstlovet har det gått allt sämre. Jag har höjt mina krav, ändrat mina mål om vad jag klarar av och bitit av lite för mycket helt enkelt. Så nu är det slut med det.

Jag hoppas att jag inte blir ännu sämre så att vi inte kan resa till Teneriffa i slutet av januari. Det får bli min extra motivation till att ta bra hand om mig. (Men vi har tvärt emot vad vi brukar göra beställt extra avbeställningsskydd för att kunna boka av/om hela resan om det behövs).

Till på köpet har jag huvudvärk idag och om några timmar kommer barnen och Fredrik hem. Ikväll ska han träffa en vän så jag ska vara ensam hemma med barnen. Hoppas att de skärper sig.

Jag har bestämt mig för att ta paus från Facebook några dagar samt undvika andra sociala medier så gott det går. Jag känner mig överstimulerad. Jag har vänt på familjekalendern och att-göra-veckotavlan i köket för annars går jag bara och läser där hela tiden. Borde även ta bort min kalenderwidget på mobilen, för jag kan inte låta bli att läsa och förfasas över allt som kommer att hända i december (där kommer jag dock behöva kapa bort en hel del).

Det värsta är att jag alltid blir så ledsen när jag blir sämre och måste gå ner i tid. Denna gång är jag mer arg och det på mig själv. Varför har jag inte bromsat tidigare? Men samtidigt så ingår det i sjukdomsbilden att blunda. Så jag ska inte anklaga mig själv. Jag bromsade nu och jag får vara nöjd med det. Om det inte blir bättre med heltidssjukskrivning några dagar så får jag väl gå ner till 37,5% arbetstid igen. Jag försökte ju jobba 56% i två månader och uppenbarligen fungerade det inte efter en månad.

Dumma, dumma, dumma…


Dag 26: Kolla! Här jobbar jag

26 november, 2014

Jag jobbar på en webbyrå som gör webbplatser åt stora internationella företag. Jag pluttar in förproducerat innehåll på det stora bilföretagets webbplats och skriver instruktioner så att alla utländska marknader kan översätta och få in samma innehåll på deras lokala versioner av samma webbplats. Kortfattat sagt.

Jag har jobbat här i 5 år vid årsskiftet och trivs jättebra med allt utom den fysiska arbetsmiljön (vill ej sitta i kontorslandskap, för mycket ljud, för dåligt ljus, för mycket stök från köket bredvid osv. Men jag och min chef jobbar ständigt på förbättringar.)

Trivs väldigt bra med själva platsen nu i alla fall. Tre väggar och två meter till närmsta granne är bra det. (men helst hade jag haft ett eget rum, men det har ingen av de cirka 90 anställda på mitt kontor).

Jag har mycket plats i hyllorna nu i alla fall (hehe…) och det passar mig bra som tenderar att ha väldigt mycket grejer hos mig på kontoret. Jag har dessutom två skärmar (det har alla i mitt team) och en av dem är en 24”, det behövs. Höj- och sänkbart skrivbord har vi också och jag brukar stå upp minst 1-2 timmar per dag beroende på hur länge jag är där.

Vi jobbar för övrigt i en gammal K-märkt byggnad med jättefin trappuppgång mitt inne i Göteborg. Trots att väggarna har sprickor, det är jättetrångt och att golvet lutar på sina ställen så vill jag vara kvar här. Jag älskar min arbetsplats och kollegorna.


%d bloggare gillar detta: