Dessa små bytesdjur litar på mig

Vi skaffade ju gerbiler dels för att Molly hade tjatat om husdjur i flera år och dels för att jag ville ha naturlig* stimulans i mitt arbete mot att bli frisk.

* = som i motsats till massmedial, t ex titta på molnen, vara i naturen, umgås med människor osv. Möbler ger t ex väldigt lite stimulans även om de är naturliga. Men djur är bra.

Nu har vi haft dem i fem månader och idag lyckades jag bära båda djuren i öppna händer från buren til rastplatsen i hallen intill. Wow!

image

Dessa små bytesdjur (animals of pray) är i likhet med surikater och harar otroligt spattiga, nervösa och rädda av sig. De står ofta blickstilla och spanar efter faror. I början sprätte de till när jag blinkade typ, men nu är de inte lika känsliga. Men det är långsamma rörelser som gäller.

När jag köpte dem bestämde jag mig för att köra mjuka metoden där jag i princip aldrig plockade upp dem mot deras vilja. Dels är de nästan omöjliga att fånga, dels är det inte schysst mot något djur och dels ville jag få deras förtroende.

Bit för bit har vi närmat oss varandra. Efter några veckor åt de solrosfrön ur min hand, senare började de klättra på mig när jag satt med dem på golvet, de vågade klättra upp från handen upp till axeln (följa ett spår av mat) och nu de sista två-tre veckorna har jag låtit dem hoppa upp i mina händer där de ätit frön medan jag i slow motion lyft handen ut ur buren. När de blivit rädda har jag genast släppt ner dem i buren igen.

image

Jag vet att många gerbilägare klarar detta på några veckor, men jag har tagit det lugnt. Dels för att det finns barn i huset (som bidrar till otryggheten) och dels för att jag har begränsat med tid/ork. Men några gånger per dag brukar jag titta till dem och pyssla om dem.

Den magiska känslan som uppstår när två fjäderlätta möss med pickande hjärtan och kroppen på spänn ändå väljer att sätta sig i ens hand och äta frön. Wow!

image

Jag är så stolt över att jag vunnit deras förtroende. (Av alla intelligentare djur jag haft (marsvin, kaniner, hamstrar, katter, fåglar) har dessa varit svårast att komma nära. Men det har varit så värt det!

Ps. De har gått in och ut ur buren via röret på bilden resp. kartonger med ett hål som de hoppat in genom. Sedan har jag flyttat dem där i.

Ps2. Som jag visat tidigare: I haz em cat skillz.

Annonser

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: