Familjebandet

Jag har länge velat börja med någon ny eller nygammal hobby med F eftersom TV är så nedrans tråkigt (och dataspel, lajv, figurmålning, pussel, hantverk m.m. inte roar F så mycket just nu).

Men eftersom F spelar gitarr varje dag så bestämde jag mig för att plocka fram elbasen som bara stått i typ 12 år.

Jag spelade bas ganska mycket i 13-20-årsåldern och var med i ett band som spelade ihop typ tre gånger när vi gick i sjuan… Sen var jag med i en rockbandsstudiecirkel när jag var 15 och jag och Fredrik startade ett band tillsammans med en gitarrist 2002, men i brist på trummis och lokal (och engagemang!) blev det inget mer med det.

Jaja. Sen dess hade jag alltså inte spelat.

Men nu har vi spelat två fredagar i rad och det är ju kul!

image

Så här röda och skrynkliga blir fingerspetsarna av att trycka ner de hårda, tjocka bassträngarna. Aj! Men om några gånger kommer jag att få hårdare hud…

Nu saknas då bara en trummis för att vi ska bli ett litet band. Molly är ju intresserad meeeeen… ^^ (har inte riktigt plats för ett trumset i huset tyvärr.)

Här är för övrigt min förstärkare till höger och Fs till vänster. Men de låter typ lika bra på den volym vi vågar ha när barnen sover två våningar upp.

image

Ps. Vår polare är iofs trummis och har ett musikrum hemma. Men först får vi träna lite mer på det där med att hålla takten med varandra.

Ps2. Jag är uppvuxen i en musikerfamilj med en pappa som spelar alla möjliga instrument inkl dragspel, kontrabas, ukelele, mandolin, afrikanska trummor, cello, en låda som går att trumma på och jag vet inte vad. Mamma var med i en balalajkagrupp förr. Själv kan jag spela bas, gitarr och piano (och numera sjunger jag också).

Annonser

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: