Pressat även i drömmarna

Jaha, då var det skoldrömmen igen då. Drömde att jag skulle plugga sista delkursen innan examen och skriva en fet c-uppsats. Tydligen något jag inte klarat av tidigare.

Sen fick jag ångest när jag insåg att studiebidraget skulle sänka min inkomst med 3000kr mot sjukpenningen. Hur skulle vi klara detta i ett halvår?

Skoldrömmarna kommer alltid när jag försökt göra mer än vad jag klarar av. Gymnasiet och högskolan har för mig varit att vända ut och in på mig själv.

Jag har koncentrationssvårigheter och har svårt att lära mig genom att läsa och lyssna. Mitt enda sätt att plugga har varit att anteckna det viktiga, skriva frågor och svar och sedan repetera in absurdum. Hemtentor var väl mer min grej, då slapp jag lära mig allt utantill.

Uppsatserna var något av det mest stressiga jag varit med om. Mådde dåligt flera veckor på raken. (Har skrivit två b-uppsatser och en c-uppsats. Sket i d-kursen eftersom jag inte orkade mer.)

Så att jag skulle börja plugga igen sitter extremt långt inne. Antar att det är därför jag får kramp i hela själen när jag drömmer om det. En mardrömslik tillvaro med en massa press och yttre förväntningar.

Som gårdagen alltså.

Men nu har jag sagt nej till dagens släktkalas och jag tänker vila järnet. Kunde inte sova i förmiddags så jag gav F sovmorgon och vaktade på barnen så att de inte skulle gå upp på övervåningen.

Nu ska jag snart lägga mig igen och förhoppningsvis drömma om något mindre kravfyllt.

Ps. Alla drömmer flera gånger varje natt, men många minns inte sina drömmar. Jag brukar minnas minst en eller två per natt, dels eftersom jag tränat genom att skriva ner drömmarna direkt när jag vaknar och dels genom att jag tänker igenom drömmen direkt. Känslan från drömmen hänger ofta kvar under dagen och mina drömmar är väldigt repetitiva. De brukar handla om den föregående dagens känslor och upplevelser.

Annonser

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: