Kalasperioden

image

Vi närmar oss den fruktade kalasmånaden i maj-juni. Att fira fem födelsedagar på 3,5 veckor är lite för mycket för mig, särskilt som diverse skolavslutningar, studenter, studiedagar,  kulturskoleavslutningar, förskoleaktiviteter m.m. brukar vara samtidigt.

De som fyller år tillhör närmsta familjen (svärmor, svärfar, två syskon och jag själv!) så det är ju inget en bara hoppar över heller.

Men eftersom jag är utmattad så får jag se vad jag orkar med. Men även om jag inte följer med själv så blir det mycket bortavaro som gör att vi kommer efter i hushållet och måste göra mer de dagar vi är hemma. Alla sötsaker ska vi inte ens prata om…

Nä. Men för att underlätta brukar vi slå ihop mitt och syskonets firande före eller efter denna period (bara med min uppväxtfamilj), jag har aldrig födelsedagsfest för vänner (gillar inte uppmärksamhet) och ibland kan vi slå ihop svärfars och svärsyskonets födelsedagar.

Jaja, vi får se hur det går i år. Vi har ju iaf ingen student på länge nu, det känns skönt. (Näst på tur står svåger A som börjar gymnasiet i höst.)

Jag har varit gravid med beräknad födelse i maj-juni två gånger men är så här i efterhand rätt nöjd med att det inte blev något de gångerna. Det är illa nog med två barn födda i oktober med alla släkt- och barnkalas som följer.

Måste vi ens fira allas födelsedagar? Med alla i släkten? (Kan det inte lite vara upp till den som fyller år att välja? Vissa gillar ju uppmärksamhet och stora kalas och andra inte (förvånansvärt många av våra syskon är faktiskt introverta). (Svärsläkten har kalas för alla och kalasen är identiska med varandra. I princip alla utom en fyller mellan juni-december.))

Mvh/inget fan av födelsedagskalas

Ps. Brukar fira familjens födelsedagar med god frukost, överraskningsutflykt (och, om det är jag eller F som fyller år, barnfri dejt på kvällen). Mycket roligare enligt mitt introverta tycke.

Annonser

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: