Ett vertikalare liv

Igår ringde jag sjukvårdsupplysningen om svanskotan och de sa att jag skulle till akuten om jag inte får tid på vårdcentralen samma dag. Akuten vägrade jag så jag ringde vc som sa ring i morgon.

I morse ringde jag på akuttiden men då sa de att jag kunde gå till rehab direkt som jag ville från början (men 1177 sa att jag behövde låta läkaren kolla först). Härligt med denna enighet va?

Men i morgon får jag ringa rehab och förhoppningsvis få nån kudde att sitta på. Mitt liv har nämligen blivit väldigt vertikalt sedan jag skadade mig.

Efter att ha legat ner eller suttit så fort jag fått chansen i 20 månader så ska jag alltså nu helst stå eller gå om jag inte kan ligga.

Idag träffade vi vännerna och jag valde en gåaktivitet för att slippa sitta och ha ont i nån soffa eller på en parkbänk. Mycket ovanligt för mig som utmattningssjuk. 

Vi traskade runt i Slottskogen i tre timmar minus kanske trettio minuters fika sittande på dyna och benet. Bilturen hem var en plåga. Känner i benen och fötterna att jag har gått mycket idag. Men bra det, jag behöver ju komma igång fysiskt igen. (Såna här dagar då jag inte har utmattningstyngskänslan i kroppen.)

I kväll ska jag försöka ställa upp datagrejerna på ett högre bord så att jag kan stå upp och spela Overwatch-dataspelet. Det funkar varken att sitta eller stå på knä på golvet/kuddar. Det gör ont när musklerna i rumpan spänns. 

Mmm… Detta kanske blir en kick i baken (no pun intended) till att bli mer vertikal då? Får satsa på det för att inte bli alltför bitter eller nåt…

Annonser

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: