Svågerns bröllop

Hela morgonen var kaos. Pga regn skulle F plötsligt dit en timme tidigare och slå upp vårt partytält (följde med huset). Jag blev sönderstressad när jag och barnen plötsligt skulle åka spårvagnen, men sen ordnade F så att svärfar skulle hämta oss. Och sen visade det sig att tält ej får slås upp i parken och sen slutade det regna och vi kunde åka dit tillsammans ändå.

Behöver jag säga att jag och F gick upp i limningarna av stress…?

Vi kom iväg efter diverse bråk om byxor och annat stressrelaterat. Sen hade de stängt av vägen vi skulle ta, så vi fick köra en omväg. Det var plötsligt bara 15 minuter kvar och då började Fredrik racerköra på vägen. Vi hittade en parkering och småsprang in på Botaniska.

Som tur var hade jag varit förutseende med att Stella inte skulle orka gå, så hon hade springcykeln med. Synd bara att det var uppförsbacke hela vägen… (Molly fick putta henne eftersom jag och F hade händerna fulla). Stress, stress.

Men de var inte punktliga utan sen följde en halvtimmas mingel. Därefter började handfästningsceremonin som är en wiccansk vigselceremoni. (Fick inte fota.) Det var kul att se. Det ingick bland annat att brudparens händer knöts ihop med ett snöre, att alla barnen som representerade olika träd fick knyta varsitt snöre runt en stav och att paret hoppade över en kvast.

Sen var det gruppfoto innan vi begav oss till lokalen.

Bruden var verkligen jättefin i sina keltiska smycken. 

Barnen fick träffa sina sysslingar och faster S och de röjde hela kvällen. De träffar inte sysslingarna så ofta tyvärr, men det borde dem, för de har ju superkul. Med faster S är de i år 11, 10, 9, 8 och 5 år gamla. (Och Fredriks kusin är ju också jättetrevlig, hon har jobbat på samma jobb som jag.)

Jag fick ont i svanskotan efter typ trettio minuter vid bordet så efter middagen stod jag upp resten av kvällen bortsett från när jag åt tårta.

Kan ju säga att jag är rätt mör i benen nu. Det är ju också lite udda att stå upp vid ett långbord där alla sitter. Hade åtminstone en vägg att luta mig lite mot. Men fick iaf förklarat för vissa varför jag stod. 

Dukningen var fin med små pappersvagnar med godis i. 

Tårtan gick t o m att äta (!). Inte en massa grädde och shit och inget kladdigt jox (prinsesstårta är urk tycker jag. Ingen bakelsemänniska). Fick en suddig bild på hela:

Barnen åt föresten:

  • Stella: en bit briochebröd och en tugga lax
  • Molly: en tugga lax

Alltid lika kul med kräsna barn på kalas… (allmänt tips till festfixare: festmat brukar inte gå hem hos barn. Servera korv med bröd också och du blir en hjälte hos föräldrarna!)

Alla barnen hade verkligen jättekul med varandra (kanske tio barn i åldrarna två till elva).

Och hur gick det för toastmastern då? Jo, när han tog över rollen igår hade två talare anmält sig, så han ringde runt och ordnade fyra-fem till samt en som höll ett quiz. 

Det var en himla massa att styra med och han hade tät kommunikation med kökspersonalen. Men svårast var tydligen att få alla att vara med inne i salen när olika programpunkter började (som brudparet ville). Rökarna var svåra att få med sig, så det blev en del väntan och tjat tydligen. Men han var nöjd vid nio när programmet var slut. 

Själv tog jag en paus på en omklädningsbänk i källarplan. Men vid nio ville jag åka hem pga trött, så jag avbokade syrran som skulle hämtat barnen (skönt för henne att slippa köra) och försökte få med mig barnen hem. Inte det lättaste kan jag säga… 

Molly lyckades ordna så att hon skulle få åka* hem med sina sysslingar lite senare och då ville Stella också stanna. Men hon är ju för liten. Hon stod och grät hjärtskärande på trappan ”jag vill ju va med Mooooolly!” 

Men jag lockade med godispåsen som F plockat ihop från kommande snacksbuffén (det enda som från början fått dem att vilja följa med hem). Jag höll på att ge upp, men till slut valde Stella godispåsen och så körde vi hem.

Jag har inte kunnat köra bil sen skadan pga kan inte sitta normalt på en stol. Men jag lyckades sitta lite framåtlutad och kunde åka hem.

Efter godispåsen och ett avsnitt av Lunnefågel på svt play (nya favvon) så lade vi oss vid halv elva. Stella somnade snabbt. 

Nu ska jag äta lite och sen blir det horisontellt läge några dygn framöver tror jag. ^^

Men kul att få vara med! Nu har jag varit på två olika sorters vigslar och tre middagar/firanden. Tre veckor i rad har min klänning tjänstgjort. Är lättad över att det är över nu, även om det var kul. 

Varit på mina första bröllop = check på bucketlisten

Annonser

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: