Hormonkrig i kroppen

Jag sa till en kompis igår att jag ska börja arbetsträna snart. Hon sa att hon märkt att jag blivit piggare. Jag konstaterade att jag faktiskt är av med hela hjärntröttheten, minnesproblemen, känslan av att vara korkad och annat som hör utmattningen till. Min hjärna är inte utbränd längre.

Men jag sa att jag måste lära mig att hantera stress. Att min kropp blir utmattad av för hög belastning. Jag sa också att jag har blivit riktigt duktig på att känna av signaler i kroppen och att jag måste justera min aktivitetsnivå därefter. (Troligen under resten av livet.)

Jag har haft problem med att somna i någon vecka nu. Jag känner fysiskt hur stresshormoner (adrenalin?) simmar runt i kroppen.

I morse vaknade jag som vanligt när barnen och F gick upp. Jag brukar kunna somna om inom trettio-sextio minuter.

Men i morse var det som att två hormoner/känslor slogs i kroppen. Stresshormoner mot sömnighet. Jag kände hur sömnigheten försökte få kroppen att slappna av, samtidigt som stress/aktivitetshormoner försökte få kroppen att bli aktiv. Väldigt störig upplevelse måste jag säga.

Funderade typ fem gånger på att gå upp, men jag hade bara fått sju timmars sömn (1-2h för lite) så det skulle innebära extra sömn i eftermiddag. Efter två timmar somnade jag äntligen.

Vad var det som stressade/aktiverade mig då? Jo, jag har planer på att åka till bibban idag innan hämtning eftersom jag behöver lämna försenade böcker… (inget som tar hela dagen direkt, men jag blir så lätt stressad nu för tiden!)

Annonser

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: