En sån där fd omöjlig sak

Idag var jag på bio.

Inga konstigheter kanske ni tänker, men jag har (vad jag kommer ihåg) inte varit på bio sen december 2014 och jag har inte sett en film med barnen sen Frost i februari 2014! (2,5 år)

(Här vill jag tillägga att barnen varit på bio massa gånger med olika släktingar, bara inte med mig.)

Men idag kände jag att jag hade ork för ett biobesök, en sån där ”onödig lyxaktivitet” som jag inte kunnat göra tidigare pga utmattningssyndromet (och minskat filmintresse). 

Jag åkte t o m dit själv med barnen och fick ta eget ansvar över spårvagnsfärd, komma i tid, hämta biljetter, köpa popcorn och gå ut med Stella när hon behövde kissa (suck!). 

Vi var ute i 3,5 timmar, men jag mådde bra. Jag var inte ens trött, utmattad och hjärntrött när jag kom hem. Jag lade mig inte ens direkt! Och snart kommer svägerskan med kompis hit för spelkväll! Kommer alltså inte vara sängliggande tre dagar efter detta. (Tror jag.)

Tacksamheten är stor!

I början trodde jag inte att jag skulle kunna vänja mig vid mitt nya begränsade liv som utmattad, men nu efter 2-3 år inser jag att jag visst vant mig. För jag blir helt förundrad över hur mycket jag kan göra vissa dagar. 

Ps. Hitta Doris var bra.

Ps2. Såg för övrigt Zootropolis igår hemma och den var ju helt fantastiskt bra! Älskade hur de porträtterat karaktärerna, minspelen och alla detaljerna. Yogakossan! ^^

Ps3. Två filmer på två dagar! Det senaste året har jag sett kanske 4-5 filmer totalt. Har varit otroligt blödig och inte orkat uppleva ”andras känslor” utöver mina egna. Har därför inte velat se film eller ”något som är mer allvarligt än Melodifestivalen” (faktiskt citat) och det pga att jag suger in alla andras känslor pga högkänslig. 

Annonser

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: