Två sovpass

Det sägs att människan inte är gjord för att sova en hel natt på raken. Att vi förr i tiden ofta sov några timmar före en vakenperiod och sedan lade oss igen. Att det var industrialiseringen som fick oss att sova i ett streck eftersom det gjorde oss mest effektiva.

Det känns som att jag har börjat med det där nu. De senaste två veckorna har jag vaknat till vid sju oavsett om jag ska lämna barnen eller inte och sen har jag inte somnat om förrän vid nio eller tio, oavsett om jag ligger kvar i sängen eller går upp.

I natt sov jag först fem timmar och sedan var jag uppe med barnen tre timmar för att de inte skulle väcka Fredrik på hans sovmorgon. Först var jag trött, men efter en stund gick jag upp, åt frukost och började göra intellektkrävande saker. Det funkade bra trots lite sömn. Vid tio lade jag mig igen och sov prick tre timmar, vilket var vad jag behövde för att komma upp i åtta timmars sömn.

Det sägs ju att en timme dagsömn är som kanske tre timmar på matten och att en tupplur om 10-20 minuter kan ersätta dem där timmen eller två som en inte fick ihop under natten. 

Men jag är ju utmattad och har ett större sömnbehov. Och hittills har jag aldrig känt mig pigg med mindre än 8 timmar per dygn oavsett dag/nattsömn. 

I vilket fall som helst. Det känns inte så farligt att gå upp efter halva natten när jag vet att jag kommer att få lägga mig igen inom två-tre timmar.

Men sen när jag börjar jobba mer igen, då kommer det bli grymt ineffektivt att vara vaken under nattpasset. Så vi får se hur detta utvecklar sig. (Det bästa vore ju om jag kunde somna tidigare på kvällarna, men min biologiska klocka är inställd på att somna 00-00.30 trots att jag börjar lägga mig redan halv elva. Får justera den.)

Annonser

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: