Världsoro

Som känslig och orolig person i grunden måste jag tänka annorlunda än andra. 

Jag tittar inte på filmer om miljöförstöring och katastrofer, jag vänder bort blicken från artiklar om hur dåligt det går för världen. 

Jag har tagit väldigt hårt vid presidentvalet i USA och jag oroar mig mycket över hur det ska gå för de icke-vita och kvinnornas rättigheter i USA. Jag oroar mig även för miljön och de internationella relationerna. 

Det finns kort sagt väldigt mycket att oroa sig för.

Jag försöker tänka att jag 1. får sörja och 2. att jag kan inte påverka.

Det är att släppa kontrollen och bli maktlös. Men ärligt talat så kan jag inte göra mer än det jag faktiskt kan göra för miljön, utsatta grupper och politiken. T ex rösta (bara i Sverige och till EU-parlamentet), stötta miljöföreningar som WWF och Naturskyddsföreningen ekonomiskt, källsortera, minimera bilkörning och sprida kunskap om de utsatta grupperna t ex via bloggen och Facebook.

Jag har utmattningssyndrom och kämpar för att hålla mig vaken och utan stresskador nu när jag har familj och hushåll samt arbetstränar. Jag har valt bort flera kommande släkt- och vänskapsträffar för att jag inte kan prioritera det framför 1. hälsan, 2. familjen/hushållet och 3. arbetsträningen. 

Där är mina prioriteringar. Jag kan tyvärr inte göra något mer för världen. Jag har knappt ork för mig själv och då finns ingen tid/ork till flyktingar från Syrien, att organisera mig eller skriva debattartiklar och driva opinion om orättvisor i världen osv. 

Det är sorgligt att tänka att jag mest bara finns till för mig själv och min familj, men sjukdomen finns i min kropp eftersom jag kämpat för mycket tidigare i mitt liv (med problem som funnits i min direkta närhet).

Det sägs att de som tar ansvar är de som känner mest ansvar och därmed oroar sig mest. Det är sorgligt att många av de som faktiskt kan göra skillnad inte verkar oroa sig alls (läs t ex Liv Strömquists nya seriebok Uppgång och fall om företagsledarna som verkligen lever i nuet och inte tar ansvar). 

Så jag ska sluta ta ansvar för världen och oroa mig. We’re all going down och we’re all gonna die etc. Någon annan för göra något.

Jag kan inte påverka hur det blir i USA. Särskilt inte genom att oroa mig! Men ledsen får jag vara. Det tänker jag vara tills det går över.

Ps. Jag vill inte att alla andra ska reagera på samma sätt. Vi behöver verkligen folk som agerar och organiserar sig. Men det gäller att inse sina egna begränsningar. Just jag kanske inte ska organisera mig politiskt eller i miljöfrågan just nu… 

Annonser

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: