Mina nya dagar

Skrev igår på Instagram att det går ganska bra med arbetsträningen men att jag sover mer och har prioriterat bort allt annat. 

Mina dygn är som följer: 

Hämtadagar

– Sover/ligger i sängen mellan ca 23-11

– Jobbar eller ligger i soffan fram till 15.

– Hämtar barn och vilar efteråt.

– Kvällsrutiner med matlagning, läxläsning, nattning, umgänge, röj, gerbilrastning osv (jag och Fredrik delar sysslorna mellan oss). 40-60 egentid då jag spelar Overwatch och/eller tränar.

– Fredriktid mellan ca 21.15-22.30. Vi tittar på tv eller spelar Overwatch med svärsyskonen.

Hinner/orkar alltså inte med något mer dessa dagar.

Lämnadagar

– Sover/ligger i sängen mellan ca 23-07.

– Lämnar barn, går hem och äter frukost.

– 09-12 sover jag igen.

– Jobbar till fyratiden eller vilar i soffan. 

– Fredrik kommer hem med barnen vid halv fem och sen börjar kvällsrutinerna, se ovan.

Har bokat om tandläkartiden för fjärde gången och nu blir det i januari istället (fyra månader senare). Fredrik har klippt mig för jag hinner/orkar inte gå till frisören. Jag har tagit paus från allt kooperativarbete förutom jourerna som vi måste göra. Jag kan inte gå på några avslutningar/drop-in/utvecklingssamtal eller liknande för barnen. Jag vilar hela helgerna utom möjligen en kortare träff eller spelkväll. 

Så livet är väldigt tråkigt. Slåss mot känslor av meningslöshet. Särskilt när det inte finns några uppgifter till mig på jobbet. (Kollegorna hinner ibland inte delegera.) 

Önskar att jag orkade pyssla/handarbeta/hålla på med projekt, men jag ligger ner nästan hela min lediga tid före 18 för att klara jobbet. 

Men tydligen är det så här för de flesta som börjar arbetsträna/arbeta. Det är som att gå uppför en trappa. Jag har nyss kravlat mig uppför nästa trappsteg och står och flämtar på kanten.

Nu måste jag vara på detta trappsteg en tid innan svindeln avtar och pulsen går ner. Kroppen och psyket måste få tid att vänja sig. Det brukar ta några veckor. 

Men jag ska vara stolt över att det går! För några månader sen hade jag aldrig klarat att vara hemifrån 3,5h tre dagar i veckan. Eller att åka spårvagn till stan och promenera i den stressiga stadsmiljön utan att bli överstimulerad. 

Igår klarade jag att sitta utan hörlurar/öronproppar en hel timme trots prat och brus runt omkring mig på kontoret. (Men sen fick jag gå iväg till ett avskilt rum för att återhämta mig.) Även på dessa sju veckor märker jag stor skillnad.

Kan även rekommendera denna bok som jag nyss läst ut. Skönt med lite stöd i att komma tillbaka till jobbet. Tillbaka till jobbet av Åsa Kruse.

Nu ska jag byta sängen mot soffan med Bonde söker fru via frukost och påklädning. (Det är alltså en ledig hämtadag idag och jag får inte anstränga mig ens om jag skulle orka.)

Annonser

2 Responses to Mina nya dagar

  1. havsskatten skriver:

    Tack för ditt svar. Boken som du refererade till omnämndes aldrig med titel. Vad heter den?
    Själv är jag sjukskriven full tid på grund av problem med sköldkörteln och binjur. Dessutom ganska introvert och hsp. Undrar ibland vad som är hönan och ägget, eller om samtliga är både höna och ägg?

    Så detta med att livet är kämpigt känner man till. Det värsta är att min kropp inte sover om nätterna, trots att jag nu fått sömnmedel…

    Hoppas du har det bra i soffan. Eller ”så bra du kan” som mamma brukar säga.

    Gilla

    • hippiemamman skriver:

      Tack! Oj, ska skriva ut titeln också, inte alltid bilderna laddas.

      Jag kan tänka mig att att leva som introvert och/eller hsp i en vardag som inte är anpassad kan bidra väldigt mycket till utmattning. För min del handlade det även om att bli sann mot mig själv och sluta göra våld på mig själv och mina behov. Sluta ställa upp på andras förväntningar och faktiskt gå hem från tillställningar när jag behöver det trots att folk tycker att det är för tidigt. Försöker också kommunicera mina förutsättningar och säga i från när det blir för många gäster/för långa träffar osv.

      Vad jobbigt att du har svårt med sömnen. Jag har det också svårt från och till. Tar insomningstabletter vid behov, men ibland vaknar jag för tidigt på morgonen osv.

      Tack för dina kommentarer! Alltid trevligt att höra att man inte är ensam även om man inte önskar någon annan detta så klart!

      Gilla

%d bloggare gillar detta: