Oflexibel arbetsträning

Nu har jag arbetstränat i åtta veckor. Jag är så trött. Är nog egentligen inte redo att jobba så här mycket (7,5 h!), men försöker ändå och ser om jag vänjer mig.

Och egentligen var det ju inte det här jag signade upp mig på heller. När jag frågade läkaren om arbetsträning i juni så sa hon att jag kunde börja med bara 4 h i veckan. 

Sen gick jag och kände efter i två månader innan jag bestämde mig och fick till ett möte med Försäkringskassan, chefen och läkaren i mitten av september (tre mån efter föregående läkarmöte).

Men då sa Fk att läkaren fått villkoren om bakfoten och att man inte kan arbetsträna på mindre än 25%.

Alla som jobbat heltid måste alltså gå från 0 till 10 timmar i veckan. Jag tycker att det är sjukt. 

Själv behövde jag då ”bara” öka från 0 till 7,5 h eftersom jag jobbade 75% innan jag blev sjukskriven. Det bidrar till sämre ekonomi men jag är ändå tacksam eftersom mina hopp blir mindre. 

Kommer gå från 7,5 till 15 till 22,5 h tills jag är uppe i min normalarbetstid 30 h/v.

De flesta som är utmattade går alltså från heltids sjukskrivning till att jobba två timmar varje dag. Vissa får till en vilodag mitt i veckan, själv har jag fått till två (pga särskilda skäl). 

Men för mig är det ändå tufft att orka med 2,5 timmes jobb + en timmes resväg tre dagar i veckan. 

Nu i efterhand känner jag mig nästan lite lurad. När jag pratade med Fk i augusti om mina planer så sa handläggaren inte att det inte går att bara jobba fyra timmar. Det fick jag reda på på mötet i september. Och då var både chefen och läkaren med. Kändes lite illa att dra sig ur då. (Plus att jag verkligen ville börja jobba.)

Men planen är att jag fortsätter och att jag börjar lönearbeta på 25% i januari. 

När handläggaren ringde häromdagen fick jag iaf svar på frågan om hur det blir om jag skulle krascha igen. 

Man får egentligen bara arbetsträna på sin egen arbetsplats i tre månader (12 mån på en ny arbetsplats), men samtidigt är det en bedömningsfråga. Om handläggaren bedömer att jag kan komma tillbaka till arbetet efter säg två månaders heltidssjukskrivning så kan jag få ytterligare tid till arbetsträning. 

Det är alltså inte så att jag antingen måste söka ett annat jobb/börja på en ny praktikplats (den stressen!!) eller att jag måste börja lönearbeta eftersom de tre månaderna (nästan) är slut. 

Och för min del, där utmattningen inte beror på jobbet, så vore det ju oerhört kontraproduktivt att ta mig från min trygga punkt i livet till en annan arbetsplats som kanske är mycket tyngre och stressigare (och värre för min introverta sida). Bättre då att jag får vila och sen försöka igen.

Skulle vilja att det gick att göra en upptrappningsmodell där folk kan öka från säg 4-7-10-15-20 timmar osv. med några veckors mellanrum. Tror kroppen och hjärnan blir mindre chockad då. 

Men det var det om Försäkringskassans oflexibla regler. Nu ska jag lista mina framsteg för jag behöver något positivt i allt det trötta.

  • Jag klarar av att gå inne i stan fem-tio minuter per väg utan att bli överstimulerad.
  • Jag klarar att åka spårvagn 16×2 minuter per gång utan att bli överstimulerad och ljudkänslig.
  • Jag kan sitta i vårt babbliga öppna kontorslandskap i någon halvtimme utan hörlurar/öronproppar (gick inte alls första månaden).
  • Jag klarar att vara borta 3,5h tre dagar i veckan. 
  • Vissa dagar orkar jag t o m hämta Stella på vägen hem.
  • Jag orkar vara social korta stunder på jobbet.
  • Jag har bra koncentrationsförmåga (faktiskt bättre än före jag blev sjuk!) och jag orkar jobba på bra.
  • Jag har blivit bra på att ta pauser och att sätta mig i tysta avskilda rum och jobba där. 
  • Jag har börjat lyssna på naturljud på jobbet och på vägen hem för att avskärma mig från trafiken och medpassagerarna. Funkar bra.
  • Jag kan sitta i lugn och ro hela vägen dit och bara tänka/fladdra iväg. Känner inget stressigt behov av underhållning. (På vägen hem ligger jag dock med huvudet mot rutan och blundar pga trötthet och ev. överstimulans.)
  • Jag klarar att hålla mig stilla och lugn mina vilodagar. Drar inte längre igång en massa projekt om jag råkat få energi över. 
  • Jag overrajdar mer sällan än tidigare (äta godis för att bli pigg och orka göra saker).

Det händer definitivt grejer i min hjärna!

Det negativa är att jag är sängliggande 12h per natt, sover 9-10h per natt och inte kan göra något annat utanför hemmet (än möjligen en kort helgaktivitet). Har även sömnproblem.

Men nu fokuserar vi på det positiva tycker jag. Och på att Fk behöver bli mer flexibla. 

Annonser

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: