Robothunden

Idag fick barnen testa vr-grejerna. De tyckte att det var jätteskoj (så klart). 

Men Stella imponerades inte så mycket av bågskyttespelet eller rymdspelet, nä, det bästa var att leka apport med robothunden. ^^ Här kommer ett filmklipp med när hon upptäcker den på golvet i laboratoriet.
Hon blev riktigt sur när vi var tvungna att stänga av för läggdags. Kan tänka mig att detta blir nästa stora revolution i nöjesbranschen. Det känns faktiskt väldigt skumt att ta av sig brillorna och inse att man står i källaren efter att ha besökt fantastiska världar. Vill man vara i den verkliga verkligheten eller i den virtuella verkligheten?

Det känns som att vi tog ett gigantiskt kliv in i framtiden nu. Särskilt med tanke på roboten jag fick träffa på igår (i spelet). Snart är vi där på riktigt! (Att datorerna och robotarna tar över typ hälften av alla jobb.)

En grej som är bra är att man kan få en del motion när man spelar. Blev helt trött i armen av pilbågsskjutandet och i ett annat spel skulle jag ducka och undvika laserstrålar och skott. I ett tredje spel skulle jag skjuta terrorister och gömma mig bakom en mur. (VR är därmed likt Nintendo Wii och liknande men häftigare eftersom man kan se allt runt omkring sig). 

Ps. Robothunden var ju söt men jädrigt klängig. Stod och blåste upp ballonger och sköt pil på dem men hunden ville att jag skulle kasta grejer åt den hela tiden… ^^ Idétips på barnspel: Littlest Pet shop alt. ett rum fullt med djur att klappa och mata. Stella skulle inte kunna slita sig. 

Annonser
%d bloggare gillar detta: