Hippiemamman testar lyxrestaurang

Igår var jag på julfest med Fredriks företag (tre andra kompanjoner och deras fruar). Den som planerat firandet är en riktig finsmakare så vi hamnade på en lyxrestaurang med en stjärna i Guide Michelin. 

Jag visste sen tidigare att jag skulle känna mig fullkomligt malplacé (som jag skrev om i inlägget om klass häromdagen) så jag bestämde mig för att se det som ett studiebesök. (Halva gänget ungefär kände för övrigt samma sak.)

Vi hamnade i vinkällaren och det var väldigt skönt med ett eget rum. Vi var åtta + en bebis men det blev ändå inte hög ljudnivå och vi pratade hela sällskapet tillsammans nästan hela tiden, vilket bidrog till INGEN hjärnstress för mig! WOW!

Vi skulle äta en himla massa rätter en efter en visade det sig. Vid niotiden började jag bli trött men då var det hela fem rätter kvar. OMG! Tror vi åt 9 rätter inkl. för-desert, desert och nån slags efter-desert. (Kaka till kaffet som bara en drack.) 

En fördom man har om lyxkrogar är de små portionerna och den visade sig inte överdriven. 

En rätt utgjordes av två slantar av nån rotfrukt jag inte minns och lite krimskrams ovanpå (typ svampstrimlar, hackade nötter, grönkål och blomblad!). Tror att jag lyckades kryssa för de flesta rotfrukter bland mina (vegetariska) rätter. (Köttätarna åt dovhjort, tupp, sej och massa annat jox.) Fredrik fick bl a hummer. Tryffel och shit var det på också. Så här såg en rätt ut:

Såna där blomblad finns i planteringar. Käkade även likadana krasseblad som jag hade i min rabatt i somras. 

Jag var tvungen att trycka i mig en massa pyttesmå bröd i början för jag var så hungrig. Det tog 6 (!!) timmar att få in de olika rätterna en efter en. På den tiden hade jag hunnit äta två mål hemma. Tur att jag tog en stödmorot precis innan jag gick hemifrån. 

Mellan varje mål dukade de med nya bestick och nytt vinglas. Vd mycket disk det måste bli! Gänget hade beställt vinpaketet så de drack alltså nio (1/3 fyllda) glas vin/champagne/likör som alla skulle få sin bakgrundsstory förklarad över några minuter. OMG. Det var detaljerade beskrivningar av soltorkade druvor som inte lagrats på fat, naturviner och biodynamiska odlingar (biodynamiskt = massa hokuspokus att månen ska stå rätt, att det ska vara nergrävt i en djurskalle och röras motsols osv.). Mycket intressant för mig som ni förstår som inte gillar alkohol… Men jag fick iaf hemgjord must på olika äpplen och bär. Det var gott. Drack fem olika glas.

Alla maträtterna beskrevs också in i detalj, men där slapp vi iaf bakgrundsstoryn. 

När ostarna kommit in vid tolv trodde jag att det var finito så jag började göra mig redo för att gå. Men då sa de att det skulle bli fler efterrätter och det visade sig vara tre tallrikar till!! (Den mjuka osten var god men de andra var oätliga. Jag älskar brie, camenbert och chèvre men kan inte äta sån där stark ost utan att det krullar sig i munnen.)

Efterrätten: en bajskorvsformad torr chokladkräm (lämnade) med shit på och en pytteliten klick vaniljglass med nåt på och under. 

Sen fick vi en för-dessert (förförrätt?) som var lingonglasspinne. Den var så sträv och besk att F fick äta upp. 

Sist men inte minns blev det kaffe och kaka med minikakor. Höll på att skratta ihjäl mig (detta är Fs fat, jag är inte så mycket för kakor). Hand för referens.

Att ta med mig på finrestaurang var som jag sagt tidigare ett totalt slöseri eftersom jag har dåligt luktsinne och ett outvecklat smaksinne. Föreställer mig att de andra upplevde stora spektrum av smaker medan jag kände en klutt i ena hörnet. Som en närsynt person utan brillor på konstutställning. 

Men de första rätterna var goda, det smakade mer än hemma och det var mycket umami-smak. 

(Men mer värt att ta med mig på tapas t ex. Så mycket godare!)

Sen måste jag bara få klaga lite över stol och bord. Min stol var så hög att jag som trots allt har långa ben bara nådde ner med tårna. Jag satt på kortsidan och om jag inte knep ihop knäna så slog jag i de två som satt närmst. Så antingen fick jag sitta på tå och knipa ihop benen eller backa ut med stolen och så fick servitören det trångt. GAH! 

Sen fick jag ont i svanskotan och jätteont i baken. Är inte van vid att sitta i sex timmar och framför allt inte på en stol (funkar bättre att sitta i soffan). Men jag förklarade situationen och fick stå upp en del på slutet.

Men efter en massa rantande så måste jag säga att sällskapet var jättetrevligt och diskussionerna var väldigt givande. Inget dösnack och kallprat på hela kvällen. 

Vi pratade om vår vr-upplevelse, hur folk träffades, gamla läskiga barnprogram, lajv, pinsamma situationer på arbetsplatsen och mycket mer. Har träffat detta gäng några gånger tidigare (på t ex barnvälkomstfester, julfester m.m.) och två av dem känner jag bra. (För övrigt var det mest introverter (5-6 av 8!) på festen vilket bidrog till det lugna tempot och minskat kallprat.)

Jag var alltså upprätt i cirka åtta timmar på raken! (Hade vilat hela dagen i förberedelse.) Jag behövde inte åka hem i förväg! (Hade tänkt åka hem vid nio-tio men ville smaka av all mat som alltså inte var färdigäten förrän halv ett!) Jag blev inte hjärnstressad!

Efteråt delade vi en taxi hem (åker aldrig taxi i vanliga fall) och vi fick åka i en discotaxi där vi satt vända mot varandra som i en limousine. Om jag vred huvudet åt vänster tittade jag in i en discolampa… ^^

Somnade nog kvart i tre. Rekord på flera månader!

Min sammanfattning till finrestaurang blir alltså: god must, mycket umami och många smaker. Allt var pyttigt. Hipstrigt tråkigt med allt vinprat. Inte min grej. Men det blev ändå en trevlig kväll.

Annonser

One Response to Hippiemamman testar lyxrestaurang

  1. Kronärtskocka skriver:

    Roligt att läsa om upplevelsen från din sida.
    ( Jag tillhör dem som tycker att smaker är väldigt intressant, så givande att inse att vi alla är olika på så sätt 🙂

    Gilla

%d bloggare gillar detta: