Kan inte skynda på återhämtningen

Läste en artikel i DN (från augusti) om det här med att det inte verkar gå att skynda på en återhämtningsprocess efter utmattningssyndrom.

Folk går i kognitiv beteendeterapi*, trädgårdsterapi, käkar vitaminer och övar mindfulness. Folk avgiftar sig, gör hårmineralanalyser, dricker guldmjölk (googla) och tränar yoga. 

Mer eller mindre bra alltihop, men påskyndar det läkningen? Mest troligen inte. (Om det är rent utmattningssyndrom alltså.)

Men jag tänker så här. Eftersom tid är något så trååååkigt att ge så kan ovanstående grejer vara något som får en att uthärda. Så länge man inte blir skinnad av nån som säljer mirakelkurer så skadar det inte med lite medicinsk yoga (bra med lugn motion!) och jordiga fingrar. 

Men det är ju viktigt att inte lägga skulden på sig själv. Återhämtningen är inget man kan kämpa sig till. Fokus bör ligga på att inte göra situationen värre genom stress och press.

Det är även viktigt att trappa upp försiktigt och där tycker jag att FKs regler förstör. Det måste bli enklare att börja lugnt. Säg 2-3 veckor vardera på 4, 6, 8, 10, 12, 15 osv timmar i veckan. Det blir vansinniga hopp att gå från 0 till 10 till 20 timmar i veckan osv. 

Dessutom visar forskning att det kan ta från 6 månader uppemot 1,5 år eller mer innan man blir frisk. Men 80% når heltids sysselsättning efter tre år och övriga jobbar oftast deltid. 

Så varför jaga oss? Vi kommer ju tillbaka när hjärnan har läkt. Det är verkligen inte lathet som gjort oss utbrända, snarare tvärtom. Jag tänker att just utbrända är några av de flitigaste arbetarna, ingen annan personlighetstyp driver sig lika hårt rakt in i väggen. Det är inget fel på vår motivation, så snälla sluta jaga oss. 

Ps. Jag var hemma på deltid ett år, sedan 21 månader på heltid och jag började må bättre först 1,5 år efter kraschen (2,5 år efter stressen). Nu har det gått 3 resp. 2 år och jag arbetstränar 7,5h/v sen 2,5 månader och börjar äntligen vänja mig vid det. 

Ps2. Just jag blir inte jagad men just nu är det tusentals sjukskrivna som blir av med sin sjukpenning och sjukskrivna pressas ofta att börja arbeta eller trappa upp för tidigt. (Eller säga upp sig.)

Annonser

2 Responses to Kan inte skynda på återhämtningen

  1. Caroline skriver:

    Läkningen handlar som du skriver mest om att lindra symptomen, eftersom det inte finns något bevisat botemedel. Lite hopplöst kan man tycka…
    För mig har det därför varit viktigt att komma ihåg är att de där lindrande aktiviteterna som t.ex. promenad, avslappning och stresshantering också är skydd mot framtida stress som jag har med sig som nya redskap i resväskan.

    Håller med dig om att ifall stegen i arbetstid i tillbakagången var fler skulle det bli mycket lättare att komma tillbaka. Det är en jäkla skillnad på 10 och 20 timmar per vecka…
    Jag, och flera med mig, fick möjlighet att blanda jobb med arbetsträning, exempelvis jobba 25% och arbetsträna upp mot 50%. Det gjorde att jag kunde öka ifrån 25% till 50% utan att behöva ta ett så stort kliv som det annars hade blivit. Sedan i höst vet jag dock inte om de stramat upp reglerna om arbetsträning i samband med andra ändringar som gjordes.

    Liked by 1 person

    • hippiemamman skriver:

      Ja, jag har också hört att det ska gå att arbetsträna utöver jobbtiden men det verkar inte vara så vanligt. Vet inte om FK tagit bort det eller om de bara håller tyst om det? Lite tröttsamt också att man inte bara kan göra det på eget bevåg eftersom de då verkar anse att man har mer arbetskapacitet än vad sjukintyget säger… :-/

      Något jag inte fick med i inlägget är att kbt, stresshantering osv är bra för att att lära sig att hantera framtida ansträngningar som du säger. De flesta behöver ju lära sig en ny livsstil för att inte trilla dit igen. Jag har gjort stora förändringar inom mycket i mitt liv och min personlighet. Utmattningen var nog tyvärr oundviklig i mitt fall… Tack för din kommentar!

      Gilla

%d bloggare gillar detta: