Dilemma kring sömnen

1 mars, 2017

En störande grej med att vara kvällsmänniska och utmattningssjuk är att sömnen pajas ganska lätt.

Just nu är jag inne i en period då jag lägger mig i sängen mellan halv tolv-tolv och inte somnar förrän halv två. (Börjar göra mig i ordning halv elva-elva.)

Det är lätt hänt att man som kvällsmänniska förskjuter sitt dygn eftersom kvällsmänniskor har ett längre dygn (uppemot 25 timmar) än morgonmänniskor och därför blir trötta lite senare varje kväll. Detta måste man motverka genom att tvinga sig upp i tid varje morgon. Sovmorgon är ingen bra grej för kvällsmänniskor. (Tvingar upp mina barn vid sju veckan runt eftersom de är omöjliga att lägga annars.)

Men, så är jag ju utmattad och jag fungerar inte om jag inte får sova tillräckligt. Jag blir ännu mer utmattad, hjärnan stänger ner och jag blir tvungen att sova dagtid (förrödande för nattsömnen!).

Så jag måste tajma den perfekta tiden för att kunna vrida mitt dygn. Sover jag en halvtimme för lite så funkar ingenting, sover jag en halvtimme för mycket så somnar jag än senare på kvällen.

Sen kan jag ju tillägga att jag normalt inte sover alla timmar på raken (då hade det ju varit lätt att beräkna!) eftersom jag ofta ligger vaken på småtimmarna och att jag alltid blir väckt vid sju-åtta när barnen ska upp (Stella är väldigt skrikig på morgonen). Så det är inte lätt att hålla koll på tiden. En-två dagar i veckan lämnar jag barnen och då delas nattsömnen på två pass om fyra-fem timmar vardera före sju och efter halv tio.

Gah.

Idag tror jag att jag lyckats gå upp bara lite före den optimala väckningstiden så att jag kan hålla ihop under dagen. Har jag tur kan jag fortsätta så några dagar nu och komma ner till en rimlig insomningstid igen.

Min sjukdom gör för övrigt att jag behöver ligga cirka 12 tim i sängen innan jag orkar gå upp. Men några av dessa timmar läser jag böcker, surfar och försöker somna om. Uppskattningsvis sover jag 9-10 timmar per natt. Detta är också ett stort hinder för mig att gå upp i arbetstid.

Men kroppen lär tala om när jag inte behöver tolv sängtimmar längre. Den har varit bra på att bestämma över mig de senaste tre åren så att säga…

Annonser

%d bloggare gillar detta: