Bli fri på riktigt

Jag är med i gruppen Frivillig Enkelhet på Facebook och genom den hittade jag till Fantastiska Farbror Fri vars familj sparat ihop pengar för att kunna sluta jobba redan i fyrtioårsåldern. (Har läst om dem i nån tidning också.) Deras blogg är intressant läsning.

Jag och Fredrik är också sparsamma av oss och shoppar väldigt genomtänkt. Vi kanske inte längre är ”riktiga” downshiftare i och med att vi köpt hus och F jobbar heltid och gör karriär, men det finns ändå ett tänk bakom hur vi hanterar pengar och kapital. 

Jag och Fredrik funderar ofta på hur man kan bli fri från kapitalismen/arbetstvånget. Att spara och sen leva på besparingarna är ett sätt. Att hitta passiva inkomster är ett annat (t ex royalties, sälja en tjänst som folk abonnerar på etc.). Fredrik är väldigt inne på att betala av lånet på huset och bli skuldfri. Det är smart. (Men en omöjlighet för många, jag vet.) 

(Fredrik är i övrigt inte intresserad av att sluta jobba, han behöver stimulansen och utmaningen. (Men han vill vara egen och entreprenör.))

Själv drömmer jag nog mest om att hitta en bra balans och kunna jobba deltid/precis så mycket/lite jag känner för. Halvtid kanske? Göra något vettigt och roligt men även ha tid för fritid, familj, träning, vila och sömn. Det skulle vara frihet för mig. Men det kräver ett rejäl pensionssparande eftersom det blir skralt annars. 

Pensionen oroar jag mig tyvärr mycket för eftersom jag aldrig haft tjänstepension och har varit sjukskriven/föräldraledig/deltidsjobbat mycket. Har ett privat sparande men har inte orkat sätta mig in i vad man ska satsa på så de bidar sin tid på ett vanligt sparkonto tills intresset kommer… trallalalalaa… 🙈

Många downshiftare satsar på att bo i ett billigt hus på landet och att köra med självhushållning. Då behöver de inte köpa så mycket och behöver inte vara en lika stor del av kapitalismen. Men det blir ju så klart en del arbete med odling, bakning, lagning osv.

Mitt bästa downshiftingknep är ju annars att äga så lite så möjligt, särskilt av sånt som båtar, bilar, hus, djur, sommarstugor, cyklar, moppar osv. Det kostar att förvara, transportera, laga, underhålla osv. Och det tar mycket tid i anspråk. Bättre att hyra/låna när behovet uppstår. (Med undantag för om prylen ingår i ens hobby, då går det på ”hobbykontot” istället och kan vara en glädjefull investering.)

Sen inser jag ju att vi inte spenderar särskilt mycket pengar i den här familjen när jag börjar räkna på Farbror Fris exempel kring att minska klädkostnaderna. Tydligen shoppar medelsvensken kläder för 550-1000kr/person varje månad! Whut!! Varför? 

Jag räknade ut ett snitt utifrån vårt ekonomiblad där jag listar alla inkomster och utgifter. Vi köper i snitt kläder för 650kr/månad mot genomsnittliga 2000-4000kr/månad för en tvåbarnsfamilj. 

Gör folk inget annat än att ränna i klädaffärer eller vad?

Vi brukar gå på shoppingrunda ungefär tre gånger om året. Då köper vi nya strumpor (som alltid slits snabbt!) och fyller upp med övriga klädesplagg som gått sönder/slitis ut den senaste tiden (behöver ha ett visst antal hemma så att vi hinner tvätta 2 ggr/v innan det tar slut). Barnen ärver en del kläder från släktingar. Svärmor brukar iofs shoppa med barnen 1-2 ggr/år men vi skulle ändå aldrig komma upp i fantasisummor om 4000kr/månad! (Kan ju också avslöja att vi är ointresserade av kläder alla fyra, för vissa går nog klädshoppandet in på ”hobbykontot” och då är det ju en annan grej.)

Så att downshifta i sig är inga problem. Det känns som att vi redan lever ganska avskalat och eftertänksamt utan att känna att vi snålar. Behöver vi något så köper vi det, men vi tänker igenom inköp ordentligt. KonMarie-rensningen hemma bidrar också (bara spara och äga saker som ”glittrar” (som man älskar)). Vi har t o m slutat gå på loppis eftersom vi inte vill släpa hem grejer. 

Tänker även på denna roliga om varför vi t ex har hus (för att ha grejer i). George Carlin om hur prylarna styr vårt liv:

Tänker mig att ett rum med kokvrå, toalett och sovdel är allt vi egentligen behöver (och just så lever en ganska stor del av jordens befolkningen). Har även tänkt tanken om compact living själv. Hade varit rätt gött med ett litet hus, få grejer och en täppa att odla på. Frihet i låga omkostnader. Dock inte frihet med familj. Som introvert gillar jag att vi kan sprida ut oss! (Men detta hus kommer nog kännas för stort när barnen flyttar ut (fem rum, 85+35 kvm).) 

(Jag är ganska rationell när det kommer till boende. Vill inte ha onödig yta t ex. Känns som slöseri. Gillar att vi har ganska små rum och många väggar. Bra grej så att vi kan sprida ut oss om vi vill.)

Men i alla fall. Ska läsa vidare om det här med att frigöra sig från löneslaveriet och kapitalismen. 

Vad har du för drömmar när det gäller frihet?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: