Få ihop det

Semestern är slut och Fredrik är tillbaka på jobbet. Det känns helt okej även om det är trist när han får så lite tid hemma och ibland blir stressad och/eller trött.

Min sömn kommer att bli bättre nu när jag slipper väcka barn varannan dag och att de inte är i rummet bredvid och röjer mellan 7-10. (Jag har lagt mig i vanlig tid nästan varje kväll på semestern men jag behöver få ligga i sängen mellan 00-10 ungefär för att få ihop 8-9 timmars sömn.)

I morgon startar tre dagars inskolning på fritids för Stella och jag ska vara med. Fredrik kommer att jobba deltid/hemma eftermiddagar så att jag kan få sova på morgonen och efteråt. Molly går också tillbaka till fritids i morgon, men kommer nog inte gå heltid förrän på fredag och framåt (själva skolan börjar på torsdag om en vecka).

Jag fick brev om att mottagningen för de med utmattningssyndrom inte tar emot mig, så läkaren på vårdcentralen sätter in primärvårdens batteri med rehabilitering istället. Jag har fått en tid till en arbetsterapeut som ska ta upp detta med basal kroppskännedom, stresshantering och andra verktyg. Låter bra. Kanske även får gå i trädgårdsterapi (arbetsträning). Men jag blir trött bara av tanken på att åka iväg på en massa vårdbesök igen. Hu!

Jag har lyckats koppla ihop ångesten med när kroppen spänner sig. Alltså att kroppen spänner sig när jag har ångest/oroar mig. Ibland hela dagar och många dagar på raken. Inte konstigt att jag blir trött.

Jag börjar mer och mer förstå vad som ger mig ångest/oro och hur man kan motverka att det uppstår.

Den utmattningen jag har nu är inget som bara kommer att läka ut. Jag har varit utmattad i snart fyra år och de hjärnskador jag hade i början har läkt. Jag har inga problem med minnet och koncentrationen (mer än vanligt ;-P) och jag känner mig inte osmart längre. Det kan komma tillbaka ytterst tillfälligt, men som sagt. Ytterst tillfälligt efter kraftig överstimulans.

Nä, det jag dras med nu är en reaktion på min livssituation. På belastningen i min vardag. (Privat.) Men det måste inte alltid vara så här. Det går att göra anpassningar och förändra rutiner. Ändra sätt att tänka och kommunicera inom familjen.

Men jag inser mer och mer att jag nog inte kommer att kunna jobba heltid och ha ett normalröjigt liv så som de flesta andra kan. Jag kommer behöva mycket vila, ensamhet, minskad stimuli och sömn för att klara vardagen. Så har det egentligen varit sen jag var liten. Och det funkade bra att ha det så fram tills barnen kom (uthärdligt med ett barn, outhärdligt med två barn). Jag skulle inte säga att det är barnens fel, men barnen tog bort de marginaler jag behöver för att klara vardagen. De kom med en väldigt massa input och mer att göra och ta ansvar för (så är det ju för alla föräldrar), men det blev för mycket för mig.

Positivt är dock att de börjar bli stora. Jag har varit förälder i 10 år i oktober. De kräver inte lika mycket tillsyn, hjälp, skötsel och uppmärksamhet längre. Sakta men säkert får jag tillbaka mina marginaler i livet.

Önskar så klart att jag kunde gå tillbaka och jobba igen och leva ett mer normalt liv. Men funderar mycket kring hur arbetslivet ska vara utformat för att passa mig. Jag trivdes ju väldigt bra med tryggheten på mitt förra jobb bortsett från att vi satt i kontorslandskap.

Det känns som att allt är möjligt/omöjligt när det gäller jobb i framtiden. Jag vet hur jag skulle vilja ha det (jobba med kommunikation mestadels hemifrån med egen projektledare och minimal kundkontakt. Ingen stress, långvariga projekt och maximal trygghet.) men det är inte helt lätt att få till. Får ju liksom vara glad att man har ett jobb/projekt alls i dagens samhälle.

Men först måste kroppen sluta vara så trött och det innebär att jag måste förändra vardagen så att den blir hanterbar för mig.

Det är svårt. Det kommer att ta tid. Men jag får små insikter här och där om mina behov och hur jag fungerar.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: