Ett autistanpassat liv del 2

21 september, 2017

Detta rör även familjelivet i stort och för de med begränsad energi/utmattningssyndrom.

När man lever i en familj måste man synka aktiviteter med varandra och det finns ju många olika sätt.

Vi kör dels en gemensam googlekalender i mobilerna, dels med en väggalmanacka och dels med en veckotavla.

Googlekalendern

I mobilens kalender noterar jag bara sånt som avviker från vardagen. Jag färgkodar för att få en uppfattning om vad som dränerar så att vi inte bokar in för mycket.

Blåa/lila tar energi och jag får ha max 3 st per vecka. Försöker sprida ut dem så gott det går. Turkosa tar en del energi men ger också energi. Orange-gult har med städhjälpen att göra. Grått rör övriga i familjen, men det måste ju stå med eftersom det ändå rör mig.

September har sett ganska bra ut mot tidigare månader. Där finns balans mellan blått och obokade dagar.

Väggalmanackan

I köket har vi delat upp aktiviteterna per person. Förr var detta vår primära kalender, men nu är det googlekalendern. Väggalmanackan ger bra översikt tycker jag och är lätt att kolla i om man inte har mobilen framme. Den är också pedagogisk för barnen som inte har mobilkalendern.

Veckotavlan

I köket har vi även en tavla med allt som görs enligt rullande schema. Uppslaget gäller för denna och kommande vecka och här finns små lappar som kan flyttas om allt eftersom förändringar sker.

Tavlan är dels pedagogisk på så sätt att man måste flytta hushållsuppgifter till andra dagar när man bokar in en kvällsaktivitet. Det är ju inte rimligt att man hinner med lika mycket om man inte är hemma.

Det är även en påminnelse om alla hushållssaker som ska göras med ett bestämt intervall, t ex beställa mat, tvätta, vattna blommorna, byta lakan osv.

Molly har sina läxor på lappar så att vi vet vilka dagar hon ska göra dem. Här finns även lappar för scouterna och gympa.

Vi flyttar pengen som agerar markör.

Molly har för övrigt gjort en egen lapp för ”ta hål i öronen” som hon satt upp på lördag. Stor händelse för henne! 🙂

Förr vände jag på lapparna när uppgifterna var gjorda, men nu nöjer jag mig med att stämma av eller flytta lappen en dag framåt om det inte hanns med.

Vi har lappar för de vi träffar oftast, tandläkaren, läkaren, frisören, shoppa, barnkalas, släktkalas, ta ut gerbilerna, studiedag, födelsedag osv. så att vi ska kunna se när det kan bli för mycket. Då är det bara att flytta runt grejerna tills dagarna är jämt belastade. Fredagar är lediga dagar.

Jag har funderat på whiteboardtavla, men det blir lätt kladdigt och man måste eventuellt skriva om mycket, så det landade i färdiga lappar med häftmassa. Inte lika flexibelt, men ändå lätt.

Annonser

Föräldrar som trissar upp standarden

21 september, 2017

Har just blivit utskälld av Molly för den urdåliga matsäcken hon fick med sig på höstvandringen. (Trots att det var Fredrik som packade den.)

Läraren sa att vi behövde ta med lite extra mat eftersom de två korvarna barnen får från skolan inte räcker. Så barnen fick med sig risifrutti, festis och vattenflaska (jag trodde att de skulle få med frukt och/eller macka också men de hade tydligen tackat nej).

Tydligen hade alla andra fyror med sig stoooora saftflaskor, lunchlådor med pastasallader, pannkakor och annan mat och hela kexpaket. Mina barn fick 3-4 ballerinakex var.

Föräldrar! Y u do dis?

Ett helt kexpaket motsvarar typ hela veckans sötsaksintag för oss. En person kan väl inte äta ett helt paket själv? Ett barn?

Och måste alla ha med sig stora lunchlådor när skolan fixar korv?

För vår del handlar det dels om att det är svårt att hitta lunchmat som Molly gillar att äta kall (pannkakor får hon ibland) och dels om att jag inte tycker att det är vettigt med stora saftflaskor och kakpaket.

Sen tänker jag även på de familjer som inte har råd att skicka med dyr köpt fikamat. Skolan ska ju vara avgiftsfri och då tycker jag att det är bra att de grillar korv till alla barn. En macka + äpple vore ju lämplig mat vid sidan om.

Vi pratade dessutom igenom matsäcken igår och då var hon nöjd. Men de andra barnen hade ifrågasatt henne idag. ”Ska du bara äta det där?”

När jag var liten (80-90-talet) var det standard med macka, äpple, kanske hembakt bulle och varm choklad i en sån där barntermos i plast med Kalle Anka på. Eller festis i pyramidform. Och sen var det typ en i klassen som hade med sig revbensspjäll. Eller pannkakor.

Sen har vi det här med inflationen i summan man köper kalaspresenter för. Den har verkligen trissats upp! (Runt 150kr häromkring). (Det var så skönt på Stellas förskola där standarden låg på typ 70kr. Typ lite pyssel eller något annat smått.)

Men nog om det nu.

Ps. Lär väl bli ännu argare längre fram när ”alla” barn ska ha ett visst märke på sina kläder. Jag var en av tre i min klass i sexan som inte hade en Acqua Limone-tröja. (Ville inte ha.) De var snordyra på den tiden (1995).


Ett autistanpassat liv del 1

21 september, 2017

Jag börjar hitta sätt för att göra vardagen smidigare och mindre energikrävande. Mer av det jag behöver för att må bra – motion, sömn/vila och ok mat. Mindre av stress, press, orimliga förväntningar, oro och dränerande aktiviteter.

Några exempel.

När jag får ångest av ett nytt besked, t ex att Stella ska på höstvandring samma dag som hon ska till tandläkaren, så vet jag att jag inte kan tänka klart. Istället för att ångesta och grubbla så pratar jag direkt med Fredrik och låter honom tala om den rimligaste lösningen. Förr har han blivit stressad av att jag stressar upp mig och inte kan bestämma mig, men nu när han vet varför så kan han hjälpa mig utan att själv dräneras.

Barnens rutiner stressar mig, särskilt de jag inte har kontroll över som t ex vad som händer på morgnarna (jag sover och F lämnar). Men jag gör vissa grejer för att avlasta, t ex att ta fram kläder till barnen varje kväll. Molly har gympa två dagar i veckan och förr var det alltid jakt på kläderna eller så låg de kvar svettiga i påsen.

Numera hänger jag upp använda gympakläder på vädring i hallen på onsdagskvällen, stoppar ner dem i påsen på torsdagen och efter gympapass nr 2 på fredagen lägger jag dem i tvätten så att de hinner tvättas till nästa onsdag. Molly och F behöver bara komma ihåg att ta med dem till skolan och hem (förr glömde hon den ofta, men inte nu längre).

Idag behövde jag gå och handla i en affär som jag inte hade en bild av i huvudet (ny affär för mig) så jag funderade på vad som skulle ta minst energi – att fråga om hjälp eller leta upp färgburken själv (blir stressad av alla intryck och får prestationsångest). Kom fram till att det lättaste vore att ta med en tom färgburk och be om en likadan. Det gick smärtfritt. (Att stå och förklara vad för slags färg eller visa en lapp eller foto på mobilen skulle vara mycket krångligare för mig och då skulle jag bli spänd.)

Telefonsamtal gör mig väldigt trött, så Fredrik sköter familjens samtal numera. Mina egna får jag ta itu med bara, men jag försöker planera för vila före och efter.

Jag gillar när vardagsrutinerna är likadana så att jag inte behöver lägga så mycket tid på att tänka efter. Tack vare att F lämnar varje dag och jag hämtar varje dag (före sommaren bytte vi 1-2 dagar i veckan) så kan jag göra på samma sätt varje dag. Vaknar runt 10-11 varje dag, samma hygienprocedur, samma frukost, hämta vid samma tid osv. Sen växlar dagaktiviteten, men det där som måste göras är skönt att ha rutin på. Tidigare varierade det väldigt beroende på om jag hämtade eller lämnade.

Tänkte skriva en serie inlägg om det här vartefter vi gör förändringar.


%d bloggare gillar detta: