Adhd och evolutionen

I detta inlägg kan jag kombinera två av mina specialintressen evolutionen och adhd. Kul!

Läser i Anders Hansens bok ”Fördel adhd” om en av de stora evolutionära fördelarna hos människor med adhd.

Under de flera hundra tusen år då människor var jägare och samlare, utgjorde människor med adhd en stor tillgång till gruppen.

De är äventyrliga, risktagande, rastlösa och fungerar extra bra som jägare då deras vaksamma hjärna är specialanpassad för att rikta uppmärksamheten till minsta förändring i miljön. Prassel i busken, spår på marken, en rörelse i ögonvrån – adhd-jägarna lade märke till allt.

Eftersom det för människor med adhd/add tar längre tid att trigga igång dopaminproduktionen så är de villiga att bege sig ut på alla slags äventyr som kan ge dem en kick. Deras impulsiva personlighet gjorde att de snabbt kunde ta beslut som kunde förse gruppen med mer mat eller skydd undan rovdjuren.

Tyvärr var människorna med adhd mindre bra på jordbruk som kräver planering och långsiktighet. Och ännu mindre bra på att sitta still i en skolbänk. Men när de väl får chansen att jobba med något som de brinner för, då kan de utföra stordåd.

Vi har människor med genen Drd47r – utforskargenen – som är särskilt vanlig bland de med adhd, att tacka för att vi så framgångsrikt spridit oss över planeten och överlevt.

Det har funnits en mängd människoarter de senaste två miljoner åren, men endast en av arterna har överlevt till nutid. Inte för att homo sapiens var helt överlägsna – homo neanderthalensis var faktiskt likvärdiga eller bättre än homo sapiens på många områden, men till skillnad från neandertalarna lyckades homo sapiens sprida sig över hela jordklotet och gjorde sig därmed mindre sårbara för utrotning genom miljöförändringar som t ex vulkanutbrott (de sista neandertalarna fastnade och dog ut vid Gibraltar pga detta öde).

För 80 000 år sen levde alla homo sapiens i östra Afrika. För 50-60 000 år sen började homo sapiens vandra ut ur Afrika via Mellanöstern. På mindre än 60 000 år koloniserade vi alla världsdelar. För 15 000 år fanns vi på alla kontinenter. Vi gjorde resor över havet, tog oss ut på öar i Sydostasien och till Nya Zeeland. Vi korsade Berings sund i Ryssland och spred oss över den amerikanska kontinenten ända ner till Chile.

Det här med att söka sig vidare för sakens skull är ett unikt beteende för homo sapiens bland homoarterna. De andra homoarterna stannade kvar så länge de hade tillgång på mat. Homo erectus spred sig främst över Asien medan neandertalensis bosatte sig i Europa. Förflyttningarna har alltid tagit väldigt lång tid och fungerat som så att vissa slog sig ner i ett område medan andra flyttade vidare till bättre jaktmarker.

St: homoarternas utbredning över världsdelarna.

För 80 000 år fanns 100 000-300 000 homo sapiens totalt, idag är vi sju miljarder.

En stor anledning till att människan sökte sig vidare var, som tidigare nämnts, Drd47r-genen som 20% av mänskligheten har. Men dessa människor är inte jämnt fördelade över planeten.

Det gjordes en undersökning av tvåtusen människor från ett 30-tal olika orter i världen. Det var en blandad urvalsgrupp med urfolk, landsortsbor, storstadsbor m.m.

Det visade sig att 15% i Europa, 0-5% i Japan och Kina, 20% i Nordamerika och hela 50-70% i Sydamerika har denna rastlösa ”utforskargen”. Det stämmer ju bra överens med hur homo sapiens spred sig över jordklotet. Urinnevånarna i Sydamerika var ju de som tagit sig allra längst.

Genen korrelerar med förekomst av adhd, men är inte enda orsaken till adhd. Även kinesiska barn har adhd trots att genen är ovanlig där. De har dock en liknande ”kusin-gen” som ger samma effekter på dopaminproduktionen.

Sen ska man komma ihåg att enskilda gener bidrar till personlihetsdrag, men dikterar dem inte. Och även miljöfaktorer, konflikter m.m. kan bidra till förflyttningar.

Men det är ändå väldigt intressant att se sambandet mellan denna upptäckargens utbredning i parallell till vilka som flyttat mest. Jag kan tänka mig att den även funnits i hög utsträckning hos många av de människor som rest runt som äventyrare och kolonialiserat andra världsdelar.

Så vi kan nog alltså tacka människor med adhd och liknande personlighetsdrag för att vi överlevt här på planeten. Det är bra att sprida ut sig och inte lägga alla ägg i samma korg.

Inget för mig som orolig trygghetsnarkoman som får nervösa ryck av att börja pensionsspara i fonder (igår! För att F tvingade mig att ta itu med det!), jag hade garanterat stannat kvar i den där grottan i Gibraltar för att jag inte vågat söka mig vidare. ”Man vet vad man har, men inte vad man får.”

Men det är tur att vi är olika.

Ps. Jag önskar bara att vi kunde ta bättre tillvara på våra olika egenskaper och utforma skolor och arbetsliv för olika slags människor. Utan autisterna och introverterna hade vi till exempel inte haft lika många forskare och nya uppfinningar.

Annonser

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: