Utmattningsnivåer

15 januari, 2018

Jag tänkte pränta ner olika nivåer på min utmattning.

Jag ligger oftast på nivå 2 till 4. Under kortare perioder i höstas och förra hösten före arbetsträningen låg jag på 4-5 och ibland 6.

Nr 1 har jag knappt upplevt, men så brukar det vara för många som nyligen blivit utmattade.

Nivå 1 – totalt utslagen

Sover 15-20 timmar per dygn och ligger ner nästan dygnet runt. Kroppen känns som förlamad.

Nivå 2 – helt sängliggande

Helt sängliggande utom vid toabesök och ätande. Kroppen känns tung och helt orkeslös. Orkar inte gå en meter i onödan.

Nivå 3 – delvis sängliggande

Ligger i sängen större delen av dagen, men orkar vara upprätt 20-30 minuter i stöten med 1-3h vila emellan. Klarar ibland en kort promenad och kan sköta enklare hushållssysslor.

Nivå 4 – trött

Orkar vara uppe en timme eller två med vila emellan. Klarar en promenad, hushållssysslor eller ett kortare ärende.

Nivå 5 – känslig

Sover lite längre på natten men klarar att vara upprätt större delen av dagen med en liggande paus på mitten. Orkar med en långpromenad, ärenden och lätt ansträngning/motion. Dock fortfarande mycket stresskänslig.

Nivå 6 – ok men skör

Sover normalt, orkar träna och sköta vardagen. Behöver inte vila dagtid, men kan bli trött och stresskänslig av dålig sömn eller oväntade händelser.

För min del har jag oftast piggnat till hjälpligt på kvällen. Då orkar jag röra mig, sitta upp osv. Som tröttast är jag på förmiddagarna.

Annonser

Mina planer

15 januari, 2018

Jag lyssnar på min kropp och är nu fullbokad resten av veckan fram till resan. Jag ska bara sova och sova. Och vila. (Har sovit varenda eftermiddag i nästan en vecka nu, kroppen har försökt säga detta till mig.)

St: kalender där jag ritat Zz på alla veckans dagar sen förra onsdagen.

På torsdag (och förra torsdagen) är det autismutredning, men i övrigt har jag fyra vardagar till sömn denna vecka.

Jahopp, så kan det gå efter 6-7 stressiga/pressiga julveckor. Men det var väl lite halvt förväntat. Det går inte att hålla det (ofrivilliga) tempot med den mentala och fysiska ansträngningen/pressen utan att jag tar stryk.

Det känns skönt att jag kommit hit – till änden av pressen. Jag har landat i dalen och ska nu vila mig ordentligt innan jag kan börja hasa mig uppför igen.

Men det är så jäkla tråkigt att ligga i sängen så här och knappt orka hålla i mobilen. Jag har gjort det så många månader i sträck de senaste åren.

Men jag vet att det går över till slut om jag bara slutar stoppa in stress och press i ena ändan. (Vilket sällan är upp till mig att avgöra – men nu hittade jag en vecka med bara ett jobbigt vårdbesök och packande och sedan en efterlängtad resa.)


Nya vardagsrummet igen

15 januari, 2018

Vi såg att vi hade nya behov i vardagsrummet och bestämde oss för att hiva ut Expeditbokhyllan som stått där sen vi flyttade in för knappt 4,5 år sen (dvs. ge bort till svägerskan).

Så här såg det ut förut:

Fredriks 130 böcker bantades ner till hälften varav merparten utgörs av hans Tintin- och Zits-samling som han sparar i ett skåp i källaren. Jag rensade ut ytterligare tre böcker av mina 30 och ställde ett tiotal på en hylla i källaren.

Vi gjorde plats i hallgarderoben för barnens brädspel, vi flyttade ner prylarna som låg i min och Fs svarta lådor till källaren. Barnen fick nöja sig med en låda med leksaker som nu står bredvid puffen och som kommer att rotera varje vecka. (Stella har en expedit i sitt rum, så nu kommer ponnys, klossar, duplo, littlest pet shop, L.O.L-dockor, dinosaurier och Shopkins få flytta ner till vardagsrummet en vecka i taget.)

Det som blev kvar fick flytta in i en vägghylla med fem hyllplan.

Sen köpte vi ett slagbord för att kunna variera antal sittplatser och ledig golvyta i rummet. Så här blev det:

Helt infällt blir bordet en smal skänk så att barnen får plats att dansa och jag kan pussla på golvet och yoga.

Vi har en bordsyta uppe till vardags och där pysslar/jobbar vi dagligen. Här har vi även ett bra ståbord i kombo med min freedesk riser. (Fälls som en strykbräda och blir jättelätt och platt. Har den bakom soffan).

Helt utfällt fungerar det som brädspelsbord eller matbord. Vi kunde duka köksbordet i lördags och spela i vardagsrummet medan maten blev klar. Skönt med lite alternativ om man inte vill sitta i köket. (Soffbordet = inte så ergonomiskt.)

Sen är det skönt att ha en yta för dagens hobbyprojekt så att vi slipper städa undan inför middagen. (Men jag packar ihop innan dagen är slut för att det inte ska bli för stökigt.)

Nu väntar en till taklampa (saknas), två nya mattor (nuvarande är slitna och gamla) och några tavlor (saknas).

Jag är så himla nöjd!

Så skönt att se vad utrensningar av prylar kan leda till. (Helt nya funktioner i hemmet.) Det var ju inte länge sen vi kickade ut den andra expediten. Båda gångerna hade vi först svårt att tro att det skulle gå att rensa ut/flytta iväg prylarna, men det gick! (Och det blev inte trångt någon annanstans, bara smartare förvarat.)


Hippiemammans nyheter

15 januari, 2018

Om en vecka reser vi till Kanarieöarna. Jag tänker på det ungefär hela tiden. I augusti-september när vi bokar känns det inte så nödvändigt/fantastiskt, men i januari vill jag verkligen se solen igen, gå barfota och känna lite värme. Det är fantastiskt. Och ingen resfeber än!

Stella berättade om att gerbilerna blivit gamla och snart ska dö på samlingen häromdagen. Klasskompisarna hade blivit sorgsna. Stella är för övrigt uppspelt inför kommande begravningar pga ”tycker att det är så kul med begravningar”. Känns makabert. Gissar att vi måste begrava dem i trädgården. (Vi begravde ett av mina marsvin i skogen när jag var liten. Resten bara ”försvann”.)

Jag går fortfarande barfota inomhus nu mitt i vintern. Antar att jag fortsätter med det resten av året också ifall det inte kommer nån köldknäpp. Tempen har legat runt nollan upp till fem plus hela vintern här i Göteborg. Coolt att kunna vara barfota inomhus året runt! (Jag har fått bättre blodcirkulation och har filt när jag sitter ner längre stunder.)

Barnen har börjat somna själva! Hurra!! De är 10 och 6 år och somnar numera bredvid varandra i loftsängen (sen bär vi över dem). Ibland får de vara uppe lite längre och somna utan bok och ibland läser vi för dem en halvtimma innan de får somna själva. (Ibland somnar de under bokläsningen.) Vilken frihet detta är!

Jag förespråkar dock inte att små barn ska somna själva om de inte verkar vilja det. Vad folk än säger är det inte naturligt för barn att somna när inte föräldrarna är i närheten, om barnen gjorde det historiskt sett skulle de vara ett lätt byte. Det går emot alla instinkter.

Molly har ju kunnat somna själv 1-2 år, men för Stella är det nytt och det hade ju aldrig gått utan syrran i samma säng. Hade inte förväntat mig det av en sexåring. Så det är coolt.

Vi får loss nån extra halvtimme per kväll och det är guld värt. Värre dock de kvällar de ideligen kommer ner i olika ärenden…

Jag lyckades ta mig till en plantaffär igår! Har velat åka till en i flera månader men inte haft skedar och skjuts/orkat köra bil. Passade på när barnen och F skulle köpa pruttslajm och sa att jag ville bli avsläppt på vägen och upphämtad efteråt (det värsta som finns är tre rastlösa familjemedlemmar som går bakom mig och säger ”är du inte klar snart?”).

Så jag fick gå i växtaffären alldeles själv och läsa på alla skötselråden. Gick tre varv och plockade åt mig fyra coola växter pga 50% rabatt på alla gröna växter. En skulle klara stark sol (söderfönster) och en skugga (toalett utan fönster). Sen behövde jag bara fylla ut lite pga normal vinterdöd som drabbar plantorna då och då. (Eller onormal död pga unge som gillar att dra loss blad och råkar få med sig halva stammen också…grrr.) Men de hade tyvärr inga luftväxter inne.

Sist men inte minst så är jag så himla sömnig. Jag har sovit fyra-fem eftermiddagar på raken nu. Tyvärr tycker kroppen att klockan 15 är en bra tid att somna. Den tar ej hänsyn till att jag måste hämta barnen vid 16. Det är nästan så att jag inte kommit upp i tid. Men jag försöker ta det med ro och låter kroppen sova. Det där utmattningssovet är nog procis vad jag behöver för maximal återhämtning. Så länge jag somnar på kvällarna så är det lugnt.


%d bloggare gillar detta: