Svar från autismutredningen

13 april, 2018

Jag har varit så nervig/ångestig hela veckan, men igår eftermiddag inföll ett lugn. Jag skulle få svar och den nio månader långa väntan skulle vara över.

Så jag var inte helt knäckt idag som jag trodde, men jag gick ett helt varv runt kvarteret för att gå av mig en del adrenalin innan jag gick in.

Precis som jag trodde så har jag autismspektrumtillstånd (AST), men varianten är mild. Läkaren och psykologen sa dock att de med mild/högfungerande variant ibland mår sämre eftersom de smälter in och har helt andra förväntingar på sig. De märker också av avvikelserna mer.

När det gäller begåvningstestet WAIS så låg jag klart över medel (”High Average” uppemot ”Superior”) på allt utom den matematiska/logiska delen där jag låg runt medel.

Medelpoängen är 100 och jag låg på runt 120 på de flesta testerna men bara på 106 på matte/logiska samband-delen. (Föga förvånande och anledningen till att jag inte vill göra klassiska Mensa-tester.)

Jag var långt över genomsnittet på snabbhetstesterna och just snabbheten ser jag som en av mina styrkor.

Så intelligensmässigt ligger jag ungefär där jag trodde. (Det är ju också vanligt med hög till savant intelligens hos aspies.)

Men samtidigt så ligger jag ju inte på den intelligensnivå där de riktigt brighta är, de där känner sig jätteensamma och understimulerade. Men det känns skönt. Vore ju trist att vara för intelligent för att orka med samhället/människor. ^^

När det gäller intervjuerna och fornulären så visade jag klara tecken på AST. De två AST-testerna där jag skulle känna igen ansiktsuttryck och bedöma hur man beter sig i olika situationer gick dock bättre än förväntat. Psykologen var mycket förvånad. Men de sa att jag har en bra mentaliseringsförmåga för att ha AST och det är också skälet till att jag avfärdat AST-misstankar tidigare i mitt liv. (Sen har jag pluggat på väldigt mycket!)

Ett test gick dock helt åt fanders och där låg jag långt under medel. Det handlade om att se detaljer vs helheten.

Testet visade tydligt att jag är detaljfokuserad och har dålig koll på helheten. En klassisker hos aspies. Jag minns fortfarande den lilla flaggan och strecken och prickarna, men inte den övergripande formen på figuren. ^^

Jag ska fortsätta gå hos vårdcentralen och de ska sköta rehabiliteringen. Men om jag behöver terapi eller hjälp från den psykiatriska mottagningen så är jag välkommen tillbaka. Vi ska höras nån gång per år och stämma av.

Det är skönt att det är över nu. Nu kan resten av livet börja. Jag förstår äntligen varför jag är som jag är. Och nu finns det plötsligt en manual!

Annonser

%d bloggare gillar detta: