När utmattningen har en djupare orsak än stress

Psykologen Fredrik Bengtsson skriver om utmattningssyndromet som en naturlig följd av dagens samhälle.

Utmattning handlar om att vara människa i en tid då det samhälle vi byggt och som vi lever i förväntar sig att vi ska uppföra oss som maskiner utan behov av återhämtning och utan känslor eller själ. /…/
Att vi springer sönder oss själva och att vi blir offer för utmattning och psykisk ohälsa har att göra med att vi kämpar för att få uppleva en känsla av mening i en tid som driver oss till att bli maskiner. ” (Jakten på det goda livet)

Angående Avicii skriver han även:

”…utmattningen är en existentiell fråga som har sin grund i känslan av mening och att det helt enkelt inte går att lösa existentiella frågeställningar och behov med hjälp av pengar, vila eller uppmärksamhet. Det är känslan av meningslöshet parat med en känsla av hopplöshet kring möjligheterna att må bättre som får en människa som har ”allt” att avsluta sitt liv. ” (Bengtsson)

Jag känner också så. Visst, det var stressen och kortisolpåslaget 2011-2013 som gjorde mig stressjuk och kognitivt nedsatt.

Men att utmattningen hänger i 4,5 år senare handlar ju om att jag inte lever det liv jag vill, eller snarare, behöver leva.

Det finns så mycket i detta liv som jag måste bort ifrån för att må bra. Och jag skalar och skalar för att få bort det.

Jag var även tvungen att komma till insikt i autismen och att jag behöver vara kreativ för att må bra. Inte som i en kväll i veckan, utan som att jag måste få vara i flow och enskildhet de flesta dagarna för att må bra.

Jag behövde komma bort från kontorslandskapet och de själadödande uppgifterna på mitt förra jobb (första 2-3 åren var bra, men sen bytte vi rum).

Jag behövde minska ner mitt umgänge med bekanta, jag behövde plocka bort ångestframkallande aktiviteter, jag behövde jobba med att hitta rytmen i aktivitet och vila.

Jag behövde att barnen slutade vara småbarn. Jag funkar inte så bra med ständig jour och att inte få vara ensam. (Det är mycket bättre nu när de är 6,5 och 10,5 år.)

Jag behövde släppa ut alla hemligheter, berätta om mitt liv och sluta låtsas vara vanlig. Jag behövde bli sann mot mig själv och berätta om den psykiska ohälsan. Den har verkligen klöst mig på insidan. Den ville ut!

Jag behövde börja acceptera och sen älska mig själv. Det är tufft att hata sig själv. Väldigt destruktivt.

Det var så mycket som var fel, men nu börjar mycket bli rätt.

Med förhoppning om mer energi snart.

Annonser

One Response to När utmattningen har en djupare orsak än stress

  1. Sofia skriver:

    Det var bra skrivet. Jag känner igen,mig. Jag tycker inte man enbart kan säga att utmattning beror på strukturer i samhället. Naturligtvis finns det hos mig som individ en situation likt den som du citerar och skriver om här.

    Liked by 1 person

%d bloggare gillar detta: