Nio år sen

Den 4e januari för nio år sen började jag på mitt jobb. Jag fick jobbet dagen före julafton efter tre dagars intervjuer och kontraktskrivning.

Det kändes helt fantastiskt att lilla jag som bara var 26 år och hade jobbat visstid med webben ett år efter studier och föräldraledighet skulle få börja arbeta på den stora internationella webbyrån inne i stan.

Att gå uppför marmortrapporna med trilobiter i upp i det k-märkta huset kändes svindlande och jag minns att jag tänkte ”det här kan bli min toalett” när jag skulle gå på intervju. Det blev min toalett. En av sex toaletter.

Några år senare förändrades arbetsplatsen. Företaget blev uppköpt av utländska ägare, vi slogs samman med andra bolag och allt blev lite ”hårdare”. Många slutade, andra blev uppsagda, det blev inköps- och anställningsstopp och vi förlorade vår största kund. (Kontoret i Norge stängde helt!)

Jag var sjukskriven i två år och när jag kom tillbaka hösten 2016 var stämningen helt annorlunda. Efter fem månaders arbetsträning varav två månader med lön på 25% blev jag en av sex fastanställda som fick lämna. För att jag och en till skulle bort från vår avdelning. För att jag och han hade lite annan utbildning än de andra. (Kommunikation, ej datavetare.).

Jag blev helt chockad eftersom jag trodde att jag satt säkert med sju år på företaget, men så var det inte. Jag kände mig dumpad…av min arbetsplats. Var länge bitter och det känns fortfarande inte bra.

Nu är det snart två år sen jag slutade och jag är fortfarande sjukskriven. Jag kan inte komma tillbaka dit.

Men nu finns det ingen anledning att komma tillbaka heller. För nästan alla jag kände har slutat. Alla mina goa kollegor har lämnat skeppet. Spridda för vinden på andra företag i stan.

Så jag längtar inte längre tillbaka dit.

Men jag längtar tills jag är så pigg att jag kan börja jobba igen och få användning för min kompetens. Så länge jag slipper stressa och jobba för långa dagar så gillar jag ju att jobba.

De första två åren på det jobbet var ändå lite magiska. Så jag ska försöka fokusera på dem istället för på slutet. (Jag var föräldraledig ett år och sjukskriven två år av dessa sju år.)

Annonser

2 Responses to Nio år sen

  1. Sofie skriver:

    Har du kvar den där bilden för den neurologiska testningen? Vore roligt att se den nu efter jag gjort testet igen. Vore snällt om du kunde skicka den till mig isåfall.

    Gilla

%d bloggare gillar detta: