Min sprittiga kropp

23 augusti, 2019

Ibland förstår jag inte riktigt mig själv. Eller ja, jag vet inte.

Just nu är jag inne i en fixarperiod och häromdagen drog jag igång projektet ”sortera ut och sätta ihop alla legoseten”. 🙀

Barnen har mängder med set som legat trasiga huller om buller i en stor låda. Det har varit min huvudvärk. Har inte riktigt stått ut med känslan att en massa fina byggen bara legat där utan att man kan leka med dem.

Denna låda/möbel var fylld till bristningsgränsen.

Så jag och barnen satte igång med att sortera upp alla set. Jag motiverade Molly genom att hon kan sälja en del och tjäna lite pengar. Och Stella ville sätta ihop sina bästa set.

Så häromdagen sorterade jag allt lego i den stora möbeln i högar för vanligt lego, speciallego, plattor, lösa legoprylar, sånt som helt uppenbart hör till ett set och Fredriks gamla borg/piratskeppsdelar från 80-90-talet.

Sen kämpade jag med att hitta alla delarna till ett Sagan om Ringen-set och rafsade bland bitarna på brickor och påsar i två dagar. Har nu hittat alla bitar utom sju ungefär.

Idag bestämde jag mig för att sortera upp speciallegot i en massa högar så att det ska bli mer som ”plocklager” än leta efter en nål i en höstack. Det tog flera timmar och jag kände mig så stolt efteråt.

Det var klart enklare att plocka bitar till ett Ninjagokit som jag började med på kvällen.

Men i alla fall.

Det händer nåt lustigt i min kropp när jag börjar tänka på att möblera om/fixa till rum och när jag håller på med detta legoprojekt.

Det händer sällan annars.

Det är som att det bubblar av energi och jag kan liksom inte stoppa mig själv. Måste. Göra.

Nån gång har jag gått upp och rensat i barnens rum mitt i natten eftersom jag inte kunnat sova pga sockerdrickekänslan.

Och det är samma nu. Kan knappt tänka på något annat än legoletandet.

Antar att det är nån form av entusiasm, ”mani” eller nåt flow. Jag vet inte.

Men jag vet ju att jag inte har den energin egentligen.

Eller har jag det?

Är det för att jag tycker att det är så himla roligt och givande? Typ som när jag var på Liseberg och Legoland i år och var helt sprittig hela dagen?

Jag undrar om det drar lika mycket energi som andra aktiviteter?

Jag vet ju att jag mår bra av att t ex rita, spela Overwatch, ha spelkväll eller hålla på i trädgården. Men det tröttar ju också.

Normalt är jag bara så här nån dag eller två på raken, men nu har det varit flera dagar. Vi får se hur jag mår när jag lugnar ner mig.

Det är läskigt det där med adrenalin och kortisol. Så svårt att veta om det är äkta pigghet eller stress.

Jag vet ju att jag är utmattad för jag sover massor och ligger i sängen, men de stunder jag har åtminstone lite energi så orkar jag sitta i timmar och sortera. Det händer ju inte i vanliga fall. Inte ens när jag var frisk.

Jaja, vi får se hur det går.

Det är ju väldigt autistiskt givande att sortera och rafsa. Lite som ordning + skattjakt.

Annonser

Skolan nu för tiden

22 augusti, 2019

Jag gillar ju nystart och praktisk information och tycker att det är kul när barnen börjar i skolan efter sommaren.

Förändringar i år är att båda fått en ny klasskompis var (och att två slutat ur Mollys klass). Molly har även fått en ny mentor (fd klassföreståndare) nu när hon går i sexan.

Stella har tydligen börjat i engelska och det hade jag ingen aning om. Redan i tvåan alltså? När de typ precis lärt sig läsa på svenska?

Men det är väl bra med en mjukstart antar jag. På 90-talet började vi med engelska i fyran.

Molly börjar för övrigt med spanska nu i sjätte klass. Hon ska även ha hemkunskap (det hade vi fr o m sjuan på 90-talet).

Mollys tider varierar mellan 14.15-14.50 och en dag slutar hon 15.35. Stella slutar mellan 13-14 varje dag. Sen är hon på fritids tills Molly slutar och så går de hem tillsammans.

De är runt 20-24 elever i klasserna. Gympa har de två gånger i veckan vardera.


Hajnörden

20 augusti, 2019

Det börjar bli väldigt trångt i sängen. Stella har köpt två stora hajgosedjur på två dagar (en belöning och sen köpte farmor ett).

Sen har vi även tigern och Sälis2 som egentligen är en hund, men jag hävdar envist att det är en säl och det tycker barnen är jätteroligt. (Molly äger Sälis1 som också är en hund.)

Stella är en riktig hajnörd. Vi läser en mycket detaljerad bok om hajar just nu. Jag skojar inte, den tar upp fakta om alla hajarter som finns och alla siffror på dem. Hur långa honorna och hanarna blir (honorna brukar bli längre), hur många ungar de får, hur djupt de simmar osv. (Författaren avrundar inte.)

Knappt några bilder heller.

Mycket sövande bok som jag får sovra lite i vid högläsningen för att inte få spatt. Orkar liksom inte läsa om exakt djup och hur långa ungarna är när de föds om alla 34 arter av käxa. 🙀

Men Stella gillar den och lägger sig till ro och somnar. Så jag läser på.

Här är den föresten om du eller ditt barn är en hajnörd.

Bästa ordet i boken är ovovivipara. Det flyter gott i munnen. Hajarna får ungar på nåt av följande sätt:

Ovipar = lägger ägg

Vivipar = föder levande ungar

Ovovivipar = har ägg i livmodern som sedan kläcks och så föds ungarna ut levande

Sen finns det livmoderskannibalism som innebär att det största syskonet äter upp sina syskon tills det bara är ett kvar. Sandtigerhajen gör så och honan föder ut två ungar (pga två livmödrar).

Snart kan jag allt om hajar… Och det är inte ens mitt intresse. 😅 Men det är kul att nörda med Stella.


Ny möblering

18 augusti, 2019

Idag fick vi klart första fixet på övervåningen. Barnen ska uppdatera sina rum och vi ska få klart med garderober osv, men det får vi ta i lugnare takt.

Häromdagen kom jag på var vi skulle ställa gerbildjursburen. Tidigare har den stått i Mollys rum, men det har blivit mycket konflikter eftersom hon vill vara själv där.

Stellas och mitt rum är för varmt på somrarna pga söderläge, men jag kom på att det finns plats i hallen på övre plan.

Och därmed kunde äntligen min dröm om en ramp/trappa mellan bur och lekhage uppfyllas. (Försökte bygga ett rör mellan Mollys rum och lekhagen i hallen, men Alex vågade aldrig gå in där.)

Dock är ”stegen” för halkig, så får klä den med stegpinnar, nån mattbit eller nåt.

Djuren tyckte att det var fantastiskt kul att springa in och ut sådär. Alex vågade sig ut när vi inte såg. (Det kommer inte vara öppet hela tiden, men klart oftare eftersom vi inte behöver lägga tid på att försöka få Alex att gå in i röret så att han kan bli lyft över till lekhalleb.)

Sen flyttade vi över en hylla som stått under bänken i hallen till Mollys rum som tillfällig garderob. (Djurburen stod i hörnet vid sängen.)

Tidigare har hon haft kläderna i sin skrivbordshurts, men allt får inte plats. (Före detta hade hon en garderob i Stellas rum, men hon vill ha kläderna i sitt rum.)

Vi köpte nya hyllor för tvättkorgar samt nya tvättkorgar eftersom de gamla korgarna faller i bitar. Tycker att det blev jättesnyggt. (En korg bakom stängd dörr också.)

(Så här såg det ut utan tvättkorgshyllorna.)

Japp. Så var det bara allt det andra också. Molly vill ha svarta gardiner, ingen loftsäng, en svart vägg (det blir det inte), större yta på skrivbordet och en garderob. Och i Stellas rum behöver vi få plats med en säng.

Men vi får klura på det.


Allt som ska fixas jämt

18 augusti, 2019

Alltså jag blir galen på alla dessa grejer som måste fixas. Efter semestern har jag skrivit ihop två långa listor med grejer som måste fixas inom de närmsta dagarna eller månaderna (en till mig och en lång till Fredrik). Jag förstår ärligt talat inte hur andra hinner och orkar med? Och de verkar ha energi över till shopping, utflykter, ideella engagemang, barnens sporter osv. Hur går det till?

Jag pratar om saker som att beställa ny läkartid, sälja en gammal bil (fick ju vår leasingbil i vintras!), beskära päronträdet, ge bort leksaker, åka till återvinningen, rensa ut för små kläder, se ut en elcykel, skicka ett fanbrev som Stella ritat till youtubersarna (youtubrarna?) Tomi och Yumi (?), laga alla barnens trasiga POP-figurer och porslinsfigurer (vi har suttit med superlim och klistrat flera kvällar i rad nu. (Man slänger ju inte gärna en POP-figur som kostat 160-400kr)). osv. Listan tar aldrig slut.

Vi ska låna lite böcker av en svåger, lämna tillbaka lego till samma svåger, göra om i barnens rum och byta ut lite möbler, djuren behöver ny mat ibland (denna sort finns ej i storpack på nätet), Molly vill färga håret, Stella behöver gympaskor och jag vet inte vad. (Några av dessa grejer har vi fixat nu i augusti.)

Ja, och så ska vi försöka få bokat en vinterresa tillsammans med kompisfamiljen, byta ut jordgubbsplantor och gödsla (ska förnyas var tredje år), gräset ska klippas, altanerna ska oljas in, vi ska skicka in en avläsning av vattnet osv.

Och vi orkar inte ens tänka på att vi borde byta ut en matta i vardagsrummet, fixa tavlor till vardagsrummet, fixa en bekväm bäddsoffa till källaren, byta ut altandörrar pga gamla/dåliga, måla om fönsterkarmarna på utsidan samt måla om förrådet som vi tvättade för ett år sen. Nä. Det går fetbort bara. Kan inte prioritera detta.

Tvätta fönstren skulle jag också vilja göra.

Men istället har vi dragit igång en renovering av köksstolarna som vi pratat om i ett år. Så nu målar jag stolar 30-60 min varje kväll. Kommer att ta några veckor… ^^

Men men. Vi får väl göra det mest viktiga och skyndsamma och skjuta upp resten.

Kanske fokusera på det som faktiskt blivit gjort! T ex har vi ju en fantastisk markis efter sex heta somrar i huset. Nu kan vi både minska värmen och dra ner så att vi ser TVn soliga dagar.

Och jag har äntligen tagit itu med en massa vårdgrejer som skvalpat länge. Nu ska vi få (mer) hjälp.

Och gerbilerna ska idag få flytta från Mollys rum till hallen där uppe för att minska konflikterna (”Gå ut ur mitt ruuuuum!”). En snilleblixt jag fick häromdagen. (Stellas rum är för varmt pga sydsidan.)

Rekommenderar ej hus och barn till er med mindre energi än jättemycket. Hyresrätt är så himla värt egentligen. Bara att ringa värden. Tycker att hyresrätt är den ultimata friheten pga kan bara flytta utan att behöva göra säljprocessen.

Men jag vill ha mitt hus och min trädgård. Önskar bara att jag hade mer energi.


Blåmärken

14 augusti, 2019

Angående att jag cyklade på Fs cykel till bibban igår och att cykelsadeln var så smal att bara en fjärdedel av rumpan fick plats och det gjorde så ont att jag var tvungen att byta sittställning hela tiden: I kid you not. Jag har ett stort blåmärke på vardera skinka längst in. Det gör ont!

Det är ju liksom inte meningen att man ska använda sin rumpa till att balansera på en liten stång längst in, rumpan ska ju vara en mjuk dyna att sitta på.

Men jag är igång med att leta upp en bättre cykel med en normal sadel (damsadel). Varför lida i onödan liksom? Fattar inte det där med smala sadlar.

Och varför ska man ha en så hög cykelstång att man måste svinga benet över sadeln för att ta sig upp? Hur gör de som har barnsadlar på sin cykel – typ gör en roundhouse kick ovanför barnets huvud varje gång de ska sätta sig? (Eller just det, män cyklar ju aldrig med sina småbarn, eller?).

Nä, skönt med ordenlig sadel och lågt insteg.


Bibban och cyklar

13 augusti, 2019

Jamen vad kul att jag åkte till bibban idag och lånade massa böcker och sen på kvällen, 45 min innan stängningsdags inser att jag glömde hämta ut boken som jag åkte till bibban för! Alltså den beställda boken vars sista dag var idag?

Jag ville inte ta bilen och orkade inte åka spårvagn igen, så Fredrik föreslog sin gamla cykel från barndomen.

Så jag hoppade upp på det gamla skrället med herrcykelstång och lågt styre och fick rejält dålig hållning (min överkropp är för kort för såna cyklar!). Fick liksom ligga på armarna nästan. Sen var den smala cykelsadeln så smal att bara en fjärdedel av min rumpa fick plats, så jag fick jätteont och fick byta sittställning hela tiden.

Och av de 21 växlarna fungerade bara fyra.

Men jag tog mig dit på rena förskräckelsen, lånade boken och cyklade hem igen.

Påmindes om varför jag egentligen älskar att cykla. Det går fort, det är vind, det är frihet, det är inga andra människor intill och man slipper vänta.

Jag elcyklade ju till jobbet i stan i flera år (detta när det typ bara fanns två el-cykelmärken och alla var väldigt frågvisa). Men när jag blev utmattad så fick jag sluta och cykelns batteri tog slut, det tillverkades inga mer och cykeln var rätt skruttig i övrigt. (Ingen jättebra kvalitet nä.) Så vi hivade den. (Hiva =slänga)

Men vi har länge pratat om att köpa 1-2 cyklar och ev. byta ut Fs gamla 90-talshoj. Skulle vara så skönt att kunna ta sig runt snabbt i stadsdelen. Särskilt eftersom det kostar 28kr varje gång man går på spårvagnen och att vissa ställen inte ligger nära nån hållplats. Tänker på Stellas kompisar, apoteket, affären, vårdcentralen, postutlämningen, bibban, osv. Det skulle spara så mycket tid och minska på körandet för Fredriks skull.

Men ååååååårka googla sig fram till en prisvärd elcykel i mellanklassen/lägre klassen. Så fort man läser på börjar alla cykelbesserwissrar prata om ditt och datt och säger att alla cyklar under 15 000kr är skrutt. Medan andra glatt köper elcyklar på Biltema.

Jag hatar att läsa på inför inköp. Det tar så mycket energi och ger så mycket beslutsångest.

Önskar att jag kunde säga ett prisintervall och sätta en nivå på kvaliteten och så hade det poppat ut en modell som jag ska ta. Som garanterat uppfyller kraven som följer med priset.

Nån som är grym på elcykelmarknaden som kan tipsa om en elcykel under 10 000kr som är av dammodell, har ca 7 växlar och har som lägst kvalitet 4-6 av 10? (Och som säljs monterad.)


%d bloggare gillar detta: