Leta bostad

20 april, 2018
  • Kollar Hemnet sjuttielva gånger om dagen trots att jag får ett mail med allt nytt varje natt.
  • Har svårt för att låta bli att kolla mailet om jag vaknar på natten.
  • Tycker att ett hus om 10 kvm för 550 000 i ett fritidshusområde bakom Kållereds köpstad låter som ett fynd tills jag funderat en stund.
  • Drömmer mig bort till nya skogstomter och fritidshus varje dag.
  • Kollar terrängen på Google Maps och undersöker noga hur tät skogen är i närområdet (bostadsområden utan skog går bort).
  • Blir halvt fartblind när det gäller kostnader och tänker att gräva fram en brunn för 200 000 och ansluta till elnätet för 30 000kr känns lättsamt (eller nä…)
  • Diskuterar dagens tomter/småhus varje ledig stund med Fredrik.

Drömläget

Det är så mycket att tänka på. Eller ja, det klart att det är. Det jag menar är att det finns så många parametrar som man ska jämföra när det gäller tomter.

Vi letar ju inom detta område med en maxkörtid på 25 minuter (smärtgränsen).

Saker vi ska fundera kring är:

  • Finns det vatten, avlopp och el inkopplat? (Ofta inte.)
  • Finns det en stuga/skyffe på tomten som ger rätt till attefallsbostad utan bygglov?
  • Hur mycket skog finns omkring?
  • Nära en sjö? (F vill helst bo nära en sjö.)
  • Hur nära bor grannarna? (Inte för nära, men gärna några grannar.)
  • Priset så klart. Tomterna kostar allt ifrån 800 000-2 000 000 eller mer. Ju billigare tomt, ju längre körtid och oftast fler grejer att koppla in. Men vi har ju mer pengar till att bygga om tomten är billigare så klart.
  • Tystnaden och läget. Många fina tomter ligger för nära E6, E20 eller Rv40 och det är fasiken inte lätt att hitta en tomt som inte ligger nära en väg om ni tittar på kartan. ;-P Göteborg ligger ju som i en stjärna av vägar. Man får försöka hitta en tomt som ligger precis mitt emellan två vägar.

Den långsiktiga planen är att bygga ett till hus, men det blir troligen först om några år. Fredrik är sugen på ett vardagshus (radhuset) och ett helghus i skogen. Kanske blir det bara helghuset när barnen flyttat? (Vi valde ju att bo så här i stan för att slippa behöva pendla så mycket när barnen bor hemma.)

Den kortsiktiga planen är att hitta en fantastisk tomt, gärna med en stuga på som jag kan vila i. Kanske bygga ett attefallshus om 25 kvm och längre fram bygga ut Fredriks drömhus.

Eller få tag i en lägenhet i stadsdelen och ta det lugnare med tomtinköp.

Annonser

Varför jag behöver en till bostad

18 april, 2018

Jag känner mig lite bortskämd som letar efter en andra bostad när så många inte ens har en bostad.

Men å andra sidan är jag långtidssjukskriven, har inte ett fungerande liv och har ganska små möjligheter att tillfriskna på hemmaplan om inte stora förändringar görs (och jag vill inte göra ett så stort ingrepp i min familj – de måste ju också få leva sina liv).

Så då behöver jag komma bort några kvällar i veckan.

Molly kommer hem redan mellan 13-15 och ibland har hon kompisar med sig. Jag vill att hon ska få leka med kompisar och att hon inte ska tvingas vara på fritids när inga andra är där typ.

Men, vi har ju lite olika behov.

Stella hämtar jag vid 16-tiden och efter den tiden får jag inte mycket lugn och ro. Stella vill inte vara själv på en våning och kräver en del hjälp.

Vi har en lapp med olika utmaningar till barnen som handlar om att de ska lära sig olika saker som att sköta tekniken, ringa kompisar själv, borsta sitt hår, vara själv på en våning, göra mellanmål osv. Detta för att de ska bli mer motiverade till att klara saker själva. När de fått tre kryss får de en Pop-figur (samlarpryl).

Ju mindre tjat/hjälp/bråk/dylikt, desto mer energi kan jag spara.

Sen är det faktumet att barnen låter så mycket. De sjunger, leker, spelar högljutt, har på TVn osv. Helt normalt för att vara människa, men värre för mig som utmattad autist. (Här vill jag alltså poängtera att barnen måste få låta, men om jag ska bli friskare så behöver jag mer tystnad.)

Jag har provat Fredriks bullerdämpande superdyra hörlurar, men de var inte tillräckligt tysta för mig. Öronproppar är också jobbigt, vill liksom inte höra mina andetag.

Så planen är att åka iväg till nåt tyst ställe där kan jag slappna av, ligga på en säng, måla tavlor och slappa typ två kvällar i veckan.

Förhoppningen är att vi ska hitta en stuga i skogen som kan bli en helgretreat för familjen. Men en lägenhet i stadsdelen skulle också gå bra. Bara det inte är för brötigt runt omkring. Jag behöver få mina nerver att slappna av.

Jag behöver ha kakan och äta den. Både leva familjeliv och lugnt liv i avskildhet.

Jag tänker att många autister är särbos/deltidssärbos (eller singlar förstås!). Många (de flesta?) har inte barn. Många utmattade stänger av totalt från vardagen. (Men det är inget alternativ för oss eftersom F går på knäna som det är när han gör lite mer än hälften.)

Vi har pratat om att jag behöver komma bort i flera år, men jag har alltid blivit så ledsen eftersom jag inte vill flytta ut.

Men det behöver inte innebära en separation, det handlar mest om att få till återhämtning medan de andra kan leva sina liv. (De har redan levt begränsade liv i 4,5 år pga mig. Stella är liksom 6,5 år!)

Så snälla, en söt liten stuga med vita knutar i skogsbrynet eller en lägenhet med egen ingång/toa/allt i stadsdelen. Snälla snälla snälla!


Tarmbakterier och psykisk hälsa

18 april, 2018

Häromdagen skrev jag om att autister saknar hundratals typer av tarmbakterier och om mitt dysfunktionella matsmältningssystem på Pebbel Art.

Sen fick jag ett tips om boken Happy food som var precis vad jag letade efter. Den handlar om hur mat, tarmbakterier och psykisk ohälsa hänger ihop.

Tarmbakterier och psykisk hälsa

Kortfattat går det ut på att en stor del av alla signalsubstanser (serotonin, noradrenalin, dopamin m.m.) finns i magen och inte bara i hjärnan. Dessa hänger ihop med vårt belöningssystem, lyckokänslor, energi osv. Magen är stresskänslig och brukar ofta reagera med matsmältningsproblem, halsbränna, magsår, IBS m m. när vi lever obalanserade liv.

Tarmbakterierna styr en stor del av vårt mående och påverkar förekomsten av depression, autistiska symptom, ångest m.m.

Ju fler och starkare tarmbakteriestammar, desto bättre. Bakterierna behöver fibrer att äta på för att inte dö ut, orsaka inflammationer eller börja äta på tarmväggarna (läs om leaky gut). Den västerländska kosten är oftast ensidig och fiberfattig – varför många dras med psykisk ohälsa och fysiska sjukdomar i onödan.

Medelhavskosten är den kost som är mest tarmbakterievänlig. Oljor, nötter, frön, bär, grönsaker, baljväxter, fet fisk, frukt och en mindre andel kött är bra för kroppen och psyket.

Tarmbakterietransplantationer

Något jag verkligen ser fram emot är när vi kommer att kunna få tarmbakterietransplantationer (”bajsbakterier i kapsel”). De flesta tarmbakterier går inte att odla utanför kroppen, varför det är svårt att tillföra nya bakteriestammar. Det man kan göra är att äta många olika slags fiber och hoppas att de små stammarna växer till sig.

Många feta människor har tarmbakterier som gör att de har svårt att gå ner i vikt. Tänk vad orättvist det är att vissa kan äta vad som helst och andra går upp i vikt av minsta kaka. (Och så får de skit för det!)

Det pågår intensiv forskning om tarmbakterier med förhoppning om att kunna ge autister, feta, sjuka, deprimerade, m.fl. bättre förutsättningar i livet.

Från Happy food.

Jag märker ingen skillnad

Alla pratar om att de blir piggare av att äta bra mat. Själv känner jag ingenting. Det händer ingenting i min kropp (som jag märker). Detta oavsett om jag äter godis+blåbärssoppa+vitt bröd (magkatarrsdieten), lever på smoothies och käkar massor med grönsaker och fiberrik mat, äter massa mackor eller som på tågluffarna då jag åt vitt bröd med chokladsmör alla måltider. Ja, på 3,5 veckor resp. 2,5 veckor åt jag kanske tio resp. två-tre lagade mål mat (då hade vi mer pengar till själva resan).

Inser nu att det kanske är jag som är underkänslig. Jag kanske inte kan registrera eller tillgodogöra mig upplevelsen av vilken skillnad val av mat gör för min kropp?

Jag kan ju se det utanpå, men det känns inte i kroppen.

Nu efter trettio har jag svårare att orka utan lunch, så nu äter jag oftast lunch. Det gjorde jag sällan i 20-27-årsåldern eller på helgerna när jag jobbade.

Jaja.

Men jag ska försöka ändå. Även om jag inte märker något så ska det ju vara bra för kroppen.

Mat jag ska äta mer av

Nu ska jag äta massa nötter, bönor, ärter, frön, linser, grönsaker, frukt och bär. Det är sånt jag redan äter, men nu blir det ännu mer!

Jag ska även fortsätta med gröna bladgrönsaker (mangold, spenat m.m), lök, kål i alla former (älskar fänkål, röd/vitkål, grönkål), tomat, olivolja, havregryn m.m.

Ska även prova att göra mjölksyrade grönsaker samt korngröt.

Salladsluncher

Så här har lunchtallrikarna sett ut senaste veckan. Varvar grönsaker som paprika, vitkål, fänkål, rödkål, grönkål, purjolök, salladslök, majs, mangold, isbergssallad (gott), spenat, rädisor, sockerärter (vid säsong), groddar, paprika, rivna morötter, tomater samt sojabönor, andra bönor, pärlcouscous, fetaost och/eller mozzarella för mättnaden. (Behövs ju protein/grövre kolhydrater för mättnadens skull.)

Frömüsli till frukost

Jag har börjat grovhacka nötter till müslin. Tidigare hade jag i fiberhavregryn, flingor, solroskärnor och pumpafrön. Nu finns där även mandlar, valnötter, hela linfrön och sen toppar jag med jordnötter, cashewnötter och/eller tranbär (magen kajkar ut om jag äter russin). Mild naturlig yoghurt (med yoghurtkultur! Bra grejs!).

Grodda

Något jag börjat med är att göra groddar. Det är sånt som är svindyrt att köpa och billigt att göra själv. Men det gäller ju att skölja några gånger per dag och äta upp innan det möglar. (Anledning till att jag inte orkat tidigare.)

Fick en fiffig groddkruka av svärmor (Cult design) vilket innebär att jag äter absurt mycket groddar var tredje dag. Men det räcker ju inte så nu ser jag över alternativ till framgångsrik omlottodling så att jag har groddar varje dag.

Har hittills testat mungbönor (goda!), bovete (sådär) och håller på med solrosgroddar. Har även planer på olika linser, alfalfa m.m.

Mat jag ska dra ner på

  • Finmalet vete (gluten är inte skadligt om man inte har celiaki/överkänslighet, men för mycket finmalda sädesslag är inte så nyttigt).
  • Socker
  • Processad mat
  • Färdigmat/micromat (som jag levt på till lunch periodvis)

Jag kommer inte undvika nån mat helt (förutom kött så klart), men jag ska minska på det med mindre fiber till förmån för det med mer fiber.

Om jag nu inte märker någon skillnad i kroppen, så hoppas jag i alla fall märka skillnad i humör, vikt och psykisk hälsa.

Men jag får återkomma om några månader. Hoppas bara att jag inte hamnar i en svacka igen där jag inte orkar äta ordentligt. Jag åt nämligen bra före jag blev utmattad, men efter det blev det svårt att orka med.

Men nu så!


Och jag bara sover

18 april, 2018

Är i två tuffa veckor med flera (ofrånkomliga) ansträngande aktiviteter och kroppen hanterar det genom att jag helt stängs av från möjligheten att overrida.

Efter en nödvändig inköpsrunda i lördags somnade jag på kvällen och vaknade till middagen. Igår efter Mollys utvecklingssamtal (20 minuter!) sov jag som en liten ihoprullad hund på madrassen framför TVn (eftersom Stella inte ville vara själv och soffan inte är tillräckligt lång).

Idag behövde jag lämna Stella på skolan eftersom Molly skulle till läkaren på morgonen. Fick inte i mig någon frukost pga plötsligt illamående och tänkte sova två timmar till. Vaknade istället halv två efter fyra timmars djup sömn. Dags för frukost snart…

I morgon är det frisören som redan skjutits upp en gång pga magsjuka, men sen blir det lugnare några veckor. Jag klarar verkligen inte mycket alls just nu.

Å andra sidan känner jag mig gladare, piggare och mer närvarande när jag väl är vaken. Solen, utelivet och att jag orkar vara upprätt periodvis gör mycket. Har vågat köra en del bil på sistone och känner mig mer kompetent.

Men jag måste forsätta vila med jämna mellanrum över dagen och inte boka för mycket. Max tre saker per vecka, helst bara två. Helst saker som går att boka om. (Men nu har jag klarat arbetsterapeuten, utredningsresultat, utvecklingssamtal och har bara frisören kvar. Det ser glesare ut i maj.)


Få vardagen att rulla

17 april, 2018

Precis som i många andra familjer har vi ett antal prokrastinerare i denna familj (inte jag). Alla är dessutom kvällsmänniskor som lägger sig så sent som det går.

Nu har vi dock sett nedanstående mönster och bestämt oss för att försöka få det att rulla bättre.

Det hela startar med att Stella måste lägga sig i tid (20.30). Det innebär att hon måste äta kvällsmat och borsta tänderna i tid.

Annars kommer jag ner för sent från nattningen och då drar vi över partiden med kvällsmat, tv/spel/prat, träning så att jag lägger mig för sent.

Det innebär att även F lägger sig för sent, för han behöver 2-3h ensamtid för att komma ner i varv (introvert som är väldigt social på jobbet).

När han somnar för sent så vaknar han också sent och lämnar Stella senare på skolan (de har ju drop-in, Molly går till skolan med en kompis).

När han lämnar för sent så kommer han senare till jobbet och då behöver han jobba senare för att få ihop 8 timmar.

Då kommer han ju också hem senare (18.00 är ”i tid”, men det handlar snarare om 18.15-18.30 senaste veckorna). Det innebär att matlagningen blir försenad och att jag kommer igång med köksstädet och Mollys läxhjälp sent.

När klockan är 19.50 vill jag spela Overwatch i 30-40 minuter (nedvarvning, introverttid och nöje) och om jag inte är klar med köksstädet då så skjuter jag på nattningen.

Och då rullar snöbollen igång igen, vilket skjuter på alla rutiner.

Men om vi lyckas hålla på tiderna någorlunda så ska det nog bli bättre.

Lite intressant när man ser sambanden så här. 🙂


Rittest

17 april, 2018

(Efter önskemål har jag tagit bort originalbilden. Ni som väntar på neuropsykiatrisk utredning kan sluta läsa här.)

Jag berättade ju att jag fick ett riktigt dåligt resultat på ett rittest/minnestest på autismutredningen (Wais).

Testet går ut på att först rita av en figur och sedan rita ur minnet efter tre resp. trettio minuter.

Jag lät Fredrik och Molly (10 år) göra samma test i helgen för att se hur två icke-autister målar samma figur.

Det var väldigt intressant att se.

F och M började med att rita den stora helheten i figuren och sen lade de till bowlingklotet/ansiktet och vissa sträck.

Fredriks till vänster och Mollys i lila till höger.

Själv minns jag allra bäst den översta ”flaggan” (korset), bowlingklotet, de parallella strecken och snedstrecken. Den övergripande formen var svårare att minnas.

Detta test visar tydligt hur detalj- resp. helhetsfokuserad man är. F och M mindes inte ens korset som jag mindes bäst!

Jag har tyvärr inte mitt restesultat, men det var nåt i den här stilen:


Varför allt på samma dag?

17 april, 2018

Vad är det med söndagen den 22 april egentligen? Vi är kvadrupelbokade! (Vi är sällan mer än dubbelbokade.)

Först var det syrrans födelsedagsfiramde, sen familjedag hos scouterna (här fick vi ihop dagen). Igår kom inbjudningar till ett laserdomekalas för Molly och ett annat kalas för Stella. Tiderna för dagen är 10-14, 15 och framåt, 13-15 och 14-16, så det går inte att få ihop. (Så vi väljer syrrans kalas och laserdomekalaset.)

Och varför skickar folk kalasinbjudningar samma vecka? 1. Hoppas de på färre gäster? 2. Är de glömska och oorganiserade? 3. Tror de att alla alltid är lediga jämt?

Jag brukar skicka 2-3 veckor i förväg så att folk ska få en rimlig chans. Samma sak när jag organiserar spelkvällar, kompisträffar, släktträffar osv.

Nä, jag fattar inte…


%d bloggare gillar detta: