När robotarna tar över jobben

12 december, 2017

Boende i San Francisco ryter till och vill inte ha fjärrstyrda små leveransrobotar som åker runt på gatorna.

– Jag tycker inte att våra trottoarer ska vara sandlådor för fjärrstyrda leksaker gjorda av sluga personer i syfte att tjäna pengar och minska antalet jobb. Meningen är ju att vi ska gå på dessa gator.

Jag säger bara: get used to it. Det är så här det kommer att vara i framtiden. Små leveransrobotar, drönare, robotar och mekanik i mataffären, hos läkaren, på PR-firman osv.

Uppemot 50% av alla jobb kommer att försvinna inom en snar framtid.

Därför behöver vi verkligen ett nytt system för att ta ut skatt och fördela inkomster i framtiden. Det funkar inte att bara skatta för arbete, vi behöver en produktionsskatt eller liknande. I den här debattartikeln förklarar Anders Forss hur det skulle kunna gå till.

”I förlängningen vill jag se beslut om och införande av skattemodeller som innebär att alla industrijobb som flyttat till låglöneländer flyttar hem därför att Sverige och EU skattevägen neutraliserar de vinster företagen gör på att tillverka i låglöneländer.

Hur kan vi få deras ägare att flytta tillbaka produktionen till Sverige? Detta utan att sänka svenska löner och övriga anställningsvillkor till de nivåer som råder i de länder där de har sin tillverkning för närvarande.

Mitt svar är införandet av en produktionsskatt som ersättning för dagens arbetsgivaravgifter och särskilda löneskatt – En skatt som är lika oavsett om produktionen utförs av människor eller maskiner.”

Nåt i den stilen.

Det finns även förslag om landsskatt där man betalar skatt för den del av planeten Jorden och de naturresurser man brukar, t ex marken under kontoret, betesmarkerna till köttdjuren, mineralerna man utvinner osv.

Sen behöver vi givetvis någon form av basinkomst.

Mitt förslag ligger på typ 12 000kr per person för alla vuxna och sen devalveras alla löner i samma utsträckning. Det går att leva på bara basinkomst men det blir inga stora utsvävningar.

Om man vill ha lite mer att leva för så kan man välja att ta ett del- eller heltidsjobb. (Och då påverkas ej basinkomsten så som bidrag gör idag.) Eftersom det kommer att vara arbetstagarnas marknad så måste arbetsplatserna vara attraktiva med goda villkor och rimliga löner. Därmed kommer de arbeten som verkligen behövs att bli uppvärderade medan jobb som är ”skapade” i något slags självändamål försvinner.

När vi var jägare och samlare ”jobbade” vi runt 2-4h per dag. Övrig tid kunde vi ägna åt relationer, snacka, skratta, sova och ta det lugnt. Så levde vi i omkring 200 000-300 000 år. När vi började bruka jorden och ha boskap för 10 000 år sen blev arbetsdagarna längre, men det är ju ingen naturlag att vi måste jobba 8h per dag.

Det är verkligen inte nödvändigt med allt detta arbete, särskilt inte sen teknikutvecklingen gått framåt och produktionsökningen mångdubblats.

Nä, varför ”ska alla arbeta” egentligen? Jo, för det är det fördelningssystem vi har för närvarande.

Men det blir ju svårt när robotarna tar över.

Det går ju inte att förbjuda att robotar tar över jobben precis som man inte kunde rädda lykttändarjobben eller förbjuda bilar till förmån för droskor. Dock kanske robotarna skulle behöva en egen fil så man inte råkar krocka? ^^

Ps. Basinkomst testas redan i flera länder och t ex Alaska har haft det länge.

Annonser

Homo sapiens förstörarna

7 december, 2017

Om någon trodde att utsugning av jordens resurser är ett modernt påhitt i kapitalistisk anda så kan jag avslöja att människor i alla tider förstört jorden och utrotat djurarter.

När homo sapiens spred sig över jordklotet käkade de i samma veva upp de flesta däggdjur tills bara några få arter återstod i varje världsdel.

Vi har ju hört om de utdöda mammutarna, men förr fanns en enorm artrikedom av gigantiska sengångare, långhornad bison, sabeltandade tigrar, enorma vargar och tapirer för att nämna några.

I t ex Nordamerika utrotade människorna över 70 procent av alla större däggdjursarter som fanns när inlandsisen drog sig tillbaka.

När vi för 10 000 år sen började jordbruka och låta tamdjuren beta, blev skogs- och gräsmarker förvandlade till öppen oskyddad jord. Plötsligt fanns nakna kala berg, eroderade marker och lös jord som blåste iväg och rann med vattnet mot haven.

Slam och vatten skapade dödliga malariaträsk och stora deltaområden som satte stopp för sjöfart. (Människans natur av Peter Sylwan).

Vi har ju också hört om länder som huggit ner de flesta av sina träd utan att plantera nya och vad det har inneburit för miljön.

Öppna landskap är inte alltid önskvärt. Skogen är viktig på många sätt, bland annat för att bidra till att vattnet når inlandet så att inte torra inland/öknar uppstår och breder ut sig lika lätt. (Trädens hemliga liv av Peter Wohlleben). Vi skulle även ha mindre problem med svårutrotat ogräs om träden fick växa friare igen.

Ekologisk odling är ur denna synvinkel ett stort resursslöseri eftersom det krävs större arealer för att få fram samma mängd mat. Vi kan i nuläget inte mätta jordens befolkning på enbart ekologisk mat, tyvärr.

Om 30 år kommer vi att vara nio miljarder människor och det blir en utmaning för planeten. Tänk att vi bara var tre miljarder på 1960-talet och att den siffran kommet att tredubblas på 90 år! Några av anledningarna är att befolkningen blir äldre och fler överlever barnaåren, men den största anledningen är ju att de flesta vill ha barn. Och då växer ju befolkningen för varje generation.

Det bästa vi kan göra för att motverka att fattiga familjer känner sig tvungna att föda 5-10 barn för att trygga sin pension, är att höja levnadsstandarden. Och det är ju många västerlänningar rädda för ur ett miljöperspektiv.

Men det är samtidigt inte så illa som det kanske verkar med levnadsstandarden och antalet barn per familj. Tydligen är många västerlänningar okunniga om hur det ser ut i världen. Detta är något som Hans Rosling var väldigt bra på att prata om. 2012 var t ex medeltalet 2,2 barn per kvinna i Bangladesh vilket är bra mycket lägre än vad många gissar. Bilden av hur livet i ”u-länderna” ser ut behöver i allmänhet uppdateras.

Oavsett vilket så behöver vi på något sätt slå om till en hållbar men jämlik framtid och det innebär ju att västvärlden får mindre och övriga får mer. (För evig tillväxt är inte möjlig med bara en planet.)

Vi behöver utnyttja jordens resurser på ett smartare sätt för att inte utarma jordar och bidra till regnskogsskövling pga köttproduktion, utfiske, öknars utbredning osv.

Men om vi återgår till det där med att djur utrotas så är ju å andra sidan inget nytt. De flesta arter som funnits har wipats från jordens yta, särskilt under något av de fem stora massutdöendena, t ex när cirka 90 procent av arterna dog ut under Permperioden för 250 miljoner år sen. Men skillnaden är ju att denna gång är det vårt fel.

Vi är för många och vi har lite svårt för det där med måttlighet.

Det ska bli intressant att se hur allt utvecklar sig de närmsta femtio åren. Särskilt med tanke på att robotrevolutionen kommer att ta över uppemot hälften av alla arbeten. Arbetslinjen kommer inte funka som fördelningssystem längre. Vi kommer behöva skatta och fördela pengar på andra sätt.

Vi behöver verkligen ställa om. Livsmedelsproduktionen, fördelningen av resurser, utnyttjandet av naturen, konsumtionen, kapitalismen och så vidare.

Jag är så jäkla pessimistisk i den här frågan. Jag är som tanten i Atlantis som säger ”we’re all gonna die”.

Så jag säger: överraska mig!

Ps. Läs mer i böckerna Människans natur av Peter Sylwan och Sapiens av Yuval Noah Harari.


”Stressfri” nätjulhandel

5 december, 2017

Försökte mig på en stressfri julklappshandling genom att redan på black friday beställa på nätet.

Men handlarna gör det inte lätt för mig.

Paket 1 skulle levereras till lokala MediaMarkt och betalas i butik. Att det innebar en frist på 24h med leveransbesked kl 17 på en tisdag var jag inte beredd på. Jag var helt enkelt tvungen att ta mig dit dagtid på onsdagen. Så det gjorde jag med andan i halsen.

Paket 2 har fortfarande inte skickats från Adlibris trots att det gått 9 dagar (2-5 arbetsdagar ska det ta, nu har det gått 6,5). Börjar bli smått orolig.

Paket 3 blev paket 3 och 4 trots att jag försökte hitta varorna i samma webbutik. Men CDON är tydligen mellanhand ibland så grejerna kommer ändå i olika leveranser. Paketet från Adlibris kom idag, alltså före det som beställdes tre dagar tidigare (visste inte att jag behövde fler böcker vid första leveransen). Paket 4 är tydligen skickat men det lär vara för stort för brevlådan, suck.

Och det positiva: Paket 5 levererades till lokala Panduro mitt emot Fredriks jobb och det gick föredömligt snabbt och smidigt. Bra Panduro!

Väntar även utländskt paket till mig själv som jag kommer behöva hämta ut hos postombudet inom en snar framtid.

Detta har till följd att jag funderar på att slå till på ett erbjudande om en paketbrevlåda så att vi slipper en del uthämtning av paket i framtiden. Dock blir jag inte klok på hur det funkar med Postnord och Bring. Ska det registreras nånstans? Nån som vet?


Vad kostar ditt skräprum i månaden?

4 december, 2017

Jag har gått från att vara en prylsamlare som får ångest av att slänga till en helt osentimental KonMarie-rensare som hivar allt som inte är djupt älskat och/eller används regelbundet.

Det är ju trendigt med förvaring, men jag har blivit lite halvallergisk mot det där med att köpa nya förvaringslösningar för att få ordning. Jag tycker att det är bättre att göra en ordentlig utrensning istället och kanske t o m få möjligheten att göra sig av med gamla förvaringslösningar. (Rensning brukar ingå i guiderna, men det går oftast att rensa ut mycket mer.)

Problemet för många är att de fortsätter köpa nytt till hushållet men utan att rensa ut i samma takt. Istället köper de fler och fler förvaringslösningar eller staplar på höjden i befintliga. Till slut hittar de inte sina prylar och måste köpa dubletter. Det blir svårstädat och man får dåligt samvete för sina skräpgömmor till garderober/förråd.

Att förvara prylar är otroligt dyrt. Jag vet folk som omvandlat gästrum till skräprum eller som knappt kommer fram i sitt arbetsrum eller i förrådet. Det är lätt att räkna ut hur mycket dina prylar kostar i boendekostnad varje månad om du delar boendekostnaden per kvadratmeter. Kan du göra något roligare med dessa kvadratmeter? Kanske t o m flytta till något mindre och få mer pengar över varje månad som du kan göra något roligt för?

Min man pratar ibland om att köpa ett större hus (150-200 kvm eller större), men jag känner inget behov av det (Vi bor på 85+35 kvm i tre plan). Bara mer att städa och mer plats att ställa saker vi inte behöver. Det känns som att många med stora hus mest fyller ut rummen med onödiga möbler som inte används. Så vill inte jag ha det.

Om man ska se till det mest basala så behöver man en matlagningsplats, toalett och sovplats. Punkt.

Men det är trevligt med en soffa/fåtölj och ett bord att äta mat vid. Man kan även ha behov av en arbetsplats och/eller hobbyplats. Barnen kanske vill ha ett eget rum. En separat tvättstuga kan vara skönt. Ett förråd. En verktygsbod. Ett träningsrum. En walk-in-closet. Ett pingisrum. Ett extra tv-rum till barnen.

Nä, men man kan ju ha hur många rum som helst. Det viktiga är väl att fundera kring hur/om rummen används och om man kan avveckla dem utan att det gör stor skillnad. I så fall kan en mindre bostad med lägre månadskostnad och kortare städtid innebära mer pengar och/eller tid över, särskilt om man kan gå ner i arbetstid.

Hur kommer man igång då? Jo, man läser boken ”Konsten att städa” av Marie Kondo. Sen följer man alla stegen i rätt ordning och rensar ut.

Kom ihåg att vissa second handaffärer (t ex Stadsmissionen) gärna kommer och hämtar möbler som man vill bli av med. (Om bil+dragkrok+släp är ett hinder.) Lycka till!

Mina inlägg om KonMarierensning.


Autistiska tankar

4 december, 2017

Läste blogginlägget ”I’m autistic. I’m not ‘normal’. And it’s ok.” och det är så mycket igenkänning.

”I see things differently in my mind than other people. First I think visually, but I also have a way to access complex language when typing. I can think of words, but I don’t think in words. The words are accessible, but primarily my head is full of snapshots and videos. All my memories are videos, but most of them have no sound.

I have sound memories too, but they are separate from the words and videos unless the sounds come from music. Music is an amazing world for me – I feel it so deeply in every inch of my body and brain.”

Har börjat fråga andra hur deras tankar ser ut och det verkar variera mellan bilder och text. Själv ser jag ingen text om jag inte ser det som en bild, t ex en logo. Och mina minnen har inget ljud om jag inte anstränger mig och tänker på ljud.

”I don’t remember words. They don’t stick – unless they are sung or repeated over and over and over again rhythmically. Sometimes I do this in my head if I have to remember something, but if you ask me to repeat back to you something you just said to me – you are out of luck.”

Samma här. Jag kan verkligen inte komma ihåg ord. Kan mycket sällan dra citat eller återupprepa en konversation. Ibland anstränger jag mig för att memorera vissa meningar, men det är svårt.

Jag är glad för att jag inte jobbar med verbala grejer för jag är så dålig på att prata. Det känns som att hjärnan är ineffektiv och klistrig när jag ska prata.

Det är typiskt introvert eftersom hjärnan har längre och omständligare vägar för tal än extroverter. Det sägs att autism är en extrem form av introversion och det skulle ju kunna stämma i detta avseende.

”I don’t speak the way I type. I often spend a lot of time observing in the background.

When I do speak up, I keep things short, unless I am in a chatty mood or on a topic I love. Then I can ramble mindlessly forever and nobody can get a word in. (I try not to do this because I realize it can be rude – another reason I stay away from alcohol.)”

Ja, samma här igen. Eftersom jag lätt snurrar in mig i tankar när jag pratar så försöker jag vara kort och konkret.

Om jag nu inte ska prata om något jag brinner för som t ex evolutionen, downshifting-kapitalism-robotrevolutionen, barfotaliv, alla husdjur jag hade när jag var liten eller dylikt. Men det är mest Fredrik som får höra om det. Han gillar mina ”föreläsningar” om saker som jag läst om. (Men ofta får jag hämta böckerna om han vill ha några exakta uppgifter.)

Ps. En annan grej: tvärtom mot vad som sägs i tv-serien Atypical så brukar autister föredra att benämnas ”autistisk person” istället för ”person med autism”. Det finns nämligen ingen gräns att dra mellan personen och autismen. Hjärnan är autistisk, det finns inget man kan plocka ut så är hjärnan plötsligt neurotypisk.


Ombytta roller i hemmet

2 december, 2017

När man haft barn så här i tio år så börjar man skönja vissa förändringar.

Från början var det man som förälder som stod för all skötsel av barnet.

Sen kommer en lång period av träning så att barnet ska lära sig saker själv. Vi är ganska mycket i slutet av den perioden när det gäller skötsel. Vi behöver snart inte vara med alls vid toabesök, åtminstone Molly kan somna själv vissa dagar samt borsta tänderna själv på morgonen men ej kvällen (enligt tandläkares rekommendation). Stella fixar sina egna mellanmål och båda klär ju på sig själva sen några år.

Så smått landar insikten att barnen så småningom inte bara kommer att vara självgående utan även kommer att kunna bidra i hushållet. I nuläget kan de städa sina rum, hämta saker och krama en när man är ledsen, men snart kommer de kunna dammsuga, laga mat, handla saker osv. Känslan är svindlande!

Ska dessa tjorvarna alltså komma till nytta?

Ja, och en bra bit in i framtiden så är det dessa två som får komma och hjälpa mig att flytta en möbel/ta med mig på promenad/skälla på äldreboendet eller var jag nu hamnar när jag är gammal.

Ombytta roller ja.

I min släkt är det vi ”barn” som hostar julafton sedan många år tillbaka och så kommer våra föräldrar med partners dit. Inte för att de är gamla utan för att husen och läget passar bättre. (Våra föräldrar är 60 resp 59 år och vi är 34, 32 och 29 år.)

Har lite svårt att föreställa mig att vi skulle fira jul hemma hos Stella om tjugo år, men så kan det ju mycket väl bli. 🙂


Årets julklappsgnäll

15 november, 2017

Så, då har första önskemålet om önskelista till barnen inför julen kommit. Vi hade sista födelsedagsfirningen av fyra i lördags… (en månad efter födelsedagarna). På’t igen… 😩

Gah! Varje gång jag skriver på listorna (på onskelista.nu så att de kan pricka för vad de köpt) önskar jag att födelsedagarna och jularna istället gick ut på att släktingar kom hit och forslade bort leksaker.

Jag är så trött på leksaker. Det blir så mycket leksaker. Och det är så många som ska köpa och de köper så mycket!

När jag var liten fick jag kanske 6-7 grejer varav 1-2 rena leksaker när jag fyllde år (typ en ponny, brevpapper, suddigum, en håv, hopprep och bokmärken). Sen fick jag en present av farmor och en av mormor och morfar. Hade bara barnkalas två ggr pga jobbigt.

Mina barn får en del av oss föräldrar (förr var det mycket begagnat men nu orkar jag inte gå på loppisar/barnprylmarknader längre) och sen har vi en-två-tre… tio-tolv släktingar som också köper prylar. Och många av dem köper rätt många grejer.

Så det blir fullt. Och jag rensar.

Och sen ska vi inte glömma att de brukar få gosedjur/presenter av släktingar varje gång de är på teater/universeum/djurpark osv. också. Och ofta presenter helt utan anledning av vissa släktingar. Och kinderägg. Småkrafs. Krimskrams.

Så jag slänger och skänker. (Och mellanlagrar i förrådet några månader ifall de saknar prylarna.)

Jag drar åt minimalisthållet och har KonMarie-rensat hela huset. Men barnens rum röjer jag tre-fyra gånger om året pga allt som hamnar där jämt.

Om jag skriver en kort önskelista tror jag folk kommer att köpa mycket grejer ändå. Skriver alltid med presentkort/biljetter/utflykter men många verkar älska att köpa leksaker och prylar.

Det är iaf skönare nu när Molly är 10 år och inte önskar sig leksaker längre. Snart kommer vi undan med pengar till dataspel (helt virtuella presenter!), pengar och kläder. Det är bra.

Pop-figurer är också bra. De är rätt dyra (typ 170 kr) och barnen samlar på dem och leker med dem. Både leksak och prydnad. Fyller ut önskelistan bra.

Hade jag fått önska hade barnen fått typ 2 st leksaker, lite vardagskläder, någon nyttopryl (typ romerska ringar/pool/ryggsäck) och lite förbrukningsmaterial (pyssel) och resten som virtuella presenter/biljetter/utflykter. Det vore bra.

Jag och F har också en önskelista eftersom det är många släktingar på Fredriks sida som vill köpa och om man inte ger dem en lista så freestylar de. Så här ser årets ut… (nästan identisk med förra årets)

Ja, ni ser. Det är sånt där som är sååå tråkigt att köpa själv men som man ändå behöver/vill ha. + en Warhammergrej till mig då. ^^

Egentligen är det ju ganska meningslöst med presenter till två 34-åringar som kan köpa allt själva. Önskar att vi avskaffade julklappar även på Fredriks släkts julfirande.

Annat är det ju för barn under 20 år som inte har en egen inkomst. För dem är ju julklappar ofta ett viktigt tillskott. Det är ju magiskt på något vis.

Men själv får jag mest ångest av presenter. Jobbigt att eventuellt bli besviken. Vill helst inte ha några alls.

Nä, men presenter till barn. Det är lagom för mig. Och inte för många. Gärna minimalistiska/miljövänliga/begagnade/virtuella/presentkort.


%d bloggare gillar detta: