Nytt skolbarnsrum

20 april, 2019

I torsdags pratade jag och Stella litegrann om att göra om hennes lekrum till ett skolbarnsrum. Eftersom hon inte leker med IKEA-köket längre och inte får plats att sitta i barnmöblerna längre, så skulle vi kunna möblera om.

Hon sa ja och sen kunde jag inte släppa det. Så när jag skulle somna så var jag så adrenalinstinn att jag gick upp och rensade i hennes rum istället i två timmar…

Jag tycker att det är så roligt att göra om i rum att jag bara inte kan sluta. Röjde ut en massa småbarnsprylar och förberedde för ommöblering.

Stella blev riktigt pepp igår och tjatade på F om att åka till IKEA och köpa ett skrivbord. Molly ville också åka dit, hon har fått ett plötsligt intresse för barnrumsinredning.

Det var ett (två) mycket lyckliga barn som valde bordsskiva, hurts, ben, hurtsinredning osv. Stella valde nästan exakt samma kombo som Molly gjorde till sitt skrivbord för ett tag sen.

Jag klarade shoppingbesöket rätt bra. Tänkte att jag inte varit ute och handlat på år och dagar (många månader) så nu lägger jag några skedar på detta och så får jag lov att bli trött några dagar. Jag måste också få göra något kul ibland.

När vi kom hem så tog vi itu med monteringen efter en vila och båda barnen var med och skruvade. Entusiasmen var stor!

Det blev himla bra.

Jag hittar inga bra före-bilder, men på denna vägg hade vi bord, stolar och en vagn med leksaksmat.

På motsatt sida en stor expedithylla, ett leksakskök och en förvaringslåda full med lego. Köket stod där lådan står och lådan där myshörnan är nu. Längs med sista väggen har vi klädgarderober.

Så här blev det med skrivbordet. Inte helt färdigfixat/pyntat.

Vi ska fixa en riktig skärm till henne så att hon kan koppla in sin bärbara till den när hon sitter här.

Ja, min 7-åring har en egen dator 😅 (ärvde den när F fick en ny jobbdator). Hon är gamer precis som vi andra och vi vill spela samtidigt och med varandra. (Vågar knappt avslöja hur många datorer vi har hemma, men det är 6 st. Barnen har varsin (Stella laptop och Molly stationär gamingdator) och jag och F har varsin bärbar jobbdator resp. photoshopdator för min del (^^) och varsin stationär gamingdator i källaren. Datorer är en stor hobby i familjen.)

En annan förbättring blev att Molly kom på idén att packa ner sina kläder i sin skrivbordshurts (!). Så nu har hon grejat en egen ”garderob” i sitt rum. Så nu har jag fått hennes garderob med utdragbara lådor. Så mycket smidigare än hyllor när man viker enligt KonMariemetoden.

Nästan alla mina kläder går in i låda 2-5 nerifrån.

Fyra festkläder kvar i garderoben.

Så nu har vi några lediga hyllor i min gamla garderob. Kanske flyttar in min nya garderob i mitt sovrum, vi får se.

Den långsiktiga planen är att bygga om en hallgarderob till två små garderober som kan öppnas från resp. barns rum. Och F vill ha en garderob i källaren. Just nu hänger han alla sina skjortor i taket i vår verktygsbord/skrivarrum/frysboxrum. Det är nära till tvättstugan och där finns plats i taket så jaaa… ^^

Nä, men det är ju så med bostäder. Nya behov uppkommer och man funderar och funderar över de smartaste lösningarna.

Att vi skulle flytta ”master bedroom” till det minsta barnrummet var ju ingen självklarhet, men det passar oss mycket bättre eftersom garderoberna numera står i Stellas rum och inte där jag sover på morgnarna. Blir mindre väckt så här.

Så Stella har alla garderober och balkongdörren, men ingen säng. För hon sover hos mig.

Ps. I morse försökte jag få Stella att gå upp så att jag kunde få somna om. Efter flera försök sa jag ”du kan ju vara i ditt nya rum” och då bara flög hon ur sängen. ^^

Annonser

Bra psykiskt

18 april, 2019

Jag mår så himla bra mentalt just nu! Jag älskar våren och april är ju en helt fantastisk månad med fågelsång, blommor och ljus! Vi har även värme här i Göteborg. Runt 15 grader just nu och 21-25 nästa vecka.

Det känns helt surrealistiskt. Är vi värda detta? (Ja, det är vi för att vi överlever mörka vintern!).

Sen känner jag nästan ingen stress, ingen oro, ingen ångest och allt det andra som jag dragits med i åratal. Att gå till psykologen och bearbeta det som jag haft kvar efter traumat har varit grymt bra! Det är som en helt annan sinnesvärld just nu!

Ni vet ju att jag brukade må extra dåligt kring lov och just nu är det påsklov och det går galant.

En kombo av att barnen klarar sig bättre själva och en respekt för att jag behöver tid att läka i ostördhet gör att lov och eftermiddagar plötsligt funkar. Och det känns inte lika kaosigt för mig längre med massa olika barnvakter och brutna rutiner på lovet. Skönt.

Jag skulle må ännu bättre om jag hade lite mer energi. Jag är fortfarande sängliggande några timmar per dag samt 12-13h per natt. Behöver få ordning på dygnsrytmen och min spända kropp.

Men nu när jag inte lever i värsta kaoset längre så är det ju lättare att få ordning på såna saker. Jag hoppas verkligen att jag är på väg upp nu och inte behöver vada runt i den här sörjan längre (5,5 år räcker!).

Längtar efter energi och att få börja på rehaben.

Det som känns tråkigt är att det var så länge sen jag träffade mina vänner och släktingar. Vissa har jag inte träffat sen i julas eller ännu längre.

När jag räknar ihop dessa 3,5 månader så får jag det till detta:

Spelkväll: 3 st med svägerska+sambo (minst energikrävande sättet att umgås för mig)

Syster med bebis: 2 ggr (prio på detta pga att de växer så fort).

Kompis M: 1h + 3h utflykt

Svärfar+fru: 1h fika

Svärmor: 30 min fika

Mamma+sambo: en vecka på Kanarieöarna

Pappa+sambo: ca 40 minuter snabbträff

På treeeeee och en halv månad! 😦

Har inte ens kunnat träffa mitt yngsta syskon sen i julas. Och inte kompis L, M och S heller. 😢 Eller svärmormor eller svåger M med familj mer än jättejättekort.

Nä, det är megamegatrist att vara utmattad och spara energi.

Vad har jag gjort för spännande utflykter då bortsett Kanarieöarna?

Jag har varit hemma hos syrran och svägerskan, sovit i lägenheten i stan nån gång och så gjorde vi faktiskt kvartalets utflykt för några veckor sen. Hängde i Nääs slottspark med kompisfamiljen. Så härligt att få se nåt annat än närområdet.

Gunga i en park. Gå på café och träffa vuxna som inte är grannar eller lärare!

Nä, men bortsett att det är tråkigt så är det viktigt att jag vilar. Bygga upp energireserven igen.

Om jag vilar mycket nu (har vilat extra sen september) så blir jag förhoppningsvis friskare snabbare. Det är piss att behöva dra ner på tempot ytterligare efter fem utmattade år, men jag har inget val.

Men bortsett detta så mår jag jättebra psykiskt!


Bättre

4 april, 2019

Jag mår bättre så väl fysiskt som psykiskt. Hostar bara litegrann och kan ligga ner igen sen några dagar. Har lite känningar av bihåleinflammation, men det går över med ibuprofen.

Så skönt va, att kunna ligga ner! Vila, läsa, somna. Så jobbigt att bara kunna sitta upp eller hosta slem oavbrutet.

Idag avslutade jag kbt-terapin hos vårdcentralen! Det kändes som att jag var klar och att det inte fanns något mer att prata om. Vi har ett uppföljande möte i juni, men det är allt.

Vi avslutade med att fylla i ett papper kring vad jag har lärt mig, vilka tekniker jag lärt mig, vilka risker för bakslag som finns och hur jag ska göra då. Sen ska jag spara det och alla anteckningar för sämre tider.

Men jag känner en otrolig skillnad sen jag började gå där i december. Gick dit med en diffus känsla av att jag överreagerar på saker och att det var kopplat till trauma.

Nu vet jag att jag pga trauma lärt in vissa beteenden, känslor och tankar och att jag haft dessa hela mitt vuxna liv. Vi har betat av bit för bit och jag har lärt mig hur jag ska göra.

Jag har varit ”wired for fear”, men nu känner jag mig kapabel. (Läs mer bland inläggen för c-ptsd på Pebbel Art. Det känns osannolikt bra.

Nu tror jag att möjligheten till mer energi i vardagen ökar stort. Jag har blivit av med det mesta som dränerat mig i vardagen i så många år.

Jag är ju inte färdiglärd än, men nu har jag mina knep att ta till.

Nu önskar jag bara att jag ska hitta till en avslappnad kropp hela tiden. Medicinen hjälper mycket, men jag måste fortfarande slappna av med viljekraft. Så jag hoppas komma in i en rytm där jag slappnar av många gånger i timmen så att kroppen vänjer sig.

Jag var extra utmattad typ tre månader på raken, men sen kom en piggare period precis innan jag blev sjuk nu för tio dagar sen. Nu när jag mår bättre igen ska jag fortsätta att jobba med kroppen och psyket. Jobba förebyggande istället för att släcka bränder som jag gjort i så många år. (5,5 år).

Terapi är bra grejer det! (Har varit hos 14-15 olika i mitt liv och har fått massvis med hjälp.)


Nästa grej

1 april, 2019

Jamen vad kul. Dag 9 på denna hemska förkylning slår nästa grej till.

För er kännedom så har jag knappt kunnat ligga ner och vila på en vecka pga slemhosta. Jag vaknar efter halva natten och hostar slem i en halvtimme. Sen behöver jag reboota systemet genom att vara upprätt några timmar innan jag kan sova andra halvan av natten.

Rösten var nästan borta i början av veckan, men nu kraxar jag mest. Barnen har fått lyssna på vår läsebok på ljudbok vid nattningen.

Ja, och sen var det ögoninflammationen då. Idag är ögat inte rött, men det var dimmigt när jag vaknade.

Nu på kvällen har jag drabbats av hemsk halsbränna som inte går över trots medicin. Det känns som att det brinner i hela torson. Det blir outhärdligt när jag ligger ner. Har nu ätit yoghurt, banan och mandlar, tagit massa Rennie och en långtidsverkande Omeprazol.

Ja. Och så har jag fått ”ont i ögonen” och ”ljusblå huvudvärk”. (Jag är inte som de med klassisk synestesi som kopplar ihop t ex färg med bokstäver, men mina kroppsförnimmelser/smärtor har färger.)

Normal förkylningshuvudvärk är vit, men denna är alltså ljusblå. Googlade lite och kom fram till att det var cancer bihåleinflammation.

Det är precis där den känns.

Tidigare när jag haft bihåleinflammation har det känts som tandvärk pga ont i bihålorna vid munnen.

Gah! Var ju tydlig med att nästa inflammationsslot finns först 2020!

Även Molly blev sjuk med feber och allmänpåverkad nu på kvällen. Huuu. Är inte vabruari slut snart?

Körde föresten ”en mamma” och satt med en handduk över huvudet och andades in vattenånga från en kastrull med hett vatten.

Min mamma var ju aldrig sjuk (mammor blir aldrig sjuka, de måste kämpa på ändå), men ibland klagade hon på bihåleinflammation och satt och andades in vattenånga.

Vi tyckte att bihåla lät intressant och lite skumt. Vi hade ju ändå bikupor i trädgården.

Och nu får jag känna av denna inte så sköna sjukdom. Yay…

Har ändå lyckats pricka för en hel del nu på sistone.

Bara tungviktarna kvar bortsett såret då.

Kan man föresten ha näsiflammation? Eller är det nåt som händer varje gång med tanke på snuvan? Tänker att öron, ögon, hjärnan, bihålorna, halsen och lungorna kan bli inflammerade i samband med förkylning. Näsan då?

Vill bli frisk nu…


Vill ligga ner

30 mars, 2019

Det är ju lite udda att det jag i vanliga fall hatar (att vara sängliggande) just nu är något jag längtar efter men inte kan göra pga slemhosta så fort jag ligger ner (eller sitter upp som i dag).

OMG. Skulle göra mycket för att få ligga ner och slappna av. Men jag hostar och hostar och måste sitta upp förutom precis när jag ska sova.

Sitter upp i sängen och läser för fjärde kvällen i rad nu och är så less på det. Är inte van vid att sitta upp så här mycket.

Men jag får väl vara tacksam för att jag inte är lika utmattad denna vecka som de senaste månaderna. Vissa veckor orkar jag ju knappt vara ur sängen alls.

Och jag är tacksam för att jag inte har feber med muskelvärk, det är rakt igenom vidrigt.

Men skulle gärna vilja bli av med hostan nu tack. Har varit sjuk i en vecka och hostig i fem dagar. Usch. Det tär på mig.


Hur jag tillbringar ”lediga veckan”

28 mars, 2019

Varje gång jag vaknar måste jag hosta upp och spotta slem i uppemot en halvtimme. Sen torkar jag det inflammerade ögat och snyter mig om vartannat. Jag kan prata sen igår, men rösten är svag och kraxig. Tar medicin var åttonde timme dygnet runt mot huvudvärken.

Igår kunde jag ligga ner några timmar och vila, men igår kväll var jag återigen för hostig för att kunna ligga ner. Fick sitta upp under nattning och kvällsläsningen. Lägga mig ner precis när sömntåget kom och somna fort.

Kul hörni!

Men jag hade ju iaf en ledig vecka till detta så det var tur. (Visste att den skulle bli uppbokad…)

Brukar ha vårdbesök, möten och liknande varje vecka, men nu i mars-april har det funnits tre veckor med en ledig slot.

Hade storslagna planer om att träffa kompisar och syskonbarn. Men så blev det inte.

Första lediga veckan gick till att avlasta F genom att gå på utvecklingssamtal med Molly. (F tar nästan allt med barnen: alla morgnar, allt skjutsande, scouterna, helgerna, tandläkartider, barnkalas, köpa presenter, simskolan på söndagsmorgnar, leta barnvakter osv.)

Andra veckan hostar jag mig sönder och samman.

Tredje veckan (nästnästa) blir det utvecklingssamtal med Stella. Men det vill jag gå på. Nyfiken hur det går nu när hon börjat ettan.

Men men. Något positivt i det hela är att jag är utomhus på dagarna. Vi var strålande sol och 8-12 grader i Göteborg. Jag har rensat lite i rabatterna och legat på madrassen på altanen. I söderläge med lä blir det riktigt varmt och skönt.

En vanlig förkylning för mig innebär en (1) dag med huvudvärk, slem och halsont, en dag med rinnsnuva och tre-fyra dagar med vanlig snuva. Jobbigt men hanterbart. Den sorten jag har nu som sätter sig i de nedre luftvägarna är mycket värre. Särskilt när jag knappt kan ligga ner trots att jag är så utmattad. Suck.


Sömn och vila

22 mars, 2019

Jag har ju skrivit om mina sömnproblem på sistone. Igår kväll tog jag dubbel Atarax (jag får ta tre men tar jag det blir jag totalgeggig i huvudet dagen efter) samt en Melatonin för att se om det skulle hjälpa mig att somna före två-halv tre.

Och jag somnade nog vid 01! Jippie! (Släckte lampan 00.30).

Drömde en ovanlig dröm. Jag åkte till jobbet jag var uppsagd ifrån för att packa ner alla mina grejer som lämnats kvar. Det blev flera lådor och kassar. Ryckte bort alla klistermärken från skärmen och slängde gammal möglig mat osv. Var sur på arbetsgivaren. Sen skulle jag till Arbetsförmedlingen för att skriva in mig min första arbetslösa dag så att inte SGIn skulle bli nollad.

Cyklade runt och letade efter AF-kontoret med en treårig Stella därbak och en man blev skitarg för att jag inte cyklade på cykelbanan (som jag inte hittade) och kallade mig idiot. Gav honom fingret.

Sen var det ett himla meck med att skriva in mig. Stella klättrade runt på disken och folk blev kallade före mig trots kölapp.

Sen vaknade jag faktiskt vid elva (efter typ fyra uppvaknanden under natten). YES! 1-2h tidigare en senaste veckan.

Nu fortsätter jag med melatonin och dubbel atarax så hoppas vi att det hjälper.

Jag har föresten tagit muskelavslappnande medicin i två veckor nu och det hjälper! Kan få musklerna att slappna av med viljekraft och har blivit mycket sömnigare och mer utmattad.

Antar att jag behöver få vara utmattad nu och gå ner i varv på riktigt. Den inre stress jag kännt har varit väldigt skadlig.

Nu embracar jag sömnen och vilan som jag skrev på Instagram.


%d bloggare gillar detta: