Allt som ska fixas jämt

18 augusti, 2019

Alltså jag blir galen på alla dessa grejer som måste fixas. Efter semestern har jag skrivit ihop två långa listor med grejer som måste fixas inom de närmsta dagarna eller månaderna (en till mig och en lång till Fredrik). Jag förstår ärligt talat inte hur andra hinner och orkar med? Och de verkar ha energi över till shopping, utflykter, ideella engagemang, barnens sporter osv. Hur går det till?

Jag pratar om saker som att beställa ny läkartid, sälja en gammal bil (fick ju vår leasingbil i vintras!), beskära päronträdet, ge bort leksaker, åka till återvinningen, rensa ut för små kläder, se ut en elcykel, skicka ett fanbrev som Stella ritat till youtubersarna (youtubrarna?) Tomi och Yumi (?), laga alla barnens trasiga POP-figurer och porslinsfigurer (vi har suttit med superlim och klistrat flera kvällar i rad nu. (Man slänger ju inte gärna en POP-figur som kostat 160-400kr)). osv. Listan tar aldrig slut.

Vi ska låna lite böcker av en svåger, lämna tillbaka lego till samma svåger, göra om i barnens rum och byta ut lite möbler, djuren behöver ny mat ibland (denna sort finns ej i storpack på nätet), Molly vill färga håret, Stella behöver gympaskor och jag vet inte vad. (Några av dessa grejer har vi fixat nu i augusti.)

Ja, och så ska vi försöka få bokat en vinterresa tillsammans med kompisfamiljen, byta ut jordgubbsplantor och gödsla (ska förnyas var tredje år), gräset ska klippas, altanerna ska oljas in, vi ska skicka in en avläsning av vattnet osv.

Och vi orkar inte ens tänka på att vi borde byta ut en matta i vardagsrummet, fixa tavlor till vardagsrummet, fixa en bekväm bäddsoffa till källaren, byta ut altandörrar pga gamla/dåliga, måla om fönsterkarmarna på utsidan samt måla om förrådet som vi tvättade för ett år sen. Nä. Det går fetbort bara. Kan inte prioritera detta.

Tvätta fönstren skulle jag också vilja göra.

Men istället har vi dragit igång en renovering av köksstolarna som vi pratat om i ett år. Så nu målar jag stolar 30-60 min varje kväll. Kommer att ta några veckor… ^^

Men men. Vi får väl göra det mest viktiga och skyndsamma och skjuta upp resten.

Kanske fokusera på det som faktiskt blivit gjort! T ex har vi ju en fantastisk markis efter sex heta somrar i huset. Nu kan vi både minska värmen och dra ner så att vi ser TVn soliga dagar.

Och jag har äntligen tagit itu med en massa vårdgrejer som skvalpat länge. Nu ska vi få (mer) hjälp.

Och gerbilerna ska idag få flytta från Mollys rum till hallen där uppe för att minska konflikterna (”Gå ut ur mitt ruuuuum!”). En snilleblixt jag fick häromdagen. (Stellas rum är för varmt pga sydsidan.)

Rekommenderar ej hus och barn till er med mindre energi än jättemycket. Hyresrätt är så himla värt egentligen. Bara att ringa värden. Tycker att hyresrätt är den ultimata friheten pga kan bara flytta utan att behöva göra säljprocessen.

Men jag vill ha mitt hus och min trädgård. Önskar bara att jag hade mer energi.

Annonser

Min situation

7 augusti, 2019

Jag har haft svårt att få grepp om min situation och varför jag blir så utmattad. Men tycker att jag sammanfattade det ganska bra på Pebbelbloggen:

”I have not been able to get out of my stressful situation and therefore I cannot start saving up on energy. This is a kind of complex trauma for me and has scarred me deeply.” (Pebbel Art)

Jag har ju hela livet kämpat med att anpassa mig och fungera i samhället. När jag var runt 30 insåg jag att jag var introvert och vid 35 fick jag min autismdiagnos. Sedan dess har jag skalat bort den falska person jag varit och försökt hitta mitt sanna jag.

Och sedan dess har jag även jobbat med att bearbeta alla känslor som följer med detta. Att inte ha blivit accepterad för den jag är. Att ha blivit tvingad att göra om mig själv. Att göra våld på min personlighet. Det är allvarliga saker.

Jag har kommit långt i terapin och nu är det dags för nästa del.

Eftersom jag blir så uppstressad av livet och familjelivet i kombination med min energibrist så måste vi anpassa mitt liv (ännu mer).

Jag läser i Facebookgruppen om alla de autistiska kvinnor/icke-binära som helt enkelt inte orkar jobba och ha hemmaboende barn samtidigt. Många orkar inte ens jobba utan barn. Eller bara på deltid.

Inser att det inte är konstigt att jag är trött. Att vara autist i detta samhälle är helt enkelt mycket energikrävande.

Och jag har ju aldrig haft energi till ett heltidsjobb. De perioder jag pluggade mer än 6h per dag var hemska.

Utan barn klarade jag ca 6h studier eller jobb per dag. Med två barn klarar jag inte det.

Det dröjde 6 år med ett barn och två år med två barn innan jag blev så stresskadad att jag fick gå ner i tid på jobbet. Och ett år senare blev jag helt sjukskriven.

Att jag ens orkade de där 6-7 åren beror ju på att jag hela tiden tog av min reservenergi och använde adrenalin och kortisol (stress) för att hålla igång. Jag vågade ju knappt sätta mig ner med risk för att inte komma upp igen.

Sen har vi privata faktorer som gör familjelivet än mer energikrävande.

Att leva i en ohållbar situation i så många år har programmerat om min hjärna för beredskap. Jag har utvecklat ett sorts komplext posttraumatiskt stressyndrom (c-ptsd). Eller ja, jag är ju inte ur situationen än, så det är väl inte riktigt post än.

Mina många intuitiva målningar visar hur jag känner mig fängslad och attackerad. Och det är verkligen så det känns. Hur ska jag kunna vila mig frisk när jag fortfarande är i krigszonen?

Men jag jobbar på det.

Det är 8 vardagar kvar tills skolan börjar. Det kommer att bli en enorm lättnad eftersom jag då får mer tid för min hälsa. Det har varit ett tufft sommarlov även om vi gjort så gott vi kunnat med barnvakter och utflykter för de andra tre.

Men det ska bli skönt med rutiner. Bara denna vecka känns skönare i och med att F jobbar igen och vi börjar få ordning på läggningen och kvällsrutinerna. Det var inte så kul när barnen somnade 00-01 och man inte kunde slappna av på kvällarna. (De somnar fortfarande sent, men vi jobbar på att vrida deras dygn.)

Jag känner hopp om att det ska bli bra.

Om inte annat så flyttar barnen hemifrån om cirka sju resp. elva år. (Kan flytta hemifrån alltså, vi får se om det finns några bostäder då…) Och det blir ju mindre och mindre att göra ju äldre barnen blir. Det har ju blivit stor skillnad bara på två-tre år.

Och nu efter semestertiderna har jag tagit kontakt med några olika instanser som ska hjälpa oss.

Det känns inte lika krisigt längre som i juni-juli. Hoppas att det håller i sig.


Extremt utmattad

1 augusti, 2019

Jag har varit så utmattad i kroppen idag att jag under dagsömnen drömde att mina underarmar var förlamade. Jag kunde inte känna dem eller röra dem.

Hu.

Det känns som att jag äntligen kunnat slappna av lite nu efter åtta veckor med kaos, inga rutiner, kris och depressiva dagar/perioder.

Och med avslappning följer ju extrem utmattning, det är sen gammalt.

Men det är iaf ett steg framåt i processen. Hellre totalt utmattad än fortfarande uppstressad och genomspänd.

Hur många veckor i sängen blir det denna gång?

Förra gången detta hände var i januari efter julstressen i nov-dec. Då var jag extra utmattad och sängliggande i tre-fyra månader. Det var hemskt.

Men jag vet inte om det blir lika illa denna gång. Jag har ju kommit långt i mitt arbete med känslohantering, rädslor, självtillit och ptsd, så hoppas att det blir lättare denna gång.

Bokade aktiviteter och orutiner stressar verkligen upp mig iaf och juni-juli är fulla av sånt.

Mina fina höstflox.


Sista juli

1 augusti, 2019

Ja, jag var ju och bytte min ritplatta när jag upptäckte att klämman var trasig. Två dagar senare var även nya klämman trasig. Men nu orkar jag inte mer. Klämman är ju inte avgörande. Kan ju fästa pappret på annat sätt om det ska vara så. Den används ju inte ens när man ritar på plattan på vanligt sätt, bara när man ritar för hand på papper på ritplattan och sen ”scannar” in bilden.

Men det var lite surt, ja.

Har mått ganska dåligt (menar mycket) nu sen i juni. Jag är inne i en avgörande livskris med depressiva dagar. Min kropp och själ tvingar nog fram en stor förändring. Har märkt att de gör så med mig ibland… 🙄 Gjorde en faktaruta om det idag.

Men ja, det är ju väldigt effektivt med utbrändhet och depressioner som ”brandlarm” i livet. Diffusa signaler som huvudvärk, magbesvär, ångest och stress kan man ju lätt bortförklara eller medicinera bort.

Men kriser och allvarliga sjukdomstillstånd är svårare.

Orsaken till krisen är privat, men jag jobbar på det och ska få hjälp. Det är en av de stora orsakerna till att jag blev utmattad, så om jag kan få ordning på det så blir det en rejäl förbättring i mitt liv.

Idag åkte familjen till släktingar så jag var ensam hemma för en gångs skull. Kroppen tog chansen och jag sov utmattat tre timmar på eftermiddagen.

Synd bara att jag inte kan somna nu på natten pga inte sömnig. Klockan är 03.45! Suck. Brukar ju sova bra trots dagsov.

Men det är iaf roligt att rita på ritplattan. En stor glädje i vardagen. Håller på med en ny serie och tränar på att färglägga i Photoshop. Dvs. med mönster, skuggningar och liknande och inte bara enfärgade fält som i mina tidigare serier. Ett litet exempel finns i rutan ovan.

Det tog fem minuter att lägga till skuggningarna, så det var inget avancerat. Men jag försöker tänka good enough när jag skapar, för annars skulle jag aldrig bli klar. Jag har inte mycket energi och vill inte lägga veckor på varje bild. Detta är inte mitt jobb och jag har ju ingen kund, så jag jobbar tills det känns tillräckligt bra och sen publicerar jag.

Det är väl lite så jag är i livet antar jag. 75% bra är också bra. Allt kan inte vara 100%, då hinner man inte med så mycket. Vissa saker är viktiga, andra kan man skita i eller göra delvis.

Bättre att få ut en bild som är rätt bra, än peta i en bild tills den känns perfekt och att det tar tio gånger tiden. Man kanske har den tiden eller precisionen när man jobbar, men på fritiden tänker jag att det inte finns sådana krav.

Nu är det fyra dagar kvar av Fs semester (inkl. helgen) och sen två veckor med två resp. ett barn hemma. Jag räknar ner till skolstarten. Jag behöver tid till återhämtning. Denna sommar har varit mycket tuff för mig.

Men jag har också fått många fina minnen.


Krångelshopping

27 juli, 2019

Skrev ju igår att jag beställde en ritplatta men att det blev en massa krångel. Var därmed lite orolig kring leveransen idag. Men budfirman kom förbi med en sprillans ny ritplatta och jag var så glad när jag packade upp.

…tills jag tog ut pappersklämman ur plastförpackningen och den trillade i två bitar.

Jag försökte trycka ihop den igen, men de små hållarna var trasiga.

Webbshoppen sa att vi skulle åka till butiken i Sisjön och byta ut den.

Attans!

Hade ju liksom betalat extra för att få den hemlevererad för att slippa åka till Sisjön (nån dryg mil bort). Nu behövde vi betala både bensin och hemleverans… Suck.

Men jag fick en ny ritplatta efter en massa köande i butiken (vem åker ens dit kvart i sju på en fredagskväll? Många tydligen.).

Så nu har jag äntligen ritplattan. Efter många om och men…

Det blev en Wacom intuos pro paper edition i mediumstorlek. Man kan rita på ett vanligt papper ovanpå ritplattan och antingen fylla i eller rita direkt med en speciell penna så scannas det in på plattan/datorn.

Man kan trycka på en knapp för att skapa ett nytt lager och sen importera alla lagren till Photoshop och få fram en fil med olika lager. Så coolt! Det blir liksom allt i ett. Både papper+scanner och ritplatta.

Först ritade jag hajen på pappret ovanpå plattan med specialpennan.

Sen importerade jag filen till Photoshop och fortsatte rita där.

Tänk vilka möjligheter jag har nu. Så coolt!

Läser även min svägerskas bok om digitalt illustrerande i Photoshop. Hon jobbar med animation. (Och det gör faktiskt även min brittiska vän som jag känt sen tonåren. Hon sa redan som 14-åring att hon skulle bli animatör och det blev hon!)

Själv satsar jag på att rita serier, illustrera och göra infoblad för det är vad jag tycker är roligast. (På hobbynivå i nuläget, men kanske vid sidan av en karriär inom kommunikation/informationsproduktion längre fram. Hade varit drömmen!)


Hemåt igen

25 juli, 2019

Nu är vi på väg hem igen efter några dagar på den småländska landsbygden. Vi har haft det väldigt trevligt, men nu vill jag verkligen hem efter att bara ha varit hemma själv två dygn sen 7 juli (nästan tre veckor).

Ska bli skönt att slippa dela en toa på 6-7 personer, att få ha ett eget sovrum och flera våningar (hör och häpna!) så att man inte blir väckt av barnen på morgonen (värdelöst i Norrland när de kollade på TV på andra sidan skjutdörren…)

På så sätt är ju flera våningar bra. Men jag gillar inte trappor!

Är det bara jag som börjar planera nästa grej redan på vägen hem från resan? Vi har 1,5v i Göteborg nu innan F börjar jobba igen så vi ska göra lite lokala grejer. Och äta upp bären.

Men skönt att detta blir sista resan (med packardagar!) på nåt halvår eller så. Vi har åkt iväg tre gånger på två månader nu så är rätt sliten.

Har inte träffat gerbilerna på nästan tre veckor nu så ska bli skönt att få hem dem.

Jag längtar faktiskt lite tills skolan och vardagen är tillbaka. Då får jag som mest vila. Det är kul med resor och semester, men det är tröttande och stressande också. Så vill inte ha för mycket av det. Vi får se hur vi lägger upp det nästa sommar.


Tisdag på landsbygden

25 juli, 2019

*Skrev detta för två dagar sen, alltså i tisdags*.

Nu är vi här på landsbygden utanför Gränna/Jönköping. Vi bor hos våra stockholmsvänner i deras sommarstuga.

Jag har varit alldeles för uppstressad de senaste dagarna pga att vi först kom hem från Norrland i torsdags, sen packning och röj och så kom vännerna på lördagen, Liseberg på söndag och sen sista packningen och städ igår innan vi åkte hit.

Men nu känner jag att jag kan slappna av lite mer. Idag sov jag några timmar medan de andra var i Gränna och köpte polkagrisar.

Det bästa med att vara här ute på landet bortsett tillgången på bär (!) och närheten till skog och ängar är det blir brädspelskväll typ varje kväll. 🙂

Barnen och deras barn som snart fyller fem år leker med playmobil och andra gamla leksaker från kompisens barndom. Så de är väldigt lättroade och sitter inte med skärmar hela tiden som hemma.


%d bloggare gillar detta: