Slutammat tror jag

13 januari, 2014

Det gick visst snabbt och nästan helt smärt- och skrikfritt att sluta amma. Igår natt ammade vi två gånger på natten (av typ fyra uppvak) och i natt blev det en gång av 3-4 uppvak. Ammade ingenting på hela dagen igår.

När jag kom hem från gymmet så tog hon min hand och ledde mig mot soffan och sa ”tutta! Offan!” (soffan) Hon brukar alltid göra det när jag kommer hem från jobbet, så det var ju på ren rutin. Men jag sa att vi ju ha slutat amma och då blev hon lite sådär ”ja just det ja, äsch! Suck!” Men jag sa att hon fick gosa i mitt knä och det gick bra det med.

Flera gånger under dagen sa hon spontant ”sluta…tutta…” och Fredrik lyckades natta henne igen både på dagen och kvällen för kanske 3-4 gången.

Tidigare har jag alltid känt mig sorgsen över att inte få amma mer, men häromdagen kom jag ju till en punkt där det känns rätt. Jag är bara trött nu, jag vill slippa allt krafsande och jag vill få sova på nätterna. (dvs. jag vill sova i ett annat rum, för trots att vi slutade nattamma i kanske ett halvår så väckte hon ju fortfarande mig 2-5 ggr per natt och det lär hon fortsätta med ett tag till. Många barn gör ju det fram tills de är 3-4 år (eller mer)

Det är klart att det går att fortsätta amma/nattamma även om jag sover i ett annat rum, men vi tycker att det har varit svårt att få Fredrik att kunna natta om jag ammar till sömns i vanliga fall osv. Nu blir det en naturlig förändring för henne när vi gör båda grejerna samtidigt.

Det finns så himla många fördelar med att amma, men nu känns det rätt att sluta. Det är dock trist att det blir för sista gången. Jag vill verkligen inte ha några fler barn, så i natt var kanske sista gången? Eller om vi ammar något natten som kommer? Vi får se.

Men det blev två år och tre månader och det känns bra. Fick ju bara 1,5 år med Molly och det kändes lite tråkigt att sluta pga att läkarna sa det (hon åt dåligt med mat och hade B12- och järnbrist). (Hade två år som mål med Stella och därefter tills det kändes att det var nog.)

Men nu känns det fint.

Nu längtar jag bara tills Fredrik kan sova med Stella hela natten så att jag äntligen ska få sova. Det blir ju en stor omställning för Stella nu att nattas utan amning och dessutom nattas av Fredrik nästan varje natt. Och hon kommer få vänja sig vid att han ligger bredvid när hon vaknar upp från mardrömmar osv. och vill ha hjälp att somna om. Men det tar vi steg för steg, så det ska nog gå bra.

PS. Märker inte av några ömma bröst heller som tur är. Det gjorde lite ont igår natt, men då ammade vi och i natt kände jag inget alls. Detta måste ju betyda att det var ganska lite i dem sedan innan (vilket jag också märkt, typ 1-2 min amning max). Det var helt annorlunda att sluta amma Molly som ammade ofta och mycket både dagtid och nattetid.)


Ammat i två år

9 oktober, 2013

På söndag har jag ammat Stella i 2 år.

Två år har varit ”minimumgränsen” för mig som jag satt upp för om allt fungerar bra och det har det ju gjort som tur är.

Vi klarade både dålig amningsteknik som genererade pumpning och koppmatning i två dagar, såriga bröstvårtor, RS-infektion med veckolång sjukhusvistelse och pumpning/sondmatning och några veckor med blockamning för att minska ”sprutet” som gjorde att hon fick massa luft i magen och inte fick i sig den feta mjölken. Jag åt t o m mjölkproteinfritt i tre veckor för att se om magontet gick över, men hon var inte mjölkproteinallergiker som tur är.

Jag låg och ammade i sängen i ett mörkt rum när hon var 4-10 månader gammal eftersom hon hade så svårt att koncentrera sig annars. Jättetråkigt, särskilt när vi var bland folk, men nödvändigt för att hon skulle få i sig något. (och rätt skönt ibland om vi var hemma hos folk många timmar, så fick jag lite paus och lugn och ro).

När hon blev tio månader började jag jobba varannan dag och då ammade vi inte mellan sju på morgonen och halv sex på kvällen vissa dagar. Efter 14 månader började jag jobba heltid och då ammade vi på kvällen och natten. Vid 20 månader slutade vi nattamma mellan 23-06 och nu vid nästan två år ammar vi tre gånger om dagen, när jag kommer hem vid 16 eller 17.30, när vi nattar vid 19.30 och vid 6-7 på morgonen.

Det finns inte mycket mjölk att tillgå, men hon gillar ändå slurkarna som hon får och visar inga som helst tecken på att vilja sluta. Hon tar mig alltid i handen, säger ”tutta! Offan! Offan!” och leder mig till soffan när jag kommer hem från jobbet.

Har funderat lite på om jag ska ta och sluta nu när hon blir två år. Men sen känner jag att varför då? Om det fungerar bra, vi trivs osv. så finns ju ingen anledning att sluta bara för att hon blivit två. Så vi fortsätter nog lite till.

Någon dag kommer jag att känna att nä, nu räcker det och då slutar vi. Men så länge det känns tråkigt och ledsamt så finns det ju inga skäl att sluta om det inte kommer in en yttre anledning som t ex behov av medicin, att hon äter dåligt med mat (som med Molly som var tvungen att sluta vid 18 månaders ålder) eller liknande. Stella är mitt sista barn och detta kommer att vara sista gången jag ammar så det ska ju kännas rätt.

Riktiga mjölkstockningar och bröstinflammationer har jag ju sluppit som tur är. Har haft påbörjan till mjölkstockningar och mjölkstas några gånger, men det har aldrig varat längre än någon kväll eller så.

Så vi kör på.

PS. Vill inte ge dåligt samvete till er som velat amma era barn men inte kunnat. Jag tycker att var och en ska göra det som funkar bäst. Dock tycker jag att det är viktigt att alla ska få rätt hjälp och ett bra stöd om de vill fortsätta amma trots att de har problem. Och jag vill att alla ska tycka att det känns okej att sluta också, oavsett hur ungt eller gammalt barnet är. Ingen annan ska lägga sig i det där.

PS2. Och vissa tycker väl att det bara är snask i den här åldern eftersom det inte ens duger som mellanmål. Men vadå då, vad är det för fel på ett så förträffligt nyttigt snask? 🙂 (och amning är för övrigt aldrig bara mat för barnet, redan från början är det närhet, tröst, mys, anknytning, oxytocin, hjälp att somna osv.)


Sluta nattamma del 9

12 juli, 2013

SUCCÉEEEEE!!

I natt väckte hon mig inte en enda gång (enligt mitt armband). Den enda gången jag blev väckt var vid fyra då Molly kom in till oss och sa att hon frös eftersom hon inte hade fått något täcke (oops!). Sen fick jag sova till halv åtta då de andra skulle upp och Stella ville morgonamma. Wow! (och sen lite till, jag fick sova 9,5h i natt! Jättepigg nu!)

Igår natt väckte hon mig tre gånger tror jag. Och i natt alltså ingen riktig gång. Det är möjligt att hon gnällde till, men jag vaknade aldrig till och började röra på mig för då hade armbandet registrerat det som att jag vaknat.

COOLT!

Nu väntar jag på första natten då jag får sova en hel natt på raken på över två år. (vaknade ofta under sista trimestern när jag var gravid också + att Stella väckt mig i 1 år och 9 månader).

Femte natten utan amning var det.


Sluta nattamma del 6 – första skarpa natten

8 juli, 2013

I natt var det dags för att sluta helt. Har lyckats natta utan amning i cirka en veckas tid och hon har förstått att det går att somna utan amning. Dock har hon knappt somnat om en endaste gång (utom i vagnen eller liknande) utan att amma på nästan 21 månader, så det är ju en lång vana att förändra.

Hon vaknade många, många gånger och grät och skrek. Det tog kanske 1-2 minuter innan hon slutade och försökte somna om och längre framåt natten så gnällde hon inte alls lika länge innan hon somnade om. Jag och Fredrik strök henne över magen och det verkade hon tycka var skönt. Hon drack även lite vatten och somnade med pipmuggen i handen.

Det blev inte kaos som jag var lite rädd för, hon accepterade snabbt att hon inte fick amma. Hon kastade sig inte fram och tillbaka i sängen som hon gjort tidigare utan det märktes att hon respekterade mitt beslut men att hon ändå var ledsen.

Så här ser statistiken ut från mitt Jawbone Up-armband.

Screenshot_2013-07-08-09-12-14

Hon väckte oss alltså sju gånger och höll mig vaken i cirka 2,5 timmar (armbandet är inte helt exakt eftersom jag ibland ligger helt still när jag försöker somna). Jag hade väldigt svårt att somna om när jag inte fick amningshormonerna som jag brukar få. Eftersom jag låg i sängen i 10,5 timmar fick jag ändå åtta timmars sömn, phu! 🙂

Jag hoppas att hon ska vakna betydligt färre gånger redan nästa natt och att hon snart ska vakna kanske 1-2 ggr med snabb omsomning så som många ett-tvååringar gör. (eller sova hela nätter så klart, men det är inget jag räknar med). Förhoppningsvis lär hon sig att somna om själv utan att väcka oss föräldrar.

Jag är så stolt över att jag tog mig igenom den här natten. Jag tittade ofta på klockan och önskade att det skulle bli morgon, så jobbigt var det. Funderade på att ge upp nån gång på morgonkvisten men jag höll ut.

Det gjorde inte ont i hjärtat eller så pga nekandet, men det var en pärs att bli väckt så ofta och det är ju alltid jobbigt när ens barn är ledset. Det skulle ju vara så enkelt att bara låta henne amma… Jag fick tänka att detta nog kommer att bli den värsta natten och att det bara kan bli bättre efter det här.

Vi var ju där för henne, pratade med henne, klappade på henne osv. Hon var ju inte ensam och övergiven så som barn blir vid vissa sömnmetoder (som jag tar helt avstånd från!). Nu när hon snart fyller två år så känner jag att det räcker med nattamning. Molly fick avvänja sig redan vid 1,5 år och Stella är nu nästan 21 månader. Så det känns bra att sluta nu. Jag behöver detta efter ett halvår med sömnbristtortyr.

Första natten avklarad! Det känns bra!

PS. Planen är att jag ska amma några gånger på dagen ett tag till, tills jag/vi känner att det räcker.


Sluta nattamma del 4

2 juli, 2013

Igår ammade Stella först lite i sängen. Hon blev skitsur när jag sa att hon inte fick amma från andra tutten också.

Sen fick hon nattblöja och borstade tänderna innan Fredrik svingade henne några minuter till xylofonvisorna (Rockabye Baby). Hon somnade nästan, men skrek till och ville ner, så då la han henne på rygg bredvid mig (så jag höll om henne) och så gick han ut. Och där somnade hon! Hon låg och tittade och blundade och rörde på sig lite lätt men sen somnade hon efter cirka två-tre minuter. Wow!

Sen ammade hon minst tre gånger i natt precis som vanligt, men alla gångerna släppte hon, vände hon sig om och somnade om. Det var faktiskt ett tag sedan hon somnade med tutten i mun nattetid nu. Hon kan definitivt somna om utan, hon behöver bara den där lugnande skjutsen in i sömnen som amningen utgör. Och den ska vi ju kunna byta ut mot något annat. Ska bara komma på vad hon gillar… (inte helt lätt).


Jag SKA sluta nattamma

27 juni, 2013

Jag är så trött. Sömnen funkar verkligen inte just nu. Får aldrig den sömn jag behöver på vardagarna och måste sova extra på helgen för att orka överhuvudtaget.

Stella väcker mig med jämrande gnäll minst fyra gånger per natt för att få tutta lite och somna om. Det handlar ju inte om hunger, hon vill helt enkelt somna om på det viset. Jag har försökt stryka henne över ryggen, men det är ytterst sällan hon somnar så. Sedan vill jag inte väcka Molly och Fredrik, så därför är ju amning ett väldigt effektivt sätt att få tyst på henne!

Men jag orkar inte ha det så här. Var på väg att ge upp helt för typ 1,5 månader sedan men höll ut när F sa att han vill ha semester om han ska orka söva henne nattetid.

Och nu är det snart semester.

Med Molly försökte jag ju sluta nattamma flera gånger innan det gick, men det har inte varit någon idé med Stella. Hon är så envis och högljudd. Nu funderar jag på om  jag och Molly kan sova i 90-sängen som vi bär in i Mollys rum, så får de andra två hålla på bäst de vill. Eller så får de andra två sova i vardagsrummet så får jag ta smällen med Stella, jag vet inte vad som är bäst.

Med Molly så slutade jag först amma dagtid och sedan vande jag henne vid att somna utan tutte. Till sist sövde jag om utan tutte. Hon skrek en del de första nätterna, men sedan gick det snabbt över. Hon kändes redo då, jag vet inte om Stella är redo nu. Men jag orkar snart inte mer Jag orkar inte mer. Jag vill inte mer. Det får vara slut på detta nu.

Jag skulle gärna gå från att amma 3-5 gånger per kväll (18.30-22) och 3-4 ggr per natt + några gånger till på helgen till att amma säg två gånger per kväll. Det känns lagom. Lite mys, inget tvång. Inga krav.

Har alltid sagt att vi ammar så länge som båda vill och jag vill inte amma på natten mer.

Vi kanske ska sätta en dag då. Vi kan börja till helgen om en vecka när semestern börjar. Då har vi inget särskilt inbokat utom att packa och kan sova igen på dagarna om vi är trötta. Kan ju börja redan innan dess med att försöka natta utan tutte kvällstid. Hon får skrika helt enkelt. Jag får läsa bok, klappa henne, ge henne vatten, sjunga för henne och visa att jag är där, men att jag bestämmer och att det blir nej på tutte.

Här kan ni läsa mer om hur jag gjorde för att sluta nattamma Molly.

PS. Så fort det värsta är över ska vi se till att Fredrik börjar natta Stella varannan kväll. Jag tänker inte natta Stella varenda kväll så som jag gjorde med Molly från att hon var bebis tills hon blev 2 år och 9 månader. Det var några kvällar där i juli för tre år sedan då Fredrik fick ligga bredvid Molly i sängen tills hon vande sig. Det var jobbigt, men det gick det med. Nu när F är föräldraledig somnar hon antingen i vagnen/cykelsadeln eller så ställer han sig vid fönstret så att hon får solen i ögonen och tycker att det är skönare att blunda och så svingar/vaggar han henne tills hon somnar. 1-2 dagar i veckan somnar hon inte alls utan då somnar hon vid typ 18-19 istället för 22. Jättegrinig så klart.

PS2. Nu måste jag peppa mig själv. Det är så bekvämt att bara hala fram tutten. Det går så snabbt och lätt. Men om jag någonsin ska få sova i någorlunda lugn och ro de flesta nätterna så måste jag ta itu med detta nu.


Begränsa offentlig amning är att begränsa kvinnor

25 april, 2013

Mycket bra gästbloggsinlägg hos Sagogrynet angående offentlig amning efter den storm av näthatare (kvinnohatare) som mordhotade de som spelade in videon ”Du kan amma här” (sök på youtube) (min instagramkompis är med i den gruppen bl a).

Debatten om amning i det offentliga rummet är en mycket viktig del i ledet av frigörelse och acceptans för både kvinnor och barn. Att begränsa amning är per definition det samma som att begränsa kvinnor.

/…/ Den som följt den nyvaknade diskussionen om offentlig amning den senaste tiden, kan av vissa inslag i media förledas att tro att det handlar om en liten intressegrupp som kämpar för att få visa brösten offentligt. Så är det förstås inte. Frågan är oerhört mycket större än så – inte minst finns det en viktig genusaspekt som jag hittills inte har sett komma fram i debatten.

/…/

Och var är jämställdheten i den förvridna åsikten att åsynen av ett kvinnobröst är provocerande? Den som tycker så bör nog rannsaka sig själv. Och den som vågar göra det, ska sannolikt komma fram till en ganska obehaglig sanning – nämligen att man i sitt fördömande går den perversa manliga sexualitetens ärenden.

Ingenstans står det skrivet att kvinnans bröst ska vara en leksak för mannen – utom möjligtvis i Fib Aktuellt. Däremot är det mycket klart uttalat att brösten har ett nutritionssyfte. Det tydligaste beviset för detta är att det ur brösten kommer den absolut nyttigaste och specialkonstruerade föda en människa kan sätta i sig. (Johan Dahlén på Sagogrynets blogg)

Ett sätt att sätta sig på och kontrollera kvinnor är vad det är. Kvinnans kropp är till för mannen och om den tillfälligt inte skulle vara det (utan för barnet) så får hon absolut inte visa det offentligt.

Jag blir så trött!

PS. Heja er som gjorde Du kan amma här-filmen!


%d bloggare gillar detta: