Tingat

16 juli, 2018

Jippie! Nu går vi i väntans tider. Nu har vi tingat två små gerbiler som ska få flytta in till Amanda om några veckor.

Det blir mest troligen en vit-grå-silvrig colorpoint agouti och en ljusbrun argente. Helst två hanar, men annars två honor.

En av de silvriga på bilden

Den ljusbruna eller ett syskon i samma färg.

Fick napp på andra uppfödaren jag hörde av mig till (finns väldigt få i Sverige) och hon bor i Partille (nästgårds för oss öster om centrum i Gbg).

Hon hade två kullar som blir redo om några veckor, perfekt för oss som är bortresta och har Amanda på ”pensionat” till den 28 juli. (Hemma hos L med Ls kattdjurvakter.)

Ååh, så kul med bebisar igen!

Ps. Det slår mig ofta att Hedda är död och det känns sorgligt. Men jag är inte ledsen längre. Hon fick ett bra liv.

Annonser

2,5 år och börjar bli skruttiga

10 januari, 2018

Gerbilen Amanda har blivit avsevärt ljusare i pälsen de senaste månaderna. Jag och Molly har undrat varför och nu kom jag äntligen ihåg att googla det när mobilen var i närheten.

Läser att många gerbiler blir ljusare i pälsen när de blir gamla.

Nooooo!

Gerbiler lever ungefär 3-4 år så det är kanske bara nåt halvår kvar om vi har otur.

Det är två gamla pensionärer vi har i buren nu.

Lillskruttarna! Kommer att bli ledsen när de dör. De har ju vuxit sig in i ens hjärta ju. Blivit tama. De har sina egenheter.

Det är ju inte som när en katt eller hund dör, men det kommer ju att bli sorgligt ändå. Särskilt för barnen som knappt stött på döden tidigare. (Och de har ju två gammelmorföräldrar på Fs sida som är 80+ så det kommer ju inom sinom tid behöva handskas med det, peppar peppar.)

Men jag får trösta mig med att jag äntligen kommer att kunna köpa en burmesefärgad gerbil. (Kan bara ha två i samma bur och vill inte ha fler burar.) Sååå fina!

Ps. Så sjukt att tänka att gerbilerna är tre respektive en månad äldre än min systerdotter. Känns helt fel på något sätt. Men så är det.


Gerbil på grötdiet

16 december, 2017

Stackars Amanda har tappat sin ena framtand så hon har svårt att tugga.

Jag googlade mig fram till att de ska ha mjuk mat och Amanda blev så glad när hon började få kall havregrynsgröt igår.

St: Amanda äter gröt i buren.

Stackars liten! Hon ser alldeles tufsig ut.

Djuren har varit ganska olycksdrabbade i år. Bl a trillade Amanda ner genom rökgången/skorstenen/vad det nu heter när hon hoppade ner genom ett hål i en garderob och landade i ett skåp i köket. (Ett fall på 2-3 meter).

Men gerbiler är ju mjuka och lätta så hon klarade sig med ömma/stukade fötter och haltade några dagar.

Hedda å andra sidan har skurit sig i nosen två gånger. De trästegar vi har i buren är inte så gerbilvänliga med tanke på att vassa ståltrådar sticker fram när de gnagt bort en del av träet. (Men de säljs till gerbiler.) Jag har böjt till alla ändar så som på bilden.

Men inga allvarliga skador/sjukdomar än så länge, peppar peppar.

De är runt 2,5 år gamla nu och jag har redan börjat oroa mig för när de kommer att dö. Kommer bli ledsen då. Gerbiler lever normalt sett 3-4 år så de börjar ju närma sig pensionsåldern.

Trots att gerbiler av samma färg ser exakt likadana ut och kanske inte har så stora hjärnor så har de olika personligheter, beteenden och preferenser, så det är inte bara att köpa en ny likadan.

Men vi känner i nuläget att vi vill köpa nya gerbiler när dessa dör. De är väldigt charmiga och roliga att ha.

St: Hedda ligger på rygg med Amanda tvärs över sig som täcke när de sover.


Snabba guiden till skaffa gerbil

12 september, 2016

Jag lärde mig allt om gerbiler genom att läsa två faktaböcker för barn samt att luslästa ett gerbilforum. Men det tar tid att googla fram sammanfattad information, inköpsställen osv, så här kommer min guide till att köpa gerbil. img_3255.jpg

Du behöver:

  • Ett akvarium på minst 100 liter för två gerbiler, större för tre (ha antingen två honor eller två-tre hanar om du inte är uppfödare). Prisvärda akvarium utan övrig akvarieutrustning finns på Hornbach. Annars är Blocket bra. Bygg ett lock av en träram med tätt galler mellan (trädgårdsgaller på 1×1 cm från Jula funkar). Ikeas största Samlalåda på 140 liter är ett alternativ, men då syns djuren bara uppifrån. De ska inte ha gallerburar eftersom de kan fastna samt inte ska gnaga på galler (och de behöver ett djupt lager spån att gräva i).
  • Kutterspån. Kan köpas i bal på t ex Granngården eller liknande. Det finns en stallbutik på Backaplan för oss i Göteborg som inte har något Granngården.
  • Sand till sandbad. Glasburk köpes på Ikea och ett alternativ till dyr chinchillasand är blästersand från Biltema. De använder sandbadet för att tvätta sig samt som toalett. Byt ut sanden varje dag.
  • gerbil-natureGerbil Nature är ett bra foder. Billigast på Zooplus på nätet. Sprid ut i buren, de gräver ändå bara ner eventuella matskålar.
  • Köp en liten vattenflaska, antingen i plast eller glas (om de gnager på flaskan). Häng upp flaskan i taket med hjälp av ståltråd.
  • Köp ett gäng trähus, stegar och annat från zooaffär eller på nätet (Animail eller Zooplus). Ej plastsaker eftersom de kan dö om de får i sig plast när de gnager.
  • De ska ha kartong att gnaga på, vi ger dem nästan all kartong från kartongåtervinningen (ej plastad insida som t ex mjölkkartonger).
  • Ge dem frön och nötter som godis, solroskärnor är favoriten hemma.

Annat att tänka på:

  • Vilda gerbiler lever i sandiga områden där de gräver gångar. De ska ha minst 15-20 cm kutterspån att gräva tunnlar i. Bry dig inte om att inreda buren fint. Inom en timme har gerbilerna grävt ner allt.
  • Gerbiler vill gärna spinga i en rastgård med roliga rör, kartonger med hål i osv. Vi stänger alla dörrar i övre hallen och sätter för trappan.
  • Gerbiler kan bli handtama genom försiktig närhet och mycket godis (solrosfrön). De är nästintill omöjliga att fånga, så i början kan en locka in dem i ett pappersrör eller en kartong med hål så att de kan lyftas ut ur buren försiktigt.
  • Gerbiler har en tydlig rangordning i flocken. Sära inte på djuren om det inte är nödvändigt eftersom de kan börja slåss. Ta med båda till veterinären och rastgården t ex. Om de börjar slåss måste de tillvänjas via delad bur under en period.
  • Köp gerbiler via uppfödare, ej djuraffär. Uppfödare finns listade på t ex gerbiler.i.fokus.se.
  • Bästa gerbilforumet är gerbil.i.fokus.se. På Facebook finns en trevlig internationell grupp, Gerbils, men tänk på att rekommendationerna inte ser likadana ut överallt. Utomlands har många ”cage-toppers” på akvarium, alltså nätburar. De har också hamsterhjul till dem, men det kan skada gerbilers ryggar.

Fördelar med gerbiler

  • De kissar (mest) i sandbadet och burströet kan därmed bytas ganska sällan (varannan vecka till en gång i månaden). De kissar och bajsar också väldigt lite. (Särskilt i jämförelse med kaniner och marsvin!)
  • De låter inte annat än när de gnager och gräver.
  • De är delvis dagaktiva till skillnad från hamstrar.
  • De har roliga beteenden för sig som är spännande att se (gnagandet, grävandet, busandet m.m.)
  • De kräver inte så många olika sorters mat/tillbehör som t ex marsvin och kaniner. De behöver inte hö.
  • De kräver inte mänskligt umgänge så länge de får tillsyn och nya kartonger/pinnar m.m. Men de uppskattar ändå att umgås när de vant sig vid handen m.m. 
  • De har olika personligheter.
  • De lever i 3-4 år, lite längre än hamstrar men kortare än marsvin och kaniner.
  • De och buren luktar ingenting (sandbadet kan lukta ammoniak men sanden byts varje dag och kan glasskålen kan diskas med jämna mellanrum).

    Lycka till med gerbilerna!

    img_20160312_091225

     


    Framgång x2

    5 september, 2016
    • Var hos sjukgymnasten för fjärde gången. Har nu blivit så pass rörlig i ryggen att jag slipper göra yogakobran varannan timme. Ska istället göra den tre gånger om dagen + coreövning + stretchövning. Klarade att demonstrera en liten planka idag utan att skrika av smärta. Ska dock vänta med den lite till. Kan sitta i soffan utan dyna och om jag sitter upprätt utan ryggstöd kan jag även sitta på en stol en stund.
    • Jag fick klappa Amanda på kinden, ryggen och huvudet idag medan hon åt solroskärnor. Sedan några veckor har jag kunnat stryka dem lätt på ryggen nån gång, men idag satt hon helt still så länge jag matade på med frön.

      Det är sex veckor sen trappramlet (svanskotan och diskutbuktning i ryggen) och nästan ett år sedan vi fick hem gerbilerna. För ett halvår sen började de tveksamt hoppa upp i min hand och nu kan de bli klappade! (Gerbiler är skygga men vägen till gerbilens hjärta går genom magen.)


      Dessa små bytesdjur litar på mig

      13 februari, 2016

      Vi skaffade ju gerbiler dels för att Molly hade tjatat om husdjur i flera år och dels för att jag ville ha naturlig* stimulans i mitt arbete mot att bli frisk.

      * = som i motsats till massmedial, t ex titta på molnen, vara i naturen, umgås med människor osv. Möbler ger t ex väldigt lite stimulans även om de är naturliga. Men djur är bra.

      Nu har vi haft dem i fem månader och idag lyckades jag bära båda djuren i öppna händer från buren til rastplatsen i hallen intill. Wow!

      image

      Dessa små bytesdjur (animals of pray) är i likhet med surikater och harar otroligt spattiga, nervösa och rädda av sig. De står ofta blickstilla och spanar efter faror. I början sprätte de till när jag blinkade typ, men nu är de inte lika känsliga. Men det är långsamma rörelser som gäller.

      När jag köpte dem bestämde jag mig för att köra mjuka metoden där jag i princip aldrig plockade upp dem mot deras vilja. Dels är de nästan omöjliga att fånga, dels är det inte schysst mot något djur och dels ville jag få deras förtroende.

      Bit för bit har vi närmat oss varandra. Efter några veckor åt de solrosfrön ur min hand, senare började de klättra på mig när jag satt med dem på golvet, de vågade klättra upp från handen upp till axeln (följa ett spår av mat) och nu de sista två-tre veckorna har jag låtit dem hoppa upp i mina händer där de ätit frön medan jag i slow motion lyft handen ut ur buren. När de blivit rädda har jag genast släppt ner dem i buren igen.

      image

      Jag vet att många gerbilägare klarar detta på några veckor, men jag har tagit det lugnt. Dels för att det finns barn i huset (som bidrar till otryggheten) och dels för att jag har begränsat med tid/ork. Men några gånger per dag brukar jag titta till dem och pyssla om dem.

      Den magiska känslan som uppstår när två fjäderlätta möss med pickande hjärtan och kroppen på spänn ändå väljer att sätta sig i ens hand och äta frön. Wow!

      image

      Jag är så stolt över att jag vunnit deras förtroende. (Av alla intelligentare djur jag haft (marsvin, kaniner, hamstrar, katter, fåglar) har dessa varit svårast att komma nära. Men det har varit så värt det!

      Ps. De har gått in och ut ur buren via röret på bilden resp. kartonger med ett hål som de hoppat in genom. Sedan har jag flyttat dem där i.

      Ps2. Som jag visat tidigare: I haz em cat skillz.


      Vänner igen?

      9 februari, 2016

      Hedda och Amanda var ovänner igår. De hade pälsrufs på ryggarna efter att de trampat på varandra och de vägrade att sova tillsammans. Jag ville inte sära på dem än och lät dem vara i förhoppning om att de inte skulle skada varandra.

      I morse låg de återigen på olika ställen, men nyss hittade jag dem så här. Liggandes på varandra i kokosnötskalet inuti huset.

      image

      image


      %d bloggare gillar detta: