Utflykt på Teneriffa

2 februari, 2017

Den tredje dagen hyrde vi två bilar för att ta oss en tur upp på vulkanberget och sen ner på den västra delen som min familj ännu inte sett. 

Vi körde upp till vulkanen Teide vars topp ligger på 3718 m höjd. Det går att köra upp till 2000 meters höjd och man kör genom fyra klimatzoner. (Tropiskt vid kusten, barrskog, ovanför trädgränsen och snö på toppen). Det är häftigt när man kör upp ovanför molnen. 

Nåt annat än kaktusar och palmer!

Uppe på platån finns häftiga stenformationer, de ser ganska små ut bredvid Molly men de är väldigt höga.

Månlandskapet är snustorrt och täcks av stelnad lava i olika färger och former.

Efter lite fika begav vi oss västerut nerför berget. Det var rejält slingrigt med smala serpentinvägar. Efter någon timme nådde vi Los Gigantes där de höga klipporna stupar rakt ner i havet. Vi tog ett snabbt fotostopp.

Nästa steg var att köra norrut till fyren som ligger på den västra spetsen. 

Vi visste att det var väldigt slingrigt, men vi var nog inte beredda på exakt hur slingrigt…

Eftersom Teneriffa är en vulkanö så består den mesta marken av höga åsar och raviner, varför vi körde upp och ner för bergen i flera timmar.

Vi körde bl a förbi den historiska orten Masca som är ett stort turistmål. Det var fint, men vi hade inte tid att stanna.

Vi hade ingen telefonkontakt med den andra bilen (med mamma, hennes sambo och syrrans familj) så vi fick stanna då och då och springa emellan (får ej använda min företagsmobil utomlands och Fs mobil som hade europaabonnemang var oladdad). När vi stannade kort efter Masca var de andra helt knäckta och hungriga och undrade om vi kunde vända om. 

Jag sa: ”jag tror att vi har nått the point of no return…” Det skulle alltså gå fortare att fortsätta framåt än att vända om. Det kändes lite tröstlöst.

Efter en evighet nådde vi norra sidan och vi sökte upp första bästa lunchhak i Buenavista del Nte för att stilla hungern. Vi insåg att vi inte skulle hinna till fyren eftersom bilarna snart skulle lämnas tillbaka så begav oss hemåt igen. (Bu!)

Fredrik kom på den smarta idén att sätta in sitt simkort i min mobil och vips så kunde vi använda google maps och ringa igen. (Tack till mammas örhänge som vi kunde peta ut simkortsluckorna med.)

Vi hittade med hjälp av google maps en snabbare väg tillbaka och när vi väl kom på motorvägen så kändes livet lätt. (Det finns inga motorvägar på nordvästra sidan av ön.)

Andra saker vi såg: apelsinträd, getter som klättrade i ravinerna och ödlor. 

Otrevliga upplevelser

  • Stella blev åksjuk och kräktes. Men hon varnade först så jag tömde ut matpåsen i knät i panik och mitt syskon höll den mot hennes mun. Så det enda som blev kladdigt var hennes byxor eftersom det var ett litet hål i påsen… 
  • Alla möten på serpentinvägarna. Hjärtat i halsgropen mer än en gång.
  • Stressen på vägen hem. Vi drog över tiden med en kvart men det verkar som att priset blev det samma ändå.
  • Berg och dalbanevägarna på norrsidan. Man kan förstå varför de anlägger serpentinvägar när man testat alternativet (vrålhöga backar där det känns som att man ska trilla bakåt och volta.) Fy farao!

I vissa små byar var vägen så smal att det kändes som att man skulle skrapa i husen på bägge sidor…

(Så här fast plocka bort en fil.)

Sammanfattningsvis rekommenderar jag verkligen en rundresa på Teneriffa och upp till vulkanen. Riktigt häftig natur. 

Barnen och bananplantagen.

Så här körde vi ungefär (orange för vägen tillbaka):

För två år sen körde vi så här. Mer om den Teideutflykten


Dags att dra hem

29 januari, 2017

Molly fick feber igår natt och idag har tempen gått upp och ner med medicinen. Skönt att det inte kom förrän sista dagen. (Svågern var sjuk med feber i början av veckan och fick hänga en del på rummet.) 

Fredrik har fått eksem på magen som han ofta får på semestrarna. Vet inte om det är solen, kloret eller kanske solkrämen? Inte så värst skönt i alla fall… 

Själv har jag varit rätt utmattad idag. Har vilat mest hela dagen bortsett från en promenad i Playa de las Américas. Det är så vackert med havet här i Fañabé/Torviscas Bajo/Duque-området. (Rekommenderar den nordvästra delen av Playa de las Américas.)

Men Stella är pigg och glad. 🙂

Hon vågade krama Lollo igår (!) (förra året gömde hon sig under bordet när maskotarna gick förbi) och idag flöt hon en minut. Hon kan ta några simtag också. Vi funderar på att åka till simhallen några gånger och se om vi kan skippa simskolan (pga bökigt och tidsödande. Molly lärde sig simma på Gran Canaria efter 1,5 termins tragglande på simskolan).

Selma älskar Lollo & Bernie. Hon kramar dem så fort hon får chansen. 

Selmas första möte med Atlanten (i början av veckan). Lavasanden är som klister, särskilt i kombination med solkräm. 


Hur jag tänker när jag reser

28 januari, 2017

Så här är det på alla mina utlandsresor som är omkring en vecka långa. (Dag 6-känslorna brukar komma när ungefär 80-85% av resan har passerat ifall resan är längre/kortare.)

Dag 1
”Kan inte förstå att jag är här! (Massiva overklighetskänslor.)

Dag 2
”Det är gott om tid kvar!” (Lycklig.)

Dag 3
”Det är fortfarande fyra dagar kvar.”

Dag 4
”Nu har redan halva veckan gått.” (Ångesten börjar mala.)

Dag 5
”Bara två dagar kvar efter denna, måste njuta nu!”

Dag 6
”Å nej, snart ska vi åka hem! Jag VILL INTE!” (Ångest, sur, grinig och blir lätt ovän med ressällskapet.) Efter några timmar börjar man fokusera på det som är positivt hemma och man börjar tänka på det som är jobbigt på resan (sand, solkräm eller t ex inget rinnande vatten på lajv). Börjar ibland längta hem så smått.

Dag 7
”Sista dagen tar vi tillvara.” (Glad igen. Ställer om mentalt, gör allt för sista gången.)

Dag 8
Först: ”jag vill inte hem” och sen när hemresan börjar ”jag vill hem!”

Någon som känner igen sig? Fredrik tänker inte alls så här. Själv har jag tänkt så sen jag var liten och inte en enda efterlängtad resa har jag sluppit. 

Ps. Egentligen är det väl samma tänk när det gäller allt tidsbegränsat roligt som t ex semesterveckorna.


Resdagen

27 januari, 2017

Resan till Teneriffa blev rätt seg. Jag lyckades bara sova en timme pga spänd samt var tvungen att gå upp vid 03.00! F fick 1,5h och barnen 5-6h. Var groggy hela dagen men kunde inte sova på planet. Blev däremot pigg när jag kom fram, men det kändes som att jag inte kunde tänka och använda hjärnan.

Flyget var en annan historia. Vi kom dit halv fem och fick reda på att planet gått sönder. De fixade två mindre plan från Tyskland resp. Belgien och delade upp resenärerna. Min familj hamnade tyvärr på ”det andra planet” så vi fick åka fyrtiofem minuter efter övriga släkten. 

Sen blev flyget försenat och gick 8.45 istället för 6.30. Vi hade alltså varit vakna nästan sex timmar innan flyget ens gick (ca 30 min transport till flygplatsen).

Därmed hade vi varit vakna/rest 11 h varav 5h på flygplan och en timme med bil/buss. Segt!

Men jag hade faktiskt ingen reseångest alls! Terapi is the shit! (Ej flygrädd, men jobbigt med allt som kan gå fel med resor + rastlös). Tittade faktiskt på film på mobilen, det brukar jag aldrig ha ro till annars. 

När vi kom fram fick jag en välbehövlig sallad med jordgubbar och ost. Och massa sol i ögonen. Paradiset! Så värt allt besvär inför resan.


Härligt att vara här, vill inte åka hem

27 januari, 2017

Livet är så lätt här på Kanarieöarna och resorthotellet. Särskilt nu när vi har släkten med eftersom ungarna lugnar ner sig (Molly får bra stimulans och sitt sociala behov uppfyllt och Stellas introversion slår igenom och gör henne lugn. Hon behöver som lillasyster inte spexa för att få uppmärksamhet).

Tre mål mat om dagen, bad, sol, ljus och sandstränder. Syskonbarnet Selma som charmar alla och shower för hela familjen. 

Jag har inte läst en enda sida i böckerna och inte målat ett sträck i målarboken, det har inte ”behövts”. Jag har all underhållning/stimulans jag behöver i sällskap och/eller saker att titta på (människor, släkten, naturen). 

Det känns piss att behöva åka hem i övermorgon. Vill inte hem till mörkret och kylan. Det har varit så skönt att slippa nariga läppar och händer, vantar och filtar. D-vitaminpåslag!

Men det är samma sak varje år. 

Får fokusera på det som är positivt och roligt hemma som vänner och övrig släkt, spela Overwatch och virtual realityspel, starta trädgårdsåret med försådd, titta på bra serier, kollegorna/gemenskapen på jobbet osv. Februari ser ut att bli en trevlig och lugn månad och sen är det äntligen vår.

De som är med är alltså min familj, mina syskon, syrrans man och dotter på 1,5 år, mamma som fyller 60 år i februari och som har bjudit oss allihop och hennes sambo.

Idag ordnade vi en överraskningspicnic på stranden med skumpa och presenter. I februari tar vi barn med henne på restaurang.

Tycker det är jättekul med generationsboende och generationsresor. Vi verkar vara den enda stora släkten på hotellet eftersom vi brukar sitta vid åttasitsbordet varje kväll (med två barn på kortsidorna). 

Hoppas att vi kan göra det igen!

Ps. Pappa fyller 60 i nov nästa år, svärfar året efter och svärmor om fyra år. Förväntar mig finfina släktresor nu framöver… ^^

Ps2. När det gäller utmattningen har jag klarat mig bra på en extra tvåtimmars sömn dagtid varje dag. Men idag på den sjätte dagen har jag varit tröttare och nu vid halv åtta fick jag gå och lägga mig i sängen igen. Men kroppen har hållit ihop oförskämt bra utan att jag har behövt overrida. Har simmat, yogat och promenerat istället för att städa/röja och driva runt familjerutinerna. Väldigt välgörande.


Kanarieöarna

15 april, 2016

Min kärlek till Kanarieöarna bara växer.

Kanarieöarna alltså. Det är väl lite som den töntiga farbrorn som drar ordvitsar och är så där mellanmjölkig och beige. Särskilt i jämförelse med färgsprakande heta moster Thailand eller sofistikerade trendiga svägerskan New York.

Men ändå. Kanarieöarna ligger bara 5,5 timmar med flyg bort och en tidzon bakåt. Där ligger temperaturen på cirka 20-23 året om (på sydsidan, temperaturen skiljer sig mycket mellan nord och syd) och du behöver inte oroa dig för solsting eller värmeböljor.

Kanarierna är snälla och lättsamma. Inte överdrivet sociala eller påflugna. De pratar spanska, som är ett språk som en del svenskar kan (snart denna med!) och den spanska kulturen skiljer sig inte så mycket och är lätt att förstå sig på.

De långa stränderna med mörk sand är döda och du behöver inte oroa dig för maneter/krabbor/tång/slem/krafs/äckelpäckel. Ute till havs simmar valar och delfiner och det är spännande att tänka på.

Det är inte konstigt att skandinaverna haft Kanarieöarna som sitt andra hem sedan 70-talet. Det passar ju oss bra med svensk sommartemperatur, inga kulturkrockar, samma priser och lågmälda kanarier. Ibland vill en bara komma iväg till ett varmare klimat, hoppa i vågorna, äta kanarisk salt potatis och få lite sol mitt i vintern. Inte så spännande kanske, men ibland vill en inte ha spännande.

Vi planerar att åka dit för fjärde vintern i rad nu. Jag (och Stella) tänker på Kanarieöarna jämt. Kanarieöarna kanske är den tråkiga farbrorn, men ibland vill en bara ha det bekvämt (t ex pga är en småbarnsfamilj, utmattningssjuk, pensionär) och då kan den tråkiga farbrorns ordvitsar vara alldeles lagom.

20160109_164707.jpg

 

IMG_2375IMG_20150202_160849

Ibland vill en bara sitta vid en klapperstensstrand och höra rasslet när vågorna drar sig tillbaka.

Då är Kanarieöarna perfekt.


Resorthotell på Gran Canaria: Arguineguìn eller Bahia Feliz?

26 januari, 2016

Funderar du på att boka resa till något av de stora resorthotellen på Gran Canaria? Vad ska man välja? Sunwing i Arguineguìn eller Blue Village i Bahia Feliz?

Båda ligger en bit utanför närmsta större ort Maspalomas/Playa del Inglés, men det går enkelt att åka buss dit. Bahia ligger närmre Las Palmas (huvudort) och flygplatsen medan Arguineguìn ligger närmre hamnstaden Puerto de Mogàn (värt ett besök!)

Bahia Feliz är Fritidsresors Blue Villageort med fyra hotell inom samma område. Vi bodde på hotellet Orquidéa i mars 2014. Sunwing Arguineguin (Arginneginn) är Vings resorthotell och där bodde vi i januari 2016. Vi som reste dit är en barnfamilj med en 6/8-åring och en 2/4-åring.

Omgivningar/strand/strandpromenad
Bahia Feliz. Inte alls lika mysigt runt hotellet i Arguineguin. Stranden är helt folktom. Dock kan en promenera bort till en strand västerut som är helt ok, dock med höga vågor. Inne i Arguineguìn finns lite affärer och bostäder men orten känns ganska öde. Det hörs dessutom mycket trafik från vägen.
Bahia Feliz strandpromenad är jättefin med härliga klapperstenar och en sandstrand med solstolar. Det finns några turistshoppar, restauranger och mataffärer bakom hotellen men i övrigt är det en ort ute i ingenstans uppbyggd kring turismen. Det är dock ganska blåsigt i Bahia.

IMG_0913

Lugna fina omgivningar runt Blue Village i Bahia Feliz.

Bufférestaurang
Arguineguin är mycket mysigare. Bra buffémat på båda ställen. Bahias restaurang föder fyra hotell och den är stor och ganska brötig. Finns dock barnfri del.

Miniland/lekplats
Bahia Feliz har två bra lekplatser och Bamseklubben/Funbreak är gratis (3-5, 6-11 år). Arguineguins miniland och lekplats är helt okej. De vuxenfria aktiviteterna hos Ving kostar €70 (ca 1,5h). (3-7 resp 8-15 år.) Här vinner Bahia Feliz.

IMG_0678

Det finns två roliga lekplatser vid Orquidéahotellet i Bahia Feliz.

Hotellstandard
Arguineguìn verkar ha några år på nacken men är rätt fint. Sköna loungemöbler överallt. Orquidéa i Bahia är fint. Tycker nog dock att Vinghotellet Fañabé Beach på Teneriffa är finast.

IMG_3684

Sunwing i Arguineguìn

IMG_0793.JPG

Blue Villagehotellet Orquidéa i Bahia Feliz

Pooler
Arguineguines definitivt! Omkring 26-29 grader och flera olika djup. Kunde inte ens bada i Bahia Feliz eftersom det var omkring 23-25 grader. Två-tre grader gör hela skillnaden för många av oss (Molly badade och Fredrik fick tvinga sig). Resorthotellen hos Ving brukar ha minst 25 grader och Fritidsresors 23 grader vintertid. Tror att det blir enbart Ving i fortsättningen enkom av detta skäl. Poolområdet är dessutom finare och mysigare i Arguineguìn.

IMG_3691

Sunwing i Arguineguìn

Kvällsunderhållning
Båda har likvärdiga dans- och sångshower, men Fritidsresors Coco & Charly är så mycket bättre än de tre björnarna på Ving (Arguineguin). Barnen gillar båda. Båda hotellen har utomhusscener vilket är mysigt (Fañabés scen på Teneriffa är inomhus. Där behöver man iofs inte frysa.)

Det finns även även en viss prisskillnad att ta i beaktning. Om inte varma pooler är det viktigaste tycker jag att Fritidsresors Bahia Feliz är ett gott alternativ, men vi kommer troligen åka tillbaka till Arguineguìn om det blir någon mer resortresa till Gran Canaria (om vi inte satsar på nya Ocean Beach Club).


%d bloggare gillar detta: