Varning för nördinlägg. (även om jag på intet sätt är expert på nedanstående)
Har nu varit på senaste releasen av Bodycombat (54), och vad kan jag säga? Les Mills* levererar igen. Det är ju få klasser som är så välkoordinerade med rörelser och musik som just Les Mills/body combat (har inte provat några andra Les Mills-klasser än, men ska nog gå på Les Mills GRIT Plyo på lördag om jag inte blir sjuk).
Denna variant var riktigt rolig… riktigt riktigt rolig. Det var nog en av de bästa releaserna hittills som jag provat på. Många bra låtar också, jag gillar verkligen techno/industritechnolåtarna, de passar super till tunga box- och sparkrutiner. Här finns några av låtarna (det är ofta svårt att skapa kompletta listor eftersom alla låtar sällan finns på Spotify – dessutom har de ofta ökat tempot i låtarna så att de inte låter likadant).
Som vanligt var muay thai-rutinen roligast (the Switch-låten). Jag älskar råheten i muay thai, speciellt slagen mot liggande fiende.
Sedan gillade jag att katan inte kändes lika töntig som många gjort tidigare. (”spänna pilbågen”-katan för drygt tre år sedan var nog värst i corny-faktor).
Det enda jag inte gillade var den konstiga plankan på slutet (böjda knän, stå på tå). Jag klarade inte av det helt enkelt. Jag är för svag. Men jag fick köra bara första steget istället och kämpa på med det. 🙂 Låten till var dock väldigt rolig och catchy, Internet Friends (de sjunger om facebook m.m).
* = Les Mills skapar nya releaser av sina träningspass fyra gånger per år och de körs över hela världen av gym som köpt rättigheter till att köra passen. LesMills gör t ex BodyPump, Sh*bam, BodyBalance osv.
Och hur var träningsvärken då?
Avskyvärd! Har uppenbarligen inte tränat BodyCombat på flera veckor, för jag har ont i skuldror, rygg, triceps och höftböjarna (de kroppsdelar jag uppenbarligen inte tränar lika mycket på ViPR, NTC och Transformer). Men det är bra, det känns att jag tog i!